Se Melbi, I. & Persson Österman, R., ”Förhandsbesked – inför krav på prövningstillstånd!” – SkatteNytt 2023 s. 184 ff.
Ett nytt år är till ända och ett nytt rättsfallshäfte är i handen! I kontrast till det minst sagt omtumlande året 2022, präglat av krig, postpandemiska prisuppgångar och höjda räntor, har rättsfallsåret inte varit fullt lika dramatiskt. Vår förhoppning är att SkatteNytts årliga rättsfallskommentarer kan utgöra en trygg punkt i en annars osäker och orolig tid och vi hoppas att ni finner årets häfte lika givande som de föregående numren, vilka nu uppgår till 32 särskilt dedikerade rättsfallsnummer i obruten följd sedan år 1991.
Syftet med SkatteNytts rättsfallskommentarshäfte är, som bekant, att göra innehållet i rättspraxis ytterligare åtkomligt genom ämnesmässigt systematiserade kommentarer. Kommentarerna innefattar i varierande omfattning förklaringar, tolkningar och synpunkter på praxis. Häftet kan med fördel tjäna som en första utgångspunkt för den rådville läsare som står handfallen inför domstolarnas omfattande produktion.
Även om Högsta förvaltningsdomstolen haft en hög produktionstakt under året noterar vi att antalet skattemål är något färre under år 2022 jämfört med de föregående åren, särskilt vad gäller förhandsbesked. Sedan de stora avvisningsåren 2017–2018 har den nedåtgående trenden hållit i sig vad gäller antalet förhandsbesked från Skatterättsnämnden och det ska bli intressant att se hur de sex mål som kom under år 2022, vilka samtliga berörde förutsättningarna för förhandsbesked, kommer att inverka på förhandsbeskedsinstitutet – särskilt som det under det gångna året även kommit att ifrågasättas i litteraturen.1 Medan de med en särskild miljörättslig böjelse kunde glädja sig åt tre riktigt tunga miljömål (från kalkstensfrågorna i Cementa, via gruvnäring i Kallak till kärnbränsleförvar i Forsmark) har domstolen inte avkunnat några fullt så spektakulära fall under skatteåret 2022. Med det sagt har domstolen berört alltifrån villkoren för hemelektronikjättarnas kamp i HFD 2022 ref. 32 till hur innehav i bolag etablerad på den karibiska ön Curaçao ska hanteras i HFD 2022 not. 41, vilka båda behandlas i årets häfte. Medan vi fortsatt väntar in de två givna skatterättsprofilerna Leif Gäverths och Mahmut Barans återkomst från arbetet i lagrådet gläds vi åt att Martin Nilsson sedan september månad axlat rollen som justitieråd. Redaktionen passar i detta sammanhang även på att gratulera ordföranden Helena Jäderblom, som av Dagens Juridik utnämnts till Årets Jurist år 2022.
Samtidigt som den unionsrättsliga utvecklingen på skatteområdet tog milakliv under år 2022 med bl.a. antagandet av ett direktiv baserat på OECD:s andra pelare, en gemensam förordning (!) för att möta elmarknadens prisvolatilitet och en uppdatering av uppförandekoden för företagsbeskattning har det även varit ett historiskt år för EU-domstolen. Under året togs den sista begäran av förhandsavgörande upp från en brittisk domstol, som sedan utgången av övergångsperioden inte längre är förpliktade att begära ett förhandsavgörande med stöd i funktionsfördraget. På statsstödsområdet fick såväl kommissionen som tribunalen en och annan anmärkning kring den offensiva processföring som förts mot ett antal multinationella företag. På det direkta beskattningsområdet har domstolen bl.a. utvecklat sin praxis om vad som utgör ett hinder i ljuset av den fria rörligheten för kapital och på mervärdesskatteområdet har domstolen bl.a. klargjort att de som utställer färglada upplevelsekort till turister inte ska ta ut moms på sådana flerfunktionsvouchers, medan de som utställer mindre angenäma (och i regel mindre färglada) upplevelser i form av parkeringsböter ska det. Vad gäller just utvecklingen på mervärdesskatteområdet så färdigställdes även det radikala reformförslag som det tisslats och tasslats om rörande en eventuell ändring av art. 281 FEUF med tillhörande protokoll. Enligt förslaget, som lades fram i början av år 2023, kommer EUdomstolen eventuellt att i framtiden enbart pröva förhandsavgöranden av mer principiell art, medan övriga mervärdesskattemål hänvisas till tribunalen. Vi följer såklart utvecklingen här i SkatteNytt, som redan är igång med arbetet med nästa års spännande häfte!
Jag vill i det här sammanhanget rikta ett särskilt tack till vår avgående redaktör Martin Berglund, som med nit och redlighet har axlat uppdraget under åren 2017–2022. Därutöver vill jag även tacka Roger Persson Österman, Jérôme Monsensego och Bo Svensson, som i och med det här numret lämnar den aktade skara av skribenter som vi har glädjen att samarbeta med. För en närmare redogörelse över vilka som medverkat i det här numret så kan ni med fördel ta del av den författarförteckning som presenteras i början av häftet. Som vanligt svarar varje författare själv för innehållet i sitt avsnitt.
Med förhoppning om en intressant och givande läsning,
Richard Croneberg
Redaktör för 2023 års rättsfallshäfte