Juridiska doktorsavhandlingar i skatterätt – en 168-årig exposé

I artikeln identifieras och systematiseras samtliga svenska avhandlingar i skatterätt från mitten av 1850-talet fram till idag. Några korta reflektioner över ämnesval och fortsatta karriärvägar för juris doktorerna görs också. Syftet med artikeln är att på ett överskådligt sätt presentera dessa pionjärverk i syfte att skapa en karta till hjälp för framtidens doktorander och andra intresserade att identifiera tidigare projekt tillika möjliggöra avstamp för det egna ämnesvalet och framtida forskningsprojekt.

1 Inledning

Såväl studenter, forskare som praktiskt verksamma jurister har sannolikt någon gång ställt sig frågan: Vem har forskat om detta? Idag har vi databaser, sökmotorer och allehanda artificiellt intelligenta system för att ta fram svar på denna fråga. Om man däremot formulerar om frågan till att avse vilka juridiska avhandlingar i skatterätt1 som finns, blir det betydligt svårare. Man skulle kunna tro att man i en enkel sökning i ett framstående universitets databaser kan få fram en lista. Icke-sa-Nicke! Därtill har det visat sig att olika universitet och högskolor använder olika registreringsdatabaser för vetenskapliga publikationer.

I denna artikel har jag, med hjälp av bibliotekarier, tidigare kollegors sammanställningar2 och genom användandet av kontrollfunktionen ’mina kollegor’3 försökt att upprätta en så komplett lista som möjligt över de avhandlingar som publicerats i skatterätt genom tiderna i Sverige. Ju längre tillbaka i tiden, desto mer osäkerheter finns i listan. Blickar man tillbaka till 1700-talet finns exempelvis ett flertal afhandlingar om skattehemman och skattskyldig jord. Min bedömning är dock att det snarare handlar om examensarbeten än doktorsavhandlingar.4

När det gäller urvalet av avhandlingar har jag från senare tid begränsat mig till doktorsavhandlingar i juridik, även om det finns mycket intressanta avhandlingar inom såväl statsvetenskap, företagsekonomi, nationalekonomi som historia, vilka vi skatterättare sannolikt skulle kunna ha stor behållning av. Problemet med att enbart fokusera på doktorsavhandlingar i juridik uppstår när man går längre tillbaka i tiden. Den distinktion som idag finns mellan finansrätt (som idag tillhör juridiken) och nationalekonomi fanns inte för hundra år sedan. På den tiden var det inte ovanligt med skatterättsliga avhandlingar för doktorer i nationalekonomi. Mot bakgrund av detta nämns sådana avhandlingar i avsnitt 2. Utöver avhandlingar i skatterätt övervägde jag inledningsvis att även inkludera avhandlingar i redovisningsrätt framlagda för juris doktorsgraden. Denna urvalsprocess visade sig dock vara för omfattande och svårgenomtränglig. I avsnitt 4 nämns dock några sådana avhandlingar från senare tid.

För att få en överskådlig bild över forskningsläget har jag valt att upprätta tabeller. I tabellerna har jag tagit med författare, titel, år för publikation5 och ort för universitet eller högskola där disputationen hölls. I artikeln har inte mindre än 90 juridiska doktorsavhandlingar inom skatterätt identifierats och listats. I förtydligande syfte kan nämnas att i tabellerna ingår också några avhandlingar i ämnena offentlig rätt, civilrätt och rättsvetenskap, eftersom det är ämnet för avhandlingen snarare än benämningen på den juridiska forskarutbildningen som har fått vara vägledande. Flera närliggande juridiska avhandlingar nämns därtill i den löpande texten. En kort reflektion sker också över hur många doktorer som har stannat inom akademin, blivit utnämnda eller befordrade till professorer mm.

När tidskriften SkatteNytt firade 50 år publicerades ett jubileumsnummer. I numret redogjorde Nils Mattsson under rubriken Juridiska disputationer i finansrätt under 1900-talets senare hälft för de 38 disputationer som hade ägt rum från 1919–2000. Dessa disputationer summeras kort i avsnitt 2 och 3 nedan. Jag vill dock verkligen rekommendera Mattssons artikel. Det är väl värt att ta sig till ett närliggande bibliotek för att få del av den.6

2 Hundra år av manliga juris doktorer i skatterätt (1850–1950)

Om vi blickar tillbaka för tiden före 1919 bör inledningsvis Theodor Rabenius nämnas. Han försvarade 1853 en afhandling i skatterätt. Det framstår dock som att han redan vid denna tidpunkt var docent.7 Detta är ett tydligt exempel på problematiken med äldre s.k. afhandlingarna. Skriftens omfång (92 sidor) talar även för att vi idag kanske sannolikt inte skulle klassificera det som en avhandling. Oavsett klassificering verkade Rabenius under senare delen av 1800-talet som professor i såväl Lund som Uppsala (i bland annat finansrätt).8 En annan professor i nationalekonomi och finansrätt i Uppsala som kan nämnas är Carl G Hammarskjöld, som enligt historiska arkiv skrev en avhandling om grundskatterna på 1870-talet vilket ledde till en docentur.9

Vidare bör Knut Wicksell (1895/1896)10 uppmärksammas. Han var såväl matematiker, ekonom som jurist och synes ha disputerat i det vi idag skulle benämna nationalekonomi. Han blev efter disputation professor i nationalekonomi och finansrätt i Lund. Härtill kan även Gösta Eberstein (1909)11 nämnas, då han sedermera var professor i privaträtt och finansrätt vid Stockholms högskola under 1900-talets första hälft. Näst i tur var Erik Lindahl (1919), följd av Gunnar Prawitz (1927), Carsten Welinder (1935), Erik Fornmark (1939) och Seve Ljungman (1943).12

Flertalet av dessa herrar verkade som professorer vid Uppsala, Lund och Stockholm. Ofta var professurerna vid denna tid en kombination av olika ämnen (ekonomi, finansvetenskap och civilrätt). Tittar man närmare på ämnena för deras avhandlingar framstår det dock som att Eberstein och Ljungman inte skulle falla inom det vi idag benämner skatterätt. Här kan också noteras att C.G Melander disputerade 1938,13 och senare kom att ägna viss tid åt skatterättslig forskning.14

Ytterligare två herrar försvarade sina avhandlingar i skatterätt under första halvan av 1900-talet, Bertil Af Klercker (1948) och K.G.A Sandström (1949).

Tabell I: Doktorsavhandlingar i skatterätt i Sverige 1895–1949.

Som jag har förstått det fick Uppsala den första renodlade professuren i finansrätt i Sverige 1942 (Lindahl) och att motsvarande professur inrättades på 1960-talet i Stockholm (Hellner). Det kan även noteras att Welinder skrev den första akademiska läroboken i skatterätt på 1960-talet.

Ser man till ämnena för avhandlingarna från denna tid är de relativt spridda då de behandlar allt från principer, avgifter och företagsbeskattning till internationell skatterätt. Ämnen som än idag visar det sig vara intressanta för avhandlingsskrivande jurister.

3 Andra halvan av 1900-talet – tre kvinnor kliver in på arenan

Jämfört med de sju avhandlingar rörande skatterättsliga frågor som publicerades under senare delen av 1800-talet och den första halvan av 1900-talet kan det noteras att inte mindre än 32 juris doktorer disputerade mellan åren 1950–1999. Inledningsvis presenteras disputationerna under perioden 1950–1989, därefter de disputationer som ägde rum på 1990-talet.

Tabell II: Juridiska doktorsavhandlingar i skatterätt i Sverige under 1950–1989.

På 1950 och 1960-talet disputerade Helmers, Mutén, Hellner och Englund. Samtliga dessa herrar blev med undantag av Helmers, sedermera professorer. Helmers anses också vara den svenska mervärdesskatterättens fader.15

Som akademiker i en värld där mycket kretsar kring post-BEPS arbete och implementeringen av skatteflyktsdirektivet är det särskilt intressant att notera att ämnet var aktuellt redan på 1950-talet.

Lite anekdotiskt kan jag berätta att 50 år efter att Mutén promoverades blev han jubeldoktor vid Uppsala universitet och tjänstgjorde som promotor 2012. Glädjande nog hade jag personligen förmånen att bli promoverad och handledd över parnassen (det grekiska gudaberget), tillika välkomnad in att förmeddela akademisk undervisning av Mutén vid detta tillfälle.16

På 1970-talet berikades Sverige av ytterligare sex doktorer i skatterätt inom en stor bredd av områden såsom stiftelsebeskattning, internationell beskattning, företagsbeskattning mm. Samtliga dessa doktorer (Hagstedt, Lindencrona, Lodin, Mattsson, Grosskopf och Bergström) blev också efter en tid professorer, eller adjungerade professorer. När vi blickar tillbaka på 1970-talet bör även noteras att Lars Pelin disputerade på en avhandling i folkrätt 1979.17 Pelin kom därefter att ägna stor del av sin fortsatta karriär vid Lunds universitet åt ämnet skatterätt.

Även majoriteten av 1980-talets doktorer (Edvardsson, Thorell, Melz och Wiman) valde och gavs möjlighet att huvudsakligen stanna i akademin efter disputation, även om Thorell och Edvardsson senare gick över till privat verksamhet. Här kan noteras att en ny professur inrättades i Uppsala i det närliggande ämnet företagsrätt. Thorell var den förste professorn i ämnet. Även Lyhagen har efter disputation fortsatt att skriva böcker inom skatte-, process- och straffrätt.

På 1990-talet rasslade det bokstavligen till bland disputationer i skatterätt i Sverige. Under 1990-talet skedde nästan lika många disputationer som under tiden från Wicksell till Wiman (1895–1987). Professurerna vid de större lärosatserna innehades i början av 1990-talet av Mattsson i Uppsala, Lindencrona och Lodin i Stockholm, Bergström i Lund och Grosskopf i Umeå. Roligt att notera är att Lindencrona var rektor för Stockholms Universitet 1994–2003.

Tabell III: Juridiska doktorsavhandlingar i skatterätt i Sverige under 1990-talet.

1897, dvs. strax efter det att Wicksell disputerat, fick Sverige sin första kvinnliga juris doktor – Elsa Eschelsson. Året därpå föreslogs det att hon skulle utnämnas till professor i civilrätt. Regeringsformen satte dock stop för detta, eftersom endast män var betrodda med högre statliga befattningar. Tiderna förändras och lite drygt ett hundra år senare (1995) fick Sverige sin första kvinnliga skatterättsliga19 juris doktor – Åsa Gunnarsson, tätt följd av Kristina Ståhl (1996) och Christina Moëll (1997). Samtliga blev sedermera professorer.

Av 1990-talets doktorer kan det snabbt konstateras att samtliga utom Aldén och Gäverth har ägnat delar av sin efterföljande karriär åt forskning knutna till de olika universiteten och högskolorna som finns idag. 13 av dem har varit eller är professorer eller adjungerade dito. Samtliga är ännu aktiva på olika sätt, trots pensionering.

4 En bit in på 2000-talet – är det detta som kallas jämställdhet?

Som nämnts ovan blev ungefär lika många juris doktorer i skatterätt under 1990-talet som under föregående 95-årsperiod. Från millennieskiftet och fram till och med år 2021 försvarade nästan lika många doktorander sina avhandlingar i skatterätt som under perioden från 1853–1999. Därtill har åtminstone ytterligare sex avhandlingar publicerats i närliggande juridiska ämnen, vilka jag skulle vilja lyfta fram. Dessa är författade av Erhag (2002),20 Mannelqvist (2003),21 K. Johansson (2010),22 Elgebrant (2012),23 Wiklander (2016)24 och Lindroos-Moll (2020).25 I de fyra sistnämnda avhandlingarna behandlas redovisningsrättsliga frågeställningar.

Här kan slutsatsen dras att från 1990-talet och framåt har intresset för ämnet ökat. Det publiceras i genomsnitt två till tre avhandlingar i skatterätt varje år i Sverige. Följande skatterättsliga doktorsavhandlingar har publicerats under 2000-talet:

Tabell IV: Juridiska doktorsavhandlingar i skatterätt i Sverige 2000–2021.

Till listan skulle även Elenor Lissel (2021)30 och Gustav Lindkvist (2018)31 kunna läggas. Lissel disputerade i finansrätt vid Lunds universitet men ämnet för hennes avhandling var snarare internationell handelsrätt (WTO-rätt) än skatterätt. Även ämnet för Lindkvists avhandling faller utanför skatterätten. Lindkvist har precis som exempelvis Pelin fortsatt att belysa frågor kopplade till skatterätten.32

Jämfört med 1990-talet, då forskarutbildning endast gavs vid Uppsala, Stockholm, Lund och Umeå universitet, har under perioden flera forskarutbildningar i skatterätt etablerats. Mest framgångsrik i antalet examinerade doktorer av dessa nya etableringar är i särklass Internationella Handelshögskolans i Jönköping som under den tid då forskarutbildning gavs, under ledning av Bergström och Westberg, lyckades få fram tio godkända avhandlingar. Härtill har Handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg samt Örebro universitet tillkommit.

Av förevarande lista kan vi nu konstatera att andelen kvinnor och män som disputerat i ämnet under 2000-talet är så jämt det nästintill bara går, 25 män och 27 kvinnor. Gör man en snabb summering av vad de 52 juris doktorer har haft för sig efter disputation är idag 33 fortfarande aktiva inom akademin, 9 har blivit professorer, fem kvinnor och fyra män.33

5 En översiktlig tematisering och några avslutande ord

I ett vänboksbidrag till Wiman granskade jag för en tid sedan flertalet av då utgivna avhandlingar i jakten på om och i så fall på vilket sätt den komparativa metoden hade används vid avhandlingsarbetet.34 Bidraget har i efterföljande forskning visat sig användbart.35 Syftet med detta avsnitt är till skillnad från den tidigare studien endast att utifrån angivna titlar tematisera de olika avhandlingar som publicerats och listats ovan. Jag ska på inget sätt låta påskina att tematiseringen utgör en kvalitativ analys av tidigare forskning. Den bör snarare ses som en översiktlig karta och ingång till tidigare doktorsavhandlingar. De teman jag har valt är: (1) intern rätt och principer, (2) internationell och svensk företagsbeskattning, (3) mervärdsskatterätt, (4) internationell skatterätt, (5) EU-skatterätt, (6) redovisningsrätt och avslutningsvis (7) de avhandlingar som har haft ett starkt fokus på kringgående av skatterätt. I denna tematisering ingår även flera av de avhandlingar som inte har listats i tabellerna ovan, men väl omnämnts i brödtexten.

Inledningsvis kan det noteras att den interna rätten och grundläggande principer har varit föremål för mer än en tredjedel av de avhandlingar som har skrivits i skatterätt under de senaste drygt 168 åren. Fram till och med 1990-talet var detta den dominerande inriktningen på avhandlingarna.36 Näst mest populärt har det varit att skriva om svensk och internationell företagsbeskattning – i inte mindre än 21 avhandlingar har detta tema behandlats.37 Efter Sveriges inträde i EU har de mer internationella tonerna slagit igenom även i avhandlingsskrivandet, 12 juris doktorer har valt att skriva om mervärdesbeskattning38, nio om internationell skatterätt39 och åtta om EU-skatterättsliga40 frågeställningar. Flertalet av dessa avhandlingar behandlar mer än ett ämne.41 När det gäller ämnet redovisningsrätt har åtminstone sju avhandlingar skrivits där dessa frågor har stått i fokus.42 Ett intresseområde som sticker ut bland avhandlingsämnena och som behandlats allt sedan 1950-talet är kringgåendefrågor. Inte mindre än sex (eller åtta) avhandlingar har behandlat denna typ av problematik.43

I artikeln ovan har bland annat noterats hur många som har stannat inom akademin, blivit professorer, osv. Härtill kan även noteras att tre av ”våra” juris doktorer i skatterätt har tjänstgjort (eller tjänstgör) som justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen (Silfverberg, Ståhl och Gäverth) och en som ordinarie domare i Kammarrätten i Stockholm (Aldestam).

Avslutningsvis vill jag nämna att det finns genvägar till det stora flertalet av dessa avhandlingar genom de anmälningar som sedan lång tid tillbaka fakultetsopponenterna haft vänligheten att skriva för SkatteNytts räkning. Även för tiden innan denna sedvana förekom skrevs dylika anmälningar i andra tidskrifter.44

Katia Cejie är professor i finansrätt vid Juridiska fakulteten, Uppsala universitet. Hon är även knuten till Centrum för Skatterätt i Uppsala.