Som enda representant för media fick SkatteNytt möjlighet att delta vid HFD:s praxismöte med representanter för parterna och andra intressenter. Syftet med mötet var att få avvägda förslag till områden eller frågor inom skatterätten där det finns behov av prejudikatbildning.
Det var en bitande kylig fredag i januari när HFD bjöd in till ett välbesökt och mycket uppskattat praxismöte i de vackert renoverade historiska lokalerna i Kammarrättens hus och Sparreska palatset på Riddarholmen, Birger Jarls torg 13. Byggnaderna i sig är väl värda ett besök för den som är intresserad av byggnadsminnen. En uppsluppen, nästan förväntansfull stämning kunde antydas hos deltagarna redan i foajén. Vi välkomnades in i lokalerna och bjöds på kaffe/te och frukostfralla samtidigt som vi kunde beskåda fotografierna av nuvarande och tidigare justitieråd (och regeringsråd). En personlig reflektion var att den kvinnliga representationen ökat under senare år.
Ordföranden, justitierådet Helena Jäderblom, hälsade oss alla välkomna i en vacker sal med målat trätak och slående utsikt över Riddarfjärden. Helena redogjorde för statistik och konstaterade att antalet skattemål i HFD successivt minskat. Endast 1–2 procent av alla skattemål, vid sidan av förhandsbeskeden, vilka är ca 30–40 årligen, medges prövningstillstånd (PT). Helena underströk också HFD:s skyldighet att begära förhandsavgörande från EU-domstolen när anledning föreligger. När förhandsavgörande begärs förlängs vanligtvis handläggningstiden med drygt ett år.
Justitieråden Mats Andersson, med bakgrund som advokat på affärsjuridisk byrå, och Per Classon, med bakgrund på regeringskansliet, berättade om arbetet med att hitta frågor av prejudikatintresse. Mats underströk att det arbetet liknar inget annat. De delade även allmänna tips att inte låta en intressant fråga tappas bort bland flera oklara frågor och att ha modet att släppa vissa argument för att fokusera på prejudikatfrågan. Vikten av att i en ansökan om prövningstillstånd argumentera för behovet av prejudikat snarare än i den materiella frågan i sig poängterades också. Som exempel på frågor som kan lämpa sig för prövning nämndes ny och oprövad lagstiftning, men även upphävd lagstiftning där det kan finnas flera mål i underinstanserna som behöver ledning. Bevisfrågor lämpar sig som bekant däremot inte för PT, såvida det inte är en rättsfråga i sig.
Justitiesekreterarna Jonas Ljungberg och Lena Åberg tog vid och gick föredömligt igenom hur de 16 justitieråden, varav två i Lagrådet, är indelade i två avdelningar utan uppdelning utifrån särskild inriktning. Jonas beskrev också att HFD är indelad i tre enheter utifrån måltyper. Vi fick även information om att beslut att ej meddela PT kan ge viss ledning, trots att de inte motiveras, utifrån om det är ett eller tre justitieråd som fattat beslutet. Tre justitieråd fattar beslut om att meddela PT och i de fall där det varit just tre justitieråd som beslutat att inte bevilja PT tyder det på att frågan fallit på målsnöret. Det sänder signalen att frågan i sig kan vara av prejudikatintresse, men att målet kan ha varit orent och därmed ej kvalificerat sig. Det kan bli en uppmaning till ombuden att försöka vaska fram ett renare mål med samma rättsfråga. Inför det materiella avgörande av frågan görs en grundlig rättsutredning.
Efter att representanter för HFD berättat om arbetet med att hitta intressanta prejudikatfrågor tog moderator justitierådet Kristina Ståhl vid. Kristina gav strikta förhållningsorder avseende att varje företrädare för fakultet, myndighet eller organisation fick maximalt två till tre minuter för att lyfta områden och frågor där det finns behov av prejudikatbildning. Talarna följde bokstavsordning och därav fick Advokatsamfundet inleda och Uppsala Universitet avsluta den delen av programmet. Det skulle visa sig att takhöjden inte endast var bokstavlig. Även bildligt var det högt i tak och de olika förslagen togs till synes väl emot av de närvarande justitieråden och moderator Kristina antecknade. Det var många intressanta och genomtänkta förslag som togs upp. Med risk för att minnas de ämnen jag själv ser ett särskilt behov av vågar jag nämna nyansering av skattetillägg och tulltillägg, oaktsamhetsrekvisitet vid personligt betalningsansvar för skatter samt behovet av att förhandsbesked även prövas av HFD, som ofta förekommande förslag. En ytterligare gemensam nämnare var deltagarnas positiva inställning till HFD:s initiativ.
SkatteNytt, som mer intog status av observatör av begivenheten i sig, tackade för inbjudan och underströk vissa av de redan framlagda förslagen. Med advokathatten på passade jag även på att göra ett inspel om att justitieråden, när de söker efter möjliga prejudikatfrågor som Per redogjort för, gärna får hålla ett särskilt öga på tillämpning av korrigeringsregeln i transaktioner avseende gränsöverskridande överlåtelse av, eller koncerninterna omstruktureringar kopplade till, innehav av immateriella tillgångar samt därtill kopplade koncerninterna avtal. Eftersom den skatterättsliga bedömningen i de situationerna ofta tenderar att vara starkt knuten till bevis- och värderingsfrågor lämpar de sig sällan för förhandsbesked och stannar naturligen därmed ofta på kammarrättsnivå. Klarhet kring beskattningen av s.k. carried interest vore vidare, som bland andra Advokatsamfundet framfört, ytterst välkommet.
Före det att Kristina Ståhl avslutade mötet och tackade för allas engagemang och goda förslag, öppnades det upp för allmän diskussion med anledning av de frågor som väckts. För SkatteNytts räkning är vi glada att ha fått delta. Vi hoppas, som Helena Jäderblom inledde med, att det första praxismötet med parter och intressenter inte blir det sista, utan likt Davos ett återkommande forum.
Karin Attorps är advokat och delägare på Advokatbyrå DLA Piper Sweden KB. Hon har lång erfarenhet av att vara ombud i skatteprocesser och förhandsbesked, från flygplansleasing till ränteavdragsbegränsningsregler.