Arbetet för att främja tax certainty – nya arbetssätt behövs

Artikeln ger ett förtydligande kring Skatteverkets arbete med förutsägbarhet i beskattningsfrågor – tax certainty.1

1 Bakgrund

I sitt arbete med att främja förutsägbarhet i beskattningsfrågor, tax certainty, har Skatteverket tillmätt enkätundersökningen från hösten 2020 betydelse, då den till stora delar speglar slutsatser från den tidigare undersökningen av OECD. Vissa av slutsatserna styrks dessutom av andra undersökningar. En konklusion som tydligt kan dras från det sammantagna materialet är att företagen önskar mer internationell samsyn och samordning. I linje med detta vill Skatteverket på ett bättre sätt möta behoven.

En annan viktig orsak till många av de internationella initiativen kring tax certainty är att undvika dubbelbeskattning med en potentiellt efterföljande ansökan om ömsesidig överenskommelse (mutual agreement procedure, MAP). En sådan förhandling hanteras av staternas behöriga myndigheter och kostar i regel både företag och skatteadministrationer/finansdepartement tid och resurser.

Varje år publicerar OECD Mutual Agreement Procedure Statistics.2 I det material som OECD publicerar går det att följa trender för olika kategorier av ärenden (transfer pricing cases3 och other cases), men även bryta ner statistiken per jurisdiktion. Vid en anblick går det snabbt att konstatera att saldot av pågående MAP-ärenden för båda kategorierna sedan 20164 i stort ökat för varje år.5

Genomsnittstiden inom OECD för ett MAP-ärende inom kategorin transfer pricing är 32 månader. För en koncern eller ett företag är, med avstamp i 2021 års statistik, 32 månader i värsta fall en mindre del i en lång tidsaxel för exempelvis ett skatteärende som initierats av en skatteadministration. Potentiellt sett kan det ta åtskilliga år från det att en transaktion planeras och materialiseras till dess att en dubbelbeskattning på något sätt undanröjs (potentiellt genom ett skiljedomsförfarande).

OECD lyfter fram att det finns flera olika verktyg och arbetssätt i främjandet av tax certainty. Dessa förekommer i olika faser mellan preventive och resolution.6 Exempel på sådana är bi- eller multilaterala APA (Advance Pricing Arrangement, prissättningsbesked), ICAP (International Compliance Assurance Program), Joint Audits, MAP och Arbitration.

Vid sidan av dessa finns andra initiativ och arbetssätt som skatteadministrationer nyttjar för att åstadkomma en större förutsägbarhet i beskattningsfrågor. Ett exempel på detta är Cooperative Compliance. En del av arbetssätten är inriktade på pågående eller framtida transaktioner, det vill säga ganska tidigt i den tidsaxel som nämns ovan. I regel tjänar alla parter på att spörsmål vad gäller beskattningsfrågor hanteras och förhoppningsvis löses tidigt. I fasen av dispute resolution är osäkerheten hög och tiden samt resurserna kostar pengar, inte minst för företagen.

2 Ett systemskifte?

Precis som Robert Påhlsson avhandlar i SkatteNytt nr 6, 2022 måste Skatteverket naturligtvis förhålla sig till gällande regelverk, t.ex. likabehandlingsprincipen och utmaningarna med sekretess.

Vad gäller serviceerbjudandet för komplexa beskattningsfrågor gör detta erbjudande ingen skillnad på typ och storlek på företag.7 Frågorna kanaliseras i vilket fall inom Skatteverket och behandlas på samma sätt. I sak är det ingen förändring sedan projektets start hösten 2021, men erbjudandet är emellertid tydligare adresserat till gruppen företag med komplexa beskattningsfrågor. Att adressera ett erbjudande kan inte anses utgöra positiv särbehandling och förfarandet är inget hemligt agerande för en begränsad krets skattskyldiga.

Att HFD:s dom 2013 ref. 48 klargjorde rättsläget och det rättsliga ramverk som Skatteverket och företag måste navigera inom får anses klart och okontroversiellt. Att domen ger vissa förutsättningar för Skatteverket är en annan sak än att vara kritisk mot den. Roger Persson Österman har i en fristående studie beskrivit delar av de delvis begränsade förutsättningar inom vilka Skatteverket verkar (i det fallet förfarandet för att svara på frågor från skattskyldiga i komplicerade beskattningsfrågor).8

I 27 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) framgår att ”Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i 1. särskilt ärende om revision eller annan kontroll i fråga om skatt samt annan verksamhet som avser tullkontroll och som inte omfattas av 1 § […]” I handboken vad gäller ICAP beskrivs olika sorters dokumentation som en koncern kan komma att behöva lämna under en sådan process; the selection documentation package, the main documentation package och Supplementary documentation.9 Med hänsyn till uppgifternas karaktär10 (och då likheten med vad som kan förekomma inom ramen för en kontroll) är det inte konstigt att det skulle krävas ändringar i sekretesslagstiftningen för det fall att nya regler skulle tillkomma i anledning av exempelvis ICAP. Att sekretesskyddet är viktigt vid dessa arbetssätt framkommer med all önskvärd tydlighet av Skatteverkets kontakter med företagen.

I SkatteNytt nr 6, 2022 skriver Påhlsson även om tänkbara lagändringar som skulle innebära systemskiften om de genomförs. Vad gäller ICAP, vilket endast är en liten del (se under bakgrund ovan) i en större kontext av internationella arbetssätt, har Skatteverket lämnat ett förslag till lagändring till Finansdepartementet den 27 juni 2022. I arbetet med detta har ingått att se över vilka ändringar som kan komma att behövas vad gäller bland annat förfarande och sekretess för just detta arbetssätt. Andra, mer ingripande, regelförändringar från lagstiftaren skulle naturligtvis kunna anses innebära ett systemskifte, men där är vi inte för tillfället. Ytterligare regelförändringar skulle medföra att Skatteverket kan komma att arbeta på flera olika sätt, där metod anpassas efter situation. Detta ligger i sådana fall i linje med en internationell utveckling inom bland annat OECD.

Värt att bära med sig vad gäller ICAP är att en central del i den riskvärdering som görs är land-för-land-rapporter (Country-by-Country Reporting, CbCR) som en koncern lämnat in. Det är bara multinationella koncerner som enligt sin koncernredovisning har sammanlagda intäkter på 7 miljarder kronor eller mer som ska lämna land-för-land-rapport.11 Ett företag inom koncernen ska lämna rapporten. Dessa koncerner har alltså en speciell rapporteringsplikt och i tillägg ska andra företag och enheter i koncernen underrätta Skatteverket om vilket företag inom koncernen som är rapporteringsskyldigt och i vilket land det rapporteringsskyldiga företaget hör hemma (underrättelseskyldighet).

Arbetssättet i ICAP (och andra internationella arbetssätt) kännetecknas av aktivt deltagande och transparens mellan de deltagande parterna. Även om de transaktioner som skatteadministrationerna väljer att inkludera i en process inte kategoriseras som låga eller obefintliga vad gäller risk kan de öppna upp för exempelvis bi- eller multilaterala APA:s eller multilaterala revisioner/Joint Audits. Med hänsyn till att både skatteadministrationer och koncernerna förvärvar mer kunskap kan detta potentiellt sett minska ledtiderna i en senare MAP.12

3 Avslutning

One size fits all? Inte i den internationella kontexten för ett företag (oavsett storlek på koncern) med gränsöverskridande transaktioner. Det finns inget universellt förfarande eller arbetssätt som kan hantera alla situationer. I ett större perspektiv är troligen olika former av samverkan och arbetssätt för olika situationer (med givna fakta och omständigheter) den bästa vägen framåt för skatteadministrationer och företag.

På den internationella scenen går det möjligen att tala om ett systemskifte i takt med att fler preventiva initiativ har växt fram och börjat användas för att minska antalet MAP-ärenden och öka förutsägbarheten i beskattningsfrågor. Ur ett svenskt perspektiv skulle regler som möjliggör exempelvis ICAP vara ett steg i denna riktning. Säkert kommer det ytterligare initiativ i den svenska och internationella kontexten och det ska bli spännande att se hur lagstiftaren agerar framgent i takt med att omvärlden utvecklas och förändras.13

Jesper Persson är sektionschef inom internprissättning och vinstallokering och verksam inom Skatteverkets Storföretagsavdelning. Anette Landén är avdelningschef för Storföretagsavdelningen inom Skatteverket.