Nya skatteregler vid inlösen och återköp i vissa fall

2.1 Inkomstskatt

De nuvarande reglerna för inlösen och inlösenrätter har utkristalliserats genom praxis under senare delen av 1990-talet då det började bli frekvent med inlösenprogram i börsbolagen. Beskattningskonsekvenserna vid inlösen av aktier i två olika situationer prövades av Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) i RÅ 1997 ref. 43 I och II i två överklagade förhandsbeskedsärenden.

I det första målet (ref. 43 I) skulle ett inlösenförfarande ske genom att ett bolag skulle besluta om fondemission varvid aktiekapitalet skulle ökas med två miljarder kronor och befintliga aktiers nominella belopp skulle höjas i motsvarande mån. Vidare skulle aktiekapitalet sättas ned genom inlösen av aktier. I samband härmed skulle en split genomföras så att för varje aktie skulle tre nya aktier avskiljas på aktieägarnas VP-konton såsom s.k. inlösenaktier medan den fjärde aktien skulle registreras som en ”vanlig” aktie. Planerad avstämningsdag för uppdelningen var dagen för den beslutande bolagsstämman. Efter det att rättens tillstånd till nedsättningen av aktiekapitalet registrerats skulle inlösenaktierna lösas in genom att ett belopp motsvarande nedsättningsbeloppet skulle utbetalas till innehavarna av dessa aktier. Det belopp som skulle utbetalas för en inlösenaktie kunde förväntas väsentligt understiga en fjärdedel av marknadsvärdet på en odelad aktie.

Skatterättsnämnden konstaterade inledningsvis att en sådan inlösen skulle behandlas som en avyttring av de aktier som löstes in9 även om förfarandet kunde framstå som ett alternativ till en minskning av aktiernas nominella belopp. Nämnden konstaterade vidare att de aktier som skulle lösas in inte var av samma slag och sort som övriga aktier med hänsyn till att värdet på dessa var lägre enligt givna förutsättningar och att genomsnittsmetoden därför inte kunde tillämpas. Slutligen ansåg Skatterättsnämnden att det skattemässiga anskaffningsvärdet för varje tretal inlösenaktier, som skulle erhållas genom innehav av aktier, skulle beräknas till så stor del av anskaffningsvärdet för en odelad aktie som svarade mot förhållandet mellan å ena sidan det värde som till följd av uppdelningen fördes över från en odelad aktie till inlösenaktierna och å andra sidan värdet av en odelad aktie före uppdelningen. Vidare fann nämnden att anskaffningsvärdet för de aktier som inte skulle lösas in, skulle minska i motsvarande mån. Skatteverket överklagade beskedet och ansåg att genomsnittsmetoden skulle tillämpas på alla aktier. HFD gjorde ingen ändring.

I det andra målet (ref. 43 II) skulle investmentföretaget Ratos införa ett program för att lösa in egna aktier i syfte att minska den s.k. investmentbolagsrabatten. Inlösenförfarandet skulle ske genom att aktieägarna skulle erbjudas lösa in var tionde aktie till substansvärdet och därvid erhålla en inlösenrätt per innehavd aktie i Ratos. Tio inlösenrätter skulle ge innehavaren rätt att under en viss anmälningsperiod lösa in en aktie till substansvärdet. Aktieägaren kunde alternativt till att delta i inlösenförfarandet avyttra sina inlösenrätter genom den handel som skulle komma att upprättas i dessa instrument under en viss tid före bolagsstämmans beslut. Inlösenrätterna skulle noteras på Stockholms fondbörs. Eftersom inlösenrätter tidigare inte funnits på den svenska marknaden ställde en aktieägare ett antal frågor till Skatterättsnämnden om hur beskattningen skulle ske. Nämnden ansåg i sitt förhandsbesked bland annat att erhållande av inlösenrätter inte skulle medföra att sökanden skulle inkomstbeskattas. Om inlösenrätter avyttrades separat skulle vederlaget tas upp som intäkt vid beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust. Inlösenrätter som erhölls på grund av innehav av aktier skulle anses anskaffade utan kostnad. Anskaffningsvärdet för sådana inlösenrätter fick inte bestämmas enligt schablonregeln. Vidare ansåg nämnden att inlämnande av inlösenrätter och aktier för att erhålla inlösenaktier inte skulle föranleda någon inkomstbeskattning, men vid inlösen eller annan avyttring av inlösenaktie skulle vederlaget tas upp som intäkt vid beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust. Slutligen menade nämnden att inlösenrätterna är sådana finansiella instrument som avses i 27 § 1 mom. SIL samt att de skulle anses avyttrade om tiden för utnyttjandet gått ut utan att de utnyttjats (på samma sätt som när en option går till förfall utan att ha utnyttjats).

Skatteverket överklagade beskedet och ansåg bland annat att erhållandet av inlösenrätter skulle behandlas som utdelning. HFD gjorde ingen annan ändring än att inlösenrätter som erhållits på grund av innehav av aktier skulle anses anskaffade för belopp som svarar mot så stor del av aktiernas anskaffningsvärde omedelbart före utfärdandet av inlösenrätterna som marknadsvärdet av inlösenrätterna vid anskaffningen av dem utgör av marknadsvärdet av aktierna före utfärdandet.

De principer som tillkom genom 1997 års avgöranden tillämpas fortfarande, vilket innebär att erhållandet av inlösenrätter inte utlöser någon beskattning, men av förenklings- och kostnadsskäl gäller fr.o.m. 2007 års taxering att inlösenrätter förvärvade på grundval av aktieinnehav anses förvärvade för noll kr.10 För förvärvade inlösenrätter ska däremot utgiften för rätterna räknas in i anskaffningsutgiften för de underliggande aktierna när dessa avyttras genom att inlösenrätten utnyttjas.11 Ett utnyttjande av inlösenrätter utlöser inte heller någon beskattning utan beskattningen anstår tills dess att aktierna inöses.

När det gäller avyttring av inlösenaktie ska enligt RÅ 1997 ref. 43 II kapitalvinsten beräknas som skillnaden mellan ersättningen för inlösenaktien och den framräknade anskaffningsutgiften. Skatteverket brukar utfärda allmänna råd hur fördelningen av anskaffningsutgiften för ursprungliga aktier mellan dessa aktier och inlösenaktierna ska ske.

Det bör påpekas att vid inlösen av kvalificerade andelar i ett fåmansföretag ska utbetalningen från bolaget vid inlösen eller rättare sagt vinsten vid indragning av aktier i stället behandlas som utdelning.12

Även återköp av aktier hanteras inom kapitalvinstsystemet, eftersom det är en avyttring av aktier. Vid återköp tilldelas aktieägaren säljrätter i förhållande till sitt aktieinnehav. Aktieägaren beskattas inte vid tilldelningen av säljrätter utan först när de utnyttjats eller avyttras. Beskattningen är densamma oavsett om återköpet sker över börsen eller genom förvärvserbjudande. När det gäller återköp av kvalificerade andelar i ett fåmansföretag beskattas vinsten vid återköp som utdelning precis som vid inlösen av kvalificerade andelar.

Vid återköp beräknas kapitalvinsten som skillnaden mellan den utbetalning som erhålls från bolaget och anskaffningsutgiften för de aktier som återköps av bolaget. Vid avyttring av säljrätten beräknas kapitalvinsten som skillnaden mellan ersättningen för säljrätten och anskaffningsutgiften för rätten. Anskaffningsutgiften för säljrätter som tilldelats är noll kr,13 vilket innebär att hela ersättningen för rätterna ska tas upp till beskattning om de avyttras. Om säljrätter förvärvats ska utgiften för rätterna räknas in i anskaffningsutgiften för de underliggande aktierna när dessa avyttras genom att säljrätten utnyttjas.

2.2 Kupongskatt

Enligt kupongskattelagen (1970:624), KupL, avses med utdelning även återbetalning till aktieägarna vid minskning av aktiekapitalet eller reservfonden.14 Även utbetalning till aktieägare vid bolagets förvärv av egna aktier genom ett förvärvserbjudande som har riktats till samtliga aktieägare eller samtliga ägare till aktier av ett visst slag anses som utdelning.15 Utbetalningar vid inlösen och återköp ska behandlas som utdelning för begränsat skattskyldiga personer, trots att dessa transaktioner hanteras inom kapitalvinstsystemet för obegränsat skattskyldiga personer. För att beskattningen för begränsat skattskyldiga personer ska motsvara beskattningen för obegränsat skattskyldiga personer infördes år 200516 bestämmelser i KupL som innebär att begränsat skattskyldiga personer som har beskattats för utbetalning vid inlösen eller återköp har möjlighet till återbetalning av den skatt som belöper på omkostnadsbeloppet.17 Netto för den utländska aktieägaren har detta ofta begränsad betydelse, eftersom kupongskatten i regel kan avräknas från skatten i aktieägarens hemviststat.

Om en begränsat skattskyldig aktieägare avyttrar sina inlösenaktier eller inlösenrätter innan inlösen tas det inte ut någon kupongskatt eftersom ersättningen inte är utdelning enligt KupL. Ersättningen behandlas som kapitalvinst. Eftersom Sveriges beskattningsrätt över begränsat skattskyldiga personers kapitalvinster är begränsad, blir ersättningen normalt inte föremål för någon beskattning i Sverige.

3.1 Inkomstskatt

En principiell utgångspunkt för de nya reglerna har varit att alla former av värdeöverföringar från ett aktiebolag till aktieägarna ska beskattas på samma sätt. En aktiesplit med en efterföljande obligatorisk inlösen av samtliga nybildade aktier får motsvarande konsekvenser för det utdelande bolaget som en kontant utdelning. Det gäller särskilt när minskningen av aktiekapitalet följs av en lika stor fondemission. En sådan transaktion har sammantaget ingen påverkan på bolagets aktiestock och det egna kapitalet förändras på samma sätt som vid en kontant utdelning. Aktieägarna å sin sida berikas utan att behöva avstå några aktier till bolaget. Samtliga aktieägare får inlösenaktier i förhållande till sitt aktieinnehav som sedan löses in automatiskt för ett visst belopp. Inlösenaktien ger rätt till en kontant utbetalning vid ett senare tillfälle och kan således likställas med en utdelningskupong (som bärare av en definitiv rätt till ett visst belopp). För de aktieägare som inte gör något med de erhållna inlösenaktierna blir förfarandet därmed mycket likt en kontant utdelning. Med hänsyn till principen om likformig beskattning ska därför enligt propositionen en aktiesplit med efterföljande obligatorisk inlösen beskattas som utdelning. Även andra motsvarande förfaranden, som inte betecknas som en aktiesplit med obligatorisk inlösen men som ger samma resultat, ska som utgångspunkt beskattas som utdelning.

Med inlösenaktie avses enligt en ny definition i IL en aktie som utan valmöjlighet för aktieägaren ska lösas in eller förvärvas av aktiebolaget för en viss ersättning.18 Tre villkor måste således vara uppfyllda. Det ska (i) vara en aktie, som (ii) ska lösas in eller förvärvas automatiskt och (iii) ersättningen ska vara bestämd.

Ett villkor för att utdelningsbeskattning ska aktualiseras enligt de nya reglerna är att inlösenaktierna tilldelas aktieägarna. Det ska därför vara fråga om att aktieägarna får inlösenaktier på grund av sitt befintliga aktieinnehav. Skälen för tilldelningen eller hur den benämns har ingen betydelse för beskattningen. Den kan t.ex. ske genom aktiesplit eller fondemission. Inlösenaktier som förvärvas på marknaden eller direkt från någon annan än bolaget leder dock inte till utdelningsbeskattning av förvärvaren eftersom denne då inte tilldelats inlösenaktierna. För att inlösenaktierna ska utdelningsbeskattas ska de också tilldelas aktieägarna i samband med att aktiebolaget minskar aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna med indragning av aktier.19 Om tilldelning av inlösenaktier sker i utbyte mot aktier i samma bolag sker ingen utdelningsbeskattning, eftersom ett sådant förfarande inte kan likställas med en kontant utdelning. Detta förklaras i specialmotiveringen på följande sätt:

”Anta att ett bolag ska genomföra ett inlösenförfarande och därför ger en inlösenrätt till aktieägarna för varje aktie de äger. Tio inlösenrätter ger möjlighet att lösa in en aktie och i stället erhålla en inlösenaktie. Om aktieägaren väljer att delta i inlösenförfarandet bokas inlösenrätter och inlösta aktier bort och byts ut mot lika många inlösenaktier. Det är detta utbyte som lagtextens ordalydelse syftar på. Inlösenaktierna löses därefter in på ett angivet datum för ett visst pris. Som anges i avsnitt 12.11.2.2 bör detta förfarande inte träffas av utdelningsbeskattning vid tilldelningen eftersom det inte kan likställas med kontant utdelning. Aktieägaren gör ett aktivt val att delta och löser in befintliga aktier. Genom undantaget säkerställs att sådana situationer, dvs. när det inom ramen för ett och samma inlösenförfarande sker både ett ”normalt” inlösenförfarande och tilldelning av inlösenaktier, inte blir föremål för utdelningsbeskattning vid tilldelningen.”20

För att inte kunna kringgå de nya reglerna sker utdelningsbeskattning även vid förvärv av egna aktier enligt bestämmelserna i 19 kap. ABL, eftersom en aktiesplit med obligatoriskt återköp medför samma effekt som genom en split med obligatorisk inlösen.

Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2025 och tillämpas första gången på inlösenaktier som tilldelas aktieägarna efter den 31 december 2024. För inlösenaktier som tilldelas aktieägarna före den 1 januari 2025 gäller nuvarande bestämmelser. Fr.o.m. 2025 gäller således att värdet av erhållna inlösenaktier ska tas upp som utdelning. Av praktiska skäl ska därvid värdet av en inlösenaktie tas upp till inlösenbeloppet, eftersom detta ligger mycket nära marknadsvärdet. De nya reglerna för inlösenaktier gäller såväl i inkomstslaget kapital som i inkomstslaget näringsverksamhet.21

Om inlösenaktier tilldelas aktieägaren vid ett inlösen- eller återköpsförfarande av kvalificerade andelar innebär de nya reglerna att utdelningsbeskattningen tidigareläggs, från tidpunkten för inlösen eller återköp till den dag då aktieägaren får de kvalificerade inlösenaktierna samt att hela den utbetalda ersättningen kommer att utdelningsbeskattas. Om inlösenaktier inte tilldelas aktieägaren tillämpas i stället bestämmelsen i 57 kap. 2 § första stycket IL.

När det gäller beskattningstidpunkten gäller i övrigt följande. Vid tilldelning från avstämningsbolag ska tilldelningen tas upp som utdelning när inlösenaktierna mottagits av aktieägarna, dvs. när de registrerats på aktieägarnas depå eller konto. Vid tilldelning från kupongbolag ska inlösenaktierna tas upp som utdelning när bolagsstämman har beslutat om aktiesplit med obligatorisk inlösen eller annan tilldelning av inlösenaktier. Om bolagsstämman också beslutar om en särskild dag då inlösenaktierna ska tilldelas aktieägarna ska utdelningen i stället tas upp den dagen.

Det bör noteras att en inlösenaktie blir en näringsbetingad andel om den har tilldelats på grund av en aktie som var näringsbetingad. Inlösen av en sådan inlösenaktie är därmed undantagen från beskattning om den ursprungliga aktien uppfyller kravet på innehavstid enligt reglerna om skattefrihet för utdelning på näringsbetingade andelar.

För att dubbelbeskattning inte ska uppkomma ska det belopp som ska tas upp som utdelning vid tilldelningen dras av vid den följande kapitalvinstberäkningen. Inlösenaktiens anskaffningsutgift ska därför uppgå till den ersättning som ska betalas till aktieägarna när aktien löses in eller förvärvas av bolaget, dvs. inlösenbeloppet.22 Anskaffningsutgiften påverkas således inte av om utdelningen t.ex. kvoteras till 5/6 enligt 42 kap. 15 a § IL. Med hänsyn till att det är inlösenbeloppet som ska tas upp som ersättning vid kapitalvinstberäkningen innebär det att kapitalvinsten, när inlösenaktien löses in eller förvärvas av bolaget, blir noll. Den sammanlagda skattemässiga effekten av inlösenförfarandet blir då bara att inlösenbeloppet tas upp som utdelning.

Genom att det nu införts en särskild regel för beräkningen av anskaffningsutgiften för vissa inlösenaktier tillämpas inte längre genomsnittsmetoden för sådana aktier i förhållande till övriga aktier i det inlösande företaget. Skatteverket behöver därmed inte längre utfärda allmänna råd för att ange hur stor del av anskaffningsutgiften för de ursprungliga aktierna som ska anses belöpa på de inlösta aktierna.

3.2 Kupongskatt

För att kupongskatt ska kunna tas ut vid tilldelning av inlösenaktier till aktieägarna införs en särskild reglering i KupL som innebär att detta förfarande ska behandlas som utdelning. Med utdelning enligt KupL avses även tilldelning av inlösenaktier till aktieägarna i samband med att ett aktiebolag minskar aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna med indragning av aktier eller genom att aktiebolaget förvärvar egna aktier. Det gäller dock inte om tilldelningen görs i utbyte mot aktier i bolaget.

Det belopp som motsvarar den ersättning som ska betalas till aktieägarna när aktien löses in eller förvärvas ska utgöra underlag för kupongskatt. Den skattskyldige har inte rätt att få tillbaka den kupongskatt som belöper på anskaffningsutgiften.

Enligt den nya bestämmelsen ska återbetalning till aktieägarna vid minskning av aktiekapitalet eller utbetalning på grund av förvärv av egna aktier inte anses som utdelning enligt KupL om kupongskatt redan har betalats på den inlösenaktie som löses in eller förvärvas. Bestämmelsen innebär motsatsvis att om kupongskatt inte tagits ut när inlösenaktien tilldelades aktieägarna ska kupongskatt betalas på den utbetalning som erhålls vid inlösentidpunkten. Beskattningen för kupongskatt sker när den begränsat skattskyldige aktieägaren får inlösenaktien och beskattningstidpunkten blir vid utdelningstillfället. Vid tilldelning av inlösenrätter från avstämningsbolag infaller denna på avstämningsdagen. Någon möjlighet att få tillbaka den skatt som belöper på anskaffningsutgiften finns dock inte till skillnad mot vad som gäller vid inlösen- och återköpsförfaranden i övrigt.