I detta bidrag ges en kort replik på Urban Rydins artikel i SkatteNytt 10, 2021.
Urbans Rydins artikel i SkatteNytt Corona-informationen, håller Skatteverkets ställningstaganden om skattefrågor vid hemarbete? visar på behovet av en översyn av reglerna om tjänstebeskattning till en tid när många tjänstemäns arbete flyttats från arbetsgivarens lokaler till hemmet eller kanske till en kontorshub nära den anställdas bostad.
Även nu när de flesta restriktioner ska upphöra att gälla och de anställda kan gå tillbaka till arbetet får Skatteverket frågor som bland annat berör tjänsteställets placering och möjligheten att få tillgång till olika förmåner i bostaden när man utför visst arbete där. Frågorna indikerar att pandemin har drivit på utvecklingen vad gäller möjligheten till distansarbete för de som har ett arbete som är möjligt att utföra på andra platser än i arbetsgivarens lokaler.
I och med att arbetsplatsen flyttar in i den privata bostaden uppkommer också frågor om bland annat möjligheten att skattefritt få tillgång till de personalvårdsförmåner som arbetsgivaren tillhandahåller på arbetsplatsen för att skapa trivsel. Kan arbetsgivaren utan skattekonsekvenser skicka hem fruktkorgar, kaffe eller kanske en kaffemaskin för att skapa trivsel i den anställdas bostad när den anställda utför visst arbete där? Reglerna i inkomstskattelagen innehåller inte några uttryckliga förbud mot att arbetsgivaren skattefritt kan tillhandahålla personalvårdsförmåner i bostaden. Enbart den omständigheten medför dock inte att arbetsgivaren utan skattekonsekvenser kan ge ut förmåner som är tänkta att använda i den anställdas bostad. På samma sätt finns det inte heller någon uttrycklig regel som klart anger att en anställd inte själv kan köpa en gåva från arbetsgivaren till sig själv och därefter lämna kvittot till arbetsgivaren för att få ut en kontant ersättning motsvarande den gåva som den anställda köpt. Men enbart den omständigheten att det saknas ett uttryckligt förbud medför inte att det är självklart att arbetsgivaren kan ge en anställd en skattefri gåva genom att kompensera den anställda för ett utlägg.
Huvudregeln i inkomstskattelagen är att allt som arbetsgivaren ger ut till en anställd är skattepliktigt. Enbart i de fall det är särskilt reglerat kan vissa ersättningar ges ut skattefritt. Men även när det är särskilt reglerat att en förmån är skattefri har lagstiftaren klargjort att gåvor i pengar inte omfattas av skattefriheten. Utlägg som innebär att den anställda själv kan handla en skattefri gåva och därefter få en kontant ersättning från arbetsgivaren har stora likheter med en gåva i pengar. Den anställda väljer själv vad hen vill köpa, den anställda förfogar över avtalet med säljaren och det står även den anställda fritt att lämna tillbaka varan efter det att arbetsgivaren ersatt den anställda för gåvan. Skatteverkets uppfattning är därför att gåvan ska komma från arbetsgivaren och att gåvan inte ska gå att växla mot kontanter vilket blir möjligt om den anställda har gjort ett utlägg för arbetsgivarens räkning i samband med inköp av gåvan. Denna tolkning stämmer väl överens med den restriktivitet som gäller för skattefria ersättningar från arbetsgivare till anställda.
Tjänstemäns önskan att i allt större utsträckning få utföra sitt arbete på annan plats än i arbetsgivarens lokaler medför en fysisk distansering i relationen mellan anställd och arbetsgivare. Det är inte längre självklart att den anställda kommer till kontoret och deltar i gemensamma fikastunder eller äter en frukt, fralla eller bulle under en paus eller deltar i pausgympa. Inte heller är det självklart att anställda fysiskt träffas för en avtackning eller för att ta emot en julgåva eller en födelsedagspresent. Avtackningar och firande av jubilarer kan ske digitalt och julgåvor kan skickas ut till anställda via mail.
I takt med att det fysiska mötet mellan anställda och arbetsgivare minskar i betydelse och i många fall ersätts med det digitala mötet uppkommer givetvis frågor om hur reglerna om skattefria ersättningar ska tillämpas. De lagregler som Skatteverket har att förhålla sig till är framtagna i en tid när det inte på något sätt fanns en möjlighet att föreställa sig den utveckling gällande digital utveckling och hemarbete som vi har idag.
Det är en uppgift för lagstiftaren att ta ställning till om reglerna gällande skattefria gåvor och personalvårdsförmåner från arbetsgivaren ska utvidgas, omarbetas eller kanske helt tas bort i samband med den digitala utvecklingen och distansarbete. Skattefria julgåvor och personalvårdsförmåner kan för vissa yrkesgrupper ha spelat ut sin roll i en tid när behovet av en gemensam arbetsplats där alla anställda vistas under hela arbetsveckan har minskat i betydelse. För merparten av alla anställda är det dock även fortsättningsvis så att de måste utföra sitt arbete i arbetsgivarens lokaler eller på den plats som arbetsgivaren anvisar. Givetvis är det viktigt att arbetsgivaren utan skattekonsekvenser med enkla åtgärder ska kunna skapa trivsel på arbetsplatsen men frågan är om det är självklart att samma åtgärder även ska kunna ges till anställda som väljer att arbeta på annan plats än i arbetsgivarens lokaler. Urban Rydins artikel visar på behovet av en översyn som innebär en anpassning av tjänstebeskattningen till det nya sättet att arbeta.
Pia Blank Thörnroos är rättslig expert vid Skatteverket.