Omotiverade punktskatter

1.1 Allmänt

I 2015 års ekonomiska vårproposition anges riktlinjer för skattepolitiken och här framgår att ”Skattepolitikens främsta syfte är att finansiera den gemensamma välfärden, olika samhällsfunktioner och andra offentliga utgifter”. Det uttalas därutöver att skattepolitiken bland annat ska bidra till ett miljömässigt och socialt hållbart samhälle genom att användas som styrmedel för minskad miljöbelastning och stärkt folkhälsa samt vara beteendepåverkande genom att styra konsumtion, användning av resurser med mera.1

Punktskatter utgår vanligen på vissa särskilt angivna varor och tjänster. Vi har i Sverige ett antal olika punktskatter; som exempel kan nämnas energiskatt, tobaksskatt och alkoholskatt. Punktskatter kan ha ett rent fiskalt syfte. Punktskatter kan även införas för att påverka personers och företags beteenden eller av hänsyn till miljön. Vissa skatter har införts för att uppfylla flera av dessa syften.

Det är vanligtvis företag som belastas av punktskatter på så sätt att det är företagen som står för uppbörden av skatten för statens räkning.

Vad gäller flera av de punktskatter som införts de senaste åren har det angivna syftet varit kopplat till miljöskäl. Även om det politiska syftet att främja miljön varit tydligt, har det varit mindre tydligt hur de senaste årens punktskatter ska kunna tillgodose detta syfte.

För att säkerställa att den lagstiftning som införs kan tillgodose de syften som anges med lagstiftningen remitteras lagförslag till offentliga och privata remissinstanser och granskas av Lagrådet. Lagrådets granskning ska innefatta en bedömning av om förslaget är utformat så att lagen kan antas tillgodose de syften som har angetts, vilket särskilt anges i regeringsformen 8 kap. 22 § 4 p. Vi kan konstatera att såväl Lagrådet som flera remissinstanser har framfört kritik mot flera av de nyare punktskatterna. Trots detta har lagstiftaren infört skatterna.

Exempel på sådana skatter är skatt på kemikalier i viss elektronik, skatt på plastbärkassar och skatt på avfallsförbränning, vilka redan trätt ikraft, samt skatt på engångsartiklar och skatt på kemikalier i kläder och skor som kan komma att införas. Nedan följer ett axplock av den kritik som har framförts.

1.2 Skatt på kemikalier i viss elektronik

Sedan den 1 juli 2017 har Sverige infört en skatt på kemikalier i viss elektronik. Det är den som i Sverige tillverkar, för in eller mottar särskilda vitvaror eller andra elektronikprodukter (baserat på varornas klassificering enligt viss lydelse i den kombinerade nomenklaturen) yrkesmässigt som ska betala kemikalieskatt. Sedan den 1 oktober 2020 tas skatten även ut när varor säljs på distans till Sverige.

Skatten är tänkt att vara miljömässigt styrande för att minska förekomsten av farliga flamskyddsmedel i form av klor, brom och fosfor i hemmiljöer.2

Skatteverket och Kemikalieinspektionen har nyligen sett över och utvärderat effekterna av skatten på kemikalier i viss elektronik. En rapport har överlämnats till Finansdepartementet. Resultatet av undersökningen visar att det inte har kunnat fastställas att förekomsten av kemikalierna (klor, brom och fosfor) i flamskyddsmedel har minskat i människors hemmiljö. Med andra ord har det inte kunnat konstateras att skattens syfte uppnås. Dessutom konstateras att kostnaden för att rapportera in skatten och annat administrativt arbete för företagen upplevs som oproportionerligt betungande.3

1.3 Skatt på plastbärkassar

Skatt på plastbärkassar tas ut sedan den 1 maj 2020. Skatten rör yrkesmässiga personer som tillverkar, för in eller mottar särskilda varor från annat EU-land. Skatt är även aktuellt vid import. En plastbärkasse som är avsedd för varaktigt bruk omfattas inte av skatten. Syftet med skatten är att minska den skadlighet på miljön som plastpåsar medför.4

Redan förslaget blev starkt kritiserat med påpekanden om att plasten som träffas faktiskt är lättast att återvinna, att kemikalieinnehållet i plasten inte är skadligt och att det inte tas hänsyn till att plastens bidrag till nerskräpning är försvinnande liten.5 Lagstiftaren valde trots detta att införa skatten.

Vidare kan det vara problematiskt för företag att avgöra om en produkt är en engång- eller flergångsprodukt. Gränsdragningsproblematiken bekräftas av att frågan om vad som avses med varaktigt bruk redan har behövt prövas av Högsta förvaltningsdomstolen (mål nr 3784-20).

1.4 Skatt på avfallsförbränning

Sedan den 1 april 2020 tas skatt ut på avfall som förs in till olika typer av förbränningsanläggningar. Det är den som bedriver verksamheten på anläggningen som är skattskyldig och skatten tas för närvarande ut med 75 kronor per ton avfall. Vissa produkter är dock undantagna och det finns möjlighet till avdrag.

Skatten infördes mot bakgrund av klimat- och miljöpolitiska skäl. Närmare bestämt var syftet med förslaget att på lång sikt uppnå en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering, att Sverige som välfärdsland ska bli först som fossilfritt och att växthusgasers nettoutsläpp till atmosfären inte ska finnas senast år 2045.6

Kritik har riktats även mot avfallsförbränningsskatten. Utredningen som föregick lagens införande konstaterade att skatten inte borde införts med motiveringen att en sådan skatt skulle få låg verkningsgrad och att den inte kan anses vara en kostnadseffektiv åtgärd i syfte att minska mängden hushållsavfall som förbränns.7 I ett särskilt yttrande till utredningen av Linda Falk på Svenskt Näringsliv betonades att den genomförda konsekvensanalysen varit bristfällig till följd av den korta tid som utredningen fick.

Anders Knape som är ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner uttalade att:

”Kritiken mot en skatt på avfallsförbränning är utbredd och samstämmig. Idén om en sådan skatt har avstyrks av kommuner, regioner, näringsliv, statliga myndigheter och till och med av den utredning som regeringen tillsatt för att analysera frågan. Regeringen bör lyssna till kritiken och fokusera på de andra åtgärder som ger faktiskt miljö- och klimatnytta.”8

I Lagrådets yttrande över förslaget att införa en skatt på avfallsförbränning uttalas bland annat följande:

”Lagrådet konstaterar att det inte anförts något konkret stöd för att det angivna syftet med förslaget skulle uppnås; vad som anges som stöd är snarast antaganden om effekter som kan komma att uppstå under vissa förhållanden. Omfattningen av de potentiella positiva effekterna har inte ställts i relation till risker och till förutsebara negativa effekter.”9

Kritiken från Lagrådet var således hård. Lagstiftaren valde ändå att införa skatten.

1.5 Skatt på engångsartiklar

I en nyligen publicerad utredning har det föreslagits införande av en skatt på engångsartiklar i syfte att minska dessa produkters användning på grund av miljöskäl. Utredningen kom till slutsatsen att någon hänsyn inte kunde tas till coronaviruset eftersom det var svårt att bedöma virusets konsekvenser för samhället och särskilt berörda branscher. En skatt på engångsartiklar kommer dock drabba branscher som redan är i ett utsatt läge, såsom caféer och restauranger. I utredningen yttrar sig skattepolitiska experten Robert Lönn särskilt och anger att skatten inte är ett ändamålsenligt styrmedel för att uppnå den angivna målsättningen.10

1.6 Skatt på kemikalier i kläder och skor

Regeringen tillsatte även en utredning med uppdrag att föreslå en skatt på kemikalier i kläder och skor. Det förslag som utredningen publicerade den 1 april i år har mötts av bred negativ kritik. Uppdraget för utredningen var att föreslå utformningen av en kemikalieskatt på kläder och skor i syfte att minska miljö- och hälsofarliga ämnen i dessa produkter.11

Svensk Handel har uttalat att de alltid är för ambitioner som stödjer en förbättrad livskvalitet och miljö, men att förslaget uppenbarligen inte haft sådan ambition som substitutionsdrivande.12 Tullverket avstyrker förslaget och anför bland annat att konkurrensen snedvrids för den svenska handeln samt att förslaget skulle leda till behov av närmast en fördubbling av antalet anställda hos verket samtidigt som förslaget inte är rimligt utifrån det integritetsintrång som öppnande av försändelserna skulle innebära.13