TOR/SkatteNytts digitala endagskonferens – Metodologiska frågor vid skatterättslig forskning

Nedan följer ett referat av de presentationer som framfördes vid TOR/SkatteNytts konferens som hölls i augusti 2021.

2021 års upplaga av TOR/SkatteNytts skattekonferens gick av stapeln den 16 augusti, under värdskap av Juridiska fakulteten vid Lunds universitet, med finansiering av stiftelsen TOR/SkatteNytt. På grund av rådande pandemiläge genomfördes konferensen digitalt, med deltagare från lärosäten i hela Sverige. Temat för konferensen denna gång var Metodologiska frågor vid skatterättslig forskning. Konferensen var utformad på så sätt att fyra huvudtalare tillsammans med utsedda kommentatorer gav varsitt anförande med efterföljande diskussion. Gemensamt för samtliga huvudtalare och lejonparten av kommentatorerna var att dessa disputerat någon gång under de föregående två åren.

Efter inledande ord av konferensens värd professor Mats Tjernberg, stiftelsens ordförande professor Pernilla Rendahl och SkatteNytts redaktör tillika ansvarige utgivare professor Katia Cejie gavs en kort presentation av nyheter från respektive deltagande lärosäte. Därefter var det dags för de olika anförandena. Först ut var jur. dr. Giacomo Lindgren Zucchini vars anförande gick under rubriken, Deskriptivt och normativt i rättsvetenskap och särskilt skatterätt. Lindgren Zucchini inledde med att konstatera att valet mellan att bedriva deskriptiv eller normativ rättsvetenskaplig forskning enligt hans mening är en ren preferensfråga. Lindgren Zucchini kopplade även samman begreppen deskriptiv och normativ med den rättsdogmatiska metoden och argumenterade för att metoden i sig är deskriptiv då den utpekar och beskriver innehållet i rättsnormer. Det underströks emellertid att det faktum att metoden är att beteckna som deskriptiv inte utesluter att den är analytisk och värdefull, då den kan identifiera skäl och principer som talar för eller emot ett svar på en viss rättsfråga. Lindgren Zucchini lyfte även huruvida normativa påståenden kan härledas ur deskriptiva påståenden och argumenterade för att detta inte är möjligt utan en brygga som definierar vad som är eftersträvansvärt. Kommenterade gjorde jur. dr. Alexandra Johansson som bl.a. poängterade vikten av transparens och öppenhet i förhållande till forskning inriktad på att klarlägga innebörden av gällande rätt, särskilt när rättskällorna inte lämnar ett givet svar på rättsfrågan.

Nästa talare till det digitala podiet var jur. dr. Hanna Grylin under parollen Doktrinens betydelse i rättsvetenskapliga och skattevetenskapliga studier. Vid sin sida hade Grylin jur. dr. Richard Croneberg som löpande gav sina kommentarer under framställningen. Fokus låg på vilken roll doktrinen har vid formuleringen av rättsvetenskapliga forskningsfrågor samt hur doktrinen kan användas vid valet av vetenskaplig metod. Bland annat togs vikten av tydliga och motiverade avgränsningskapitel upp som ett medel att ringa in forskningsområdet och forskningsfrågorna samt identifiera nya forskningsområden, för andra forskare. Exempelvis togs avgränsningar som motiverats av utrymmesskäl upp som potentiella utgångspunkter för vidare forskning, då detta skulle kunna indikera att den avgränsade frågeställningen har ett nyhetsvärde. Croneberg illustrerade detta som att rättsvetenskapspersonerna står på varandras axlar och därmed bygger vidare på och utvecklar varandras forskning.

Efter lunchpaus fördes facklan vidare till jur. dr. Katarina Fast Lappalainen och temat, Rättsinformatisk metod och skatterätt. Under sitt anförande diskuterade hon metodologiska aspekter i förhållande till studier av samspelet mellan juridik och informationsteknik. Anförandet behandlade även hur Skatteverket använder och kan komma att använda processautomatisering och artificiell intelligens för urval och kontroll. Fast Lappalainen lyfte förtjänster med denna typ av användning av teknik, såsom ökad effektivitet, kostnadsbesparingar samt skapandet av mer stimulerande arbetsuppgifter för Skatteverkets medarbetare. Särskilt fokus gavs dock även till utmaningar och risker som den nya tekniken för med sig kopplat till frågor rörande rättssäkerhet, mänskliga rättigheter och dataskyddslagstiftning, såsom så kallad medborgarprofilering. Frågan uppkom därmed var gränsen bör dras för automatisering av skattekontrollen. I egenskap av kommentator underströk docent Mats Höglund att automatisering i sig inte är något nytt, utan något som sedan länge har använts av Skatteverket. Exempelvis nämnde Höglund automatisk granskning av momsdeklarationer som förekom redan på 1980-talet. Svårigheter för den skattskyldige att bemöta påståenden från Skatteverket kopplat till att Skatteverkets beräkningsmodeller blir allt mer avancerade blev även föremål för diskussion.

Dagens sista talare var jur. dr. Patrik Emblad med anförandet, Diskursteori och skatterätt, som kommenterades av docent Martin Berglund. Emblad inledde med att redogöra för begreppet diskurs och varför ords mening är av intresse vid forskning i allmänhet och juridisk sådan i synnerhet. Emblad redogjorde för olika teorier kopplat till diskursteori såsom referensteori, strukturalism och språkspelsteori för att ge en djupare förståelse för de teoretiska utgångspunkter som utgör diskursteori. Det underströks att det inte är verifierandet som gör en diskursteoretisk studie vetenskaplig, utan kritiken och att diskursteorin låter forskaren ifrågasätta exempelvis rättens kategorier. Avslutningsvis diskuterades hur diskursteori kan användas inom ramen för skatterättslig forskning. Som exempel på skatterättslig forskning där diskursteori lämpar sig väl nämndes, en analys av det civilrättsliga i svensk inkomstskatterätt1, skillnaden mellan legitim och skadlig skattekonkurrens samt analyser av själva benämningen av vissa skatter. Som exempel på det sistnämnda togs benämningar som ”straffskatt” och ”dödsskatt” upp och vilken inverkan de kan ha på den allmänna opinionens inställning till viss skattelagstiftning. Det poängterades även att diskursteorin inte utesluter andra teoretiska, ansatser utan mycket väl kan utgöra ett komplement till exempelvis positivism.

Sammanfattningsvis presenterades och diskuterades en uppsjö av olika metodologiska utgångspunkter med relevans för skatterättslig forskning som ledde till en lika delar intressant och trevlig konferens.

Christian Schwartz är verksam som doktorand vid Institutionen för handelsrätt vid Lunds universitet samt som skattejurist vid Deloitte i Malmö.