Kära läsare,
När detta nummer når dig har säkerligen höstmörkret börjat infinna sig med besked. Redan nu kan man dock ana höstens intåg, åtminstone i Uppsala. När dagarna blir kortare och vädret bistrare är det ofta skönt att sitta i en fåtölj med en kopp te, kanske i sällskap av det senaste numret av SkatteNytt?
I denna introduktion gör jag som biträdande redaktör ett kort inspel, där jag har glädjen att presentera ett fullspäckat och mångfacetterat innehåll. Inledningsvis vill jag uppmärksamma artikeln Mervärdesskattefordrans status i konkurs, författad av Schytzer och undertecknad, i SkatteNytt – Akademisk Årsskrift 2021, som nu finns publicerad på skattenytt.se.
Om vi vänder blicken till detta nummer så inleds det med den första delen av Wimans analys av inkomstskatterättsliga följder av brexit för svenska företag. I denna del ligger fokus på frågor koncernbidrag, koncernavdrag samt royalty och periodvis utgående utgifter.
Härefter följer en mervärdesskatterättslig undersökning av förpliktelsers betydelse för fastställandet av beskattningsunderlaget, författad av Lindgren Zucchini. Utgångspunkten för undersökningen tas i Hohfelds terminologi om rättsliga relationer.
Under rubriken Artiklar finner vi även Nilssons och Hyléns bidrag om näringsbidrag och stödåtgärder med anledning av Covid-19. Här analyserar författarna förhållandet mellan de olika stöd som har införts och om de är utformade enligt företagsekonomiska principer.
Förevarande nummer innehåller även Fagerströms och Manns analys av HFD 2021 ref. 6 I och II avseende mervärdesskatt på coworking. Vidare presenterar Schwartz en rapport från TOR/SkatteNytts konferens om metodfrågor vid skatterättslig forskning. I Rydins bidrag problematiseras sedan Skatteverkets ställningstagande vad gäller hemarbete. Avslutningsvis har vi även Wimans anmälan av Johanssons avhandling, Förhållandet mellan intern skattelagstiftning och skatteavtal – särskilt om företräde för interna skatteregler.
Trevlig läsning!
Vänligen,
Mikael