Intervju med Michael Erliksson, rättschef Skatteverket

En januarifredag möter vi Skatteverkets nytillträdda rättschef Michael Erliksson, via en digital plattform, för en intervju om rättschefens roll m.m. Efter lite inledande frågor om rättschefens studie- och yrkesbakgrund går samtalet in på rättschefens roll och rättsavdelningens arbete, t.ex. hur Skatteverkets uppfattning i rättsfrågor kommer till och Skatteverkets kommande utmaningar, för att avslutas med en friare diskussion om skatterättens framtida reform- och utvecklingsmöjligheter.

1 Bakgrund

Michael läste juridik vid Uppsala universitet och tog examen 1992. Därefter blev det notarietjänstgöring och sedan vidare på domarbanan; först vid Kammarrätten 1994 och sedan några år vid Länsrätten i Västerås. Han arbetade därefter vid finansdepartementet med olika skatteutredningar. Egendomsskattekommittén (arvs-, gåvo-, förmögenhets- och fastighetsskatt) var ett spännande uppdrag, enligt Michael. Rättsligt finlir blev dock i stort sett obehövligt där, eftersom skatteslagen helt enkelt togs bort för arv, gåva och förmögenhet! Efter ett par år som föredragande i Regeringsrätten (specialiserad på skatt, då han följaktligen föredrog många förhandsbesked) blev det departement igen, närmare bestämt inom Idrottsskattekommittén. Det var också roligt, med de för Michael två mötande intressena för idrott och skatter. Sedan blev det sju år som ordinarie domare och därefter ledningsuppdrag; först som sektionschef på Skatteverket i två år, sedan chefsrådman på Förvaltningsrätten i Stockholm (2015–2019) och 2020 vikarierande chef på Försäkringskassan. Slutligen efterträdde han Gunilla Hedvall sommaren 2020, som rättschef på Skatteverket.

2 Rättschefens roll och arbetet vid Rättsavdelningen

Rättschefen har ansvar för ca 250 anställda, uppdelade på fyra sakenheter, som i sin tur har fyra sektioner vardera, samt en controllerenhet. Hen ingår också i Skatteverkets ledningsgrupp, som leder Skatteverkets verksamhet och utveckling. Som rättschef ansvarar Michael för att leda, planera, följa upp och utveckla rättsavdelningens verksamhet.

Rättsavdelningen har ett viktigt och komplext uppdrag och ansvarar för flera funktioner. Avdelningen ansvarar för föreskrifter, allmänna råd och ställningstaganden som syftar till en rättssäker och enhetlig rättstillämpning. Man arbetar bland annat med rättslig styrning i fall där man gör bedömningen att klarhet saknas, men behövs. Då fyller man ofta det oklara rättsläget med ett rättsligt ställningstagande, så att tillämpningen blir enhetlig. Dessa ställningstaganden åberopas också i skatteprocesser. Det är inte alldeles självklart vilken ställning som rättskälla ett sådant ställningstagande har, men Skatteverket driver sin linje tills domstolarna eventuellt går emot (i så fall får man ändra dem). Rättsavdelningen driver också Skatteverkets processer i HFD. Vidare är remissvar en av rättsavdelningens uppgifter, liksom det internationella samarbetet som blir allt viktigare även inom skatteområdet. Medarbetare inom rättsavdelningen deltar ibland som experter eller sakkunniga i externa uppdrag. Det kan handla om deltagande i offentliga statliga utredningar, arbetsgrupper inom regeringskansliet och andra myndigheter eller som sakkunnig i ett gemensamt uppdrag mellan olika myndigheter. Ibland kan det också vara ett uppdrag mellan Skatteverket och olika branscher. Slutligen har rättsavdelningen en viktig intern konsultroll, i relation till handläggare som behöver rättsligt stöd.

Skatteverket genomför också dialogmöten med rådgivare och revisorer där rättsläget är oklart. Ambitionen med dialogmötena är att förbättra information som ska ge ökad förutsägbarhet för privatpersoner och företag och en enhetlig rättstillämpning på Skatteverket.

3 Rättsavdelningens och Skatteverkets utmaningar

Rättsavdelningen spelar en central roll inom Skatteverket, inte minst nu under pandemin men också i allt högre grad som ett viktigt stöd till verkets stora utvecklingsverksamhet. Skatteverket har i sin strategiska riktning och verksamhetsplanering prioriterat områden där verket vill se en förflyttning. Det handlar bland annat om att motverka missbruk av välfärdssystemen, effektivisera användningen av internationella automatiska informationsutbyten och kundens möte med Skatteverket. Det handlar också om att utnyttja möjligheter till att automatisera och digitalisera verksamheten. Nya lösningar utvecklas, som kan automatisera arbetsuppgifter och öka användningen av AI. Den nya tekniken skapar utmaningar, men ger också stora möjligheter att effektivisera och förbättra verksamheten. Automatisering kan bidra till ökad enhetlighet och objektivitet i beslutsfattande, men även till att arbetsuppgifter försvinner och nya tillkommer.

Att delta i den rättsliga debatten är viktigt för Skatteverket, men det måste förstås ske under särskilt ordnade former. Här spelar rättsavdelningen en central roll.

Kund-terminologin är viktig, poängterar Michael som säger att ”Skatteverket måste förstå skattebetalarens situation, för då hamnar vi mer rätt i våra beslut”.1

4 Om du enväldigt fick hålla i skattelagstiftarpennan…

Skattepolitikens mer ekonomisk-politiska inriktning får andra än rättschefen svara för, men som ansvarig myndighet ser verket ganska stora behov av regelförändringar, inte minst förenklingar, menar Michael. Skattefelet är större på vissa områden än på andra. Regelförändringar är särskilt viktiga när det rör sig om utbrett skattefusk och skatteundandragande.

Många regler och frågor behöver ordnas och förfinas. Michael skulle gärna se en skattereform, helst nära tankarna bakom 1990 års skattereform. Vi har idag ett komplext system och många spänningar. EU-rätten är förstås viktig (se inte minst Lexel-domen om de svenska ränteavdragsbegränsningarna) och måste hanteras på ett klokt sätt, konkluderar Michael.2

Ett stort tack till Michael för visat engagemang och givande diskussion!

Karin Attorps är Tax Partner på EY och Jan Kellgren är professor i skatterätt vid Linköpings universitet och gästprofessor vid Örebro universitet.