Redaktören har ordet
Bästa läsare!
Äntligen har sommaren kommit till vårt avlånga land och jag hoppas att ni under er välförtjänta semester kan ta er tid till att läsa SkatteNytts rättsfallskommentarshäfte, som för trettiotredje gången funnit sin väg till er i solstolen. Talet 33 är, för dem som mot all förmodan erkänner sig till pseudovetenskapen, för övrigt ett mästartal inom numerologin och utgör härigenom ett av de mest kraftfulla tal man kan stöta på. Även om jag själv anser att trettiotre nummer i obruten följd visar på en viss kraft i engagemang lämnar jag det till läsaren att bedöma om det här numret är så mästerligt utfört att talet i det här sammanhanget bör tillskrivas en större betydelse än att vi för trettiotredje gången ger ut rättsfallskommentarer i detta beprövade format.
Syftet med SkatteNytts rättsfallskommentarshäfte är att göra innehållet i rättspraxis ytterligare åtkomligt genom ämnesmässigt systematiserade kommentarer. Kommentarerna innefattar i varierande omfattning förklaringar, tolkningar och synpunkter på praxis. Häftet kan med fördel tjäna som en första utgångspunkt för den rådville läsare som står handfallen inför domstolarnas omfattande produktion.
Under rättsfallsåret 2023 har Högsta förvaltningsdomstolen haft mycket att göra på skatteområdet, vilket inte bara visar sig i att antalet inkomna mål skjutit i höjden, utan även att den utgående balansen av skattemål är den högsta som noterats vid domstolen under de senaste fem åren. Glädjande för såväl den skatterättsligt inbitne rättsfallsläsaren som för domstolens sammansättning avslutade Mahmut Baran och Leif Gäverth sin tjänstgöring i lagrådet och återgick till domstolen under hösten. Under året har vi bl.a. fått klargörande om hur vissa Bed & Breakfast-verksamheter ska beskattas (se avsnitt A4), huruvida tillhandahållanden av dressincyklar är en tjänst som är föremål för reducerad skattesats (se avsnitt E) och hur vissa optioner utställda till verksamhetens personal ska hanteras inkomstskatterättsligt (se avsnitt A2). Apropå personalfrågor så är det i sammanhanget nämnvärt att domstolen i skrivande stund söker minst ett justitieråd. Även om vi, lagom till att det här numret går i tryck, inte lär veta vem som fyller vems skor, så följer redaktionen med spänning denna viktiga tillsättning.
Det är inte bara på Riddarholmen som förändringarnas vindar blåser! Under år 2023 har arbetet med ett nytt protokoll till art. 281 FEUF fullföljts i både Bryssel och Luxemburg och sedan slutet av mars i år står det klart att EU-domstolen i framtiden enbart kommer att pröva förhandsavgöranden av mer principiell art, medan övriga mervärdesskattemål hänvisas till tribunalen. Den lika delar spännande och omfattande läsning som vi i det här numret bjuder på om mervärdesskatterättsliga spörsmål avseende alltifrån polsk chokladdryck till österrikisk public service (se avsnitt B4), kommer alltså att i framtiden smalnas av och spetsas till. Vid sidan av domstolens ansvarsområden kommer även dess sammansättning att eventuellt se en förändring under år 2024, när domstolens återigen ska välja en ny ordförande i oktober. Eftersom det är brukligt att i regel sitta en eller två perioder så är det inte helt osannolikt att Lenaerts tar ett steg åt sidan, om han nu inte, inspirerad av sin grekiske företrädare Skouris, väljer att ställa upp för en tredje period. I det fall Lenaerts tar ett steg åt sidan hoppas jag att antingen Kokott, som vid sidan av sin långa erfarenhet i domstolen som generaladvokat besitter stor kunskap om beskattningsfrågor, eller Prechal, som sedan år 2018 är ordförande för andra avdelningen, får möjlighet att efterträda Lenaerts. Oavsett vem det blir är det i vart fall hög tid för en kvinnlig ordförande, särskilt med tanke på att domstolen (varken i tribunalen eller i EU-domstolen) ännu inte haft en kvinnlig ordförande.
Även om det i skrivande stund är oklart vem som i framtiden tar sig an rollen som domare i Högsta förvaltningsdomstolen och vem som slutligen blir ordförande i EU-domstolen är det i vilket fall klart vilka som skrivit om vad i det här numret av SkatteNytt. För en närmare redogörelse över de som medverkar i det här numret kan ni med fördel ta del av den författarförteckning som presenteras i början av häftet. Jag vill ta tillfället i akt och välkomna Patrik Emblad och Jesper Johansson, som i det här numret tagit sig an uppgiften att summera en handfull viktiga avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen. Som alltid är det varje författare som själv svarar för innehållet i sina respektive avsnitt.
Med förhoppning om en intressant och givande läsning,
Richard Croneberg
Redaktör för 2024 års rättsfallshäfte