Rut-utredningen (Fi 2019:03) överlämnade sitt delbetänkande Fler ruttjänster och höjt tak för rutavdraget (SOU 2020:5) till regeringen den 31 januari 2020. I denna artikel presenteras översiktligt förslagen.
1 BAKGRUND
Regeringen tillsatte i juni 2019 Utredningen om utvidgningar av rutavdraget (Rut-utredningen).1 Utredningens uppdrag var att
föreslå hur rutavdraget kan utökas med fler tjänster i form av tvättarbete som utförs utanför bostaden, ommöblerings- och bortforslingstjänster samt trygghetstjänster,
föreslå en höjning av taket för rutavdraget till 75 000 kronor,
föreslå en särskild ordning för rutavdrag för äldre personer, och
lämna nödvändiga författningsförslag.2
Förslagen skulle enligt direktiven, så långt möjligt, utformas för att bidra till ökad efterfrågan på tjänster och därmed ökad sysselsättning hos personer med svag anknytning till arbetsmarknaden. Förslagen skulle också utformas så att det inte uppstår s.k. dödviktseffekter, dvs. subvention av tjänster som ändå skulle ha utförts och undanträngning av befintliga tjänster.
Rut-utredningen lämnar i delbetänkandet Fler ruttjänster och höjt tak för rutavdraget förslag om att rutavdraget ska utökas med tjänster som avser möblering, enklare tillsyn av bostad (trygghetstjänster), tvätt vid tvättinrättning och transporter. Utredningen föreslår även att rutavdraget höjs till 75 000 kronor.
När det gäller ett utökat rutavdrag för äldre personer har utredningen fått förlängd utredningstid.3 Slutbetänkandet ska lämnas senast den 1 september 2020.
Som särskild utredare förordnades f.d. avdelningschefen Ulf Rehnberg.
Dir. 2019:26.
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Rut-utredningen (Fi 2019:03) (dir. 2019:100).
2 RUTAVDRAGET I DAG
Rutavdraget trädde i kraft den 1 juli 2007 genom lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete. År 2009 fördes de materiella bestämmelserna om rutavdraget in i 67 kap. 11–19 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) där de fortfarande finns.4
Bestämmelserna om vilka tjänster som kan ge rätt till rutavdrag har under årens lopp ändrats flera gånger, i såväl begränsande som utvidgande riktning.5 I dag kan man få rutavdrag för följande arbeten.
Enklare städarbete eller annat rengöringsarbete samt flyttstädning som utförs i bostaden.
Vård av kläder och hemtextilier när vården utförs i bostaden.
Snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden.
Häck- och gräsklippning, krattning och ogräsrensning samt beskärning och borttagande av träd och buskar som utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden.
Barnpassning som inte mer än i ringa omfattning innefattar hjälp med läxor och annat skolarbete och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden samt lämning och hämtning till och från förskola, skola, fritidsaktiviteter eller liknande.
Annan omsorg och tillsyn än barnpassning som en fysisk person behöver och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i samband med promenader, bankbesök, besök vid vårdcentral eller andra liknande enklare ärenden.
Flytt av bohag och annat lösöre mellan bostäder samt till och från magasinering i samband med flytt mellan bostäder.
Arbete som avser installation, reparation och underhåll av data- och informationsteknisk utrustning, dataprogram och dataförbindelser samt handledning och rådgivning i samband med sådant arbete, när arbetet, handledningen och rådgivningen utförs i eller i nära anslutning till bostaden.
Reparation och underhåll av vitvaror som utförs i bostaden.
En av utgångspunkterna för rutavdraget är att arbetet huvudsakligen ska utföras i eller i nära anslutning till bostaden.6 Rutavdraget omfattar bl.a. mot den bakgrunden inte tvätt vid tvättinrättning.7
Rutavdrag ges genom skattereduktion. De personer som har rätt till skattereduktion är de som vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år och är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret eller, i vissa fall, begränsat skattskyldiga. Dödsbon har rätt till skattereduktion för arbete som har utförts före dödsfallet.
För rätt till skattereduktion krävs att det utförda arbetet är hänförligt till den som begär skattereduktion eller dennes förälders hushåll. Föräldern måste vara bosatt i Sverige. Den som begär skattereduktionen kan däremot ha sin bostad i en annan EES-stat.
Eftersom rutavdragets subvention riktas mot arbete omfattar avdraget bara kostnader för arbete, inklusive mervärdesskatt, och inte kostnader för material, utrustning och resor. Det innebär att när rutarbete utförs måste arbetskostnaden särskiljas från övriga kostnader.
När en näringsidkare anlitas eller arbete tillhandahålls som en löneförmån är rutavdraget 50 procent av arbetskostnaden för utfört arbete.8 När en privatperson anlitas motsvarar i stället skattereduktionen de arbetsgivaravgifter som redovisas för privatpersonen i en förenklad arbetsgivardeklaration.
Ursprungligen fick de sammanlagda rut- och rotavdragen uppgå till högst 50 000 kronor per person och år. Den 1 januari 2016 infördes ett tak för rutavdraget på 25 000 kronor för personer som inte hade fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång. Detta har emellertid ändrats tillbaka och fr.o.m. den 1 juli 2019 är taket återigen 50 000 kronor för alla.
Förfaranderegler finns i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete.
Se SOU 2020:5 s. 41–44 för en kortfattad beskrivning av ändringarna över tid.
Se bl.a. propositionen Skattelättnader för hushållstjänster, m.m. (prop. 2006/07:94) s. 40, propositionen Vårändringsbudget för 2016 (prop. 2015/16:99) s. 33 och 38 samt prop. 2016/17:1 Budgetpropositionen för 2017 Förslag till statens budget för 2017, finansplan och skattefrågor s. 202.
Prop. 2006/07:94 s. 42.
Rotavdrag ges enligt 67 kap. 19 § 2 inkomstskattelagen med 30 procent av arbetskostnaden för utfört arbete.
3 RUT-UTREDNINGENS FÖRSLAG
3.1 Möblering
Utredningen föreslår att rutavdrag ska ges för möblering och förflyttning av bohag och annat lösöre som hör till hushållet samt montering och demontering av sådana föremål. En grundläggande förutsättning är att arbetet ska utföras i eller i nära anslutning till bostaden.9
Med bohag och annat lösöre avses i detta sammanhang möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre samt vissa yttre lösören, som t.ex. uppblåsbar barnpool, studsmatta, utemöbler, hobbyredskap och träningsutrustning för hemmabruk. Yttre lösören som bil, båt, husvagn och liknande omfattas inte.
De arbeten som i första hand ska omfattas av möbleringstjänsten är ny- och ommöblering inom en och samma bostad, t.ex. mellan olika våningar eller rum. Däremot omfattas inte möblering och annan förflyttning av bohag och annat lösöre i del av en bostad där näringsverksamhet bedrivs. Inte heller inredningsarbete eller hemstajling omfattas.10
Med förflyttning av bohag och annat lösöre inom bostaden avses bl.a. förflyttning mellan biutrymmen och bostadsdelen. Ett exempel är flytt av en motionscykel mellan förrådet och bostadsdelen. Utredningen föreslår att också arbete med packning i lådor eller annat iordningsställande av bohaget och lösöret för att kunna flytta detta inom bostaden ska omfattas av rutavdrag. Detsamma gäller arbete med att flytta bohag och annat lösöre mellan skåp och lådor.
Ett exempel på arbete utomhus – i nära anslutning till bostaden – är att ta fram trädgårdsmöbler eller ställa tillbaka möblemanget när utesäsongen är över.
När det gäller montering och demontering bör arbetsmomenten i den nya tjänsten enligt utredningen spegla de arbetsmoment som innefattas i rutavdraget för befintlig flyttjänst, bl.a. uppsättning och nedtagning av tavlor, gardiner, armaturer och tv.
Eftersom en förutsättning för rutavdrag är att arbetet med montering och demontering utförs i eller i nära anslutning till bostaden omfattas inte sådant arbete som utförs i utförarens lokaler. Inte heller räknas montering och demontering – eller förflyttning – av inredning som inte innefattas i begreppet bohag, exempelvis köks- och badrumsinredning och fasta garderober, som rutarbete. Detsamma gäller reparation av möbler.
Vad som avses med bostad framgår av 67 kap. 14 § inkomstskattelagen.
Hemstajling är ett svenskt uttryck för s.k. homestyling eller homestaging av bostaden inför försäljning av denna.
3.2 Tillsyn av enklare slag
En annan tjänst som utredningen föreslår ska ingå i rutavdragssystemet är enklare tillsyn av bostaden när man är bortrest. Tillsynen ska utföras i eller i nära anslutning till bostaden. Även tillsyn av hus som funktionellt hör samman med bostaden, exempelvis växthus eller liknande, ska omfattas. Däremot ska inte tillsyn som utförs på grannens fastighet, kommunal mark, allmänningar och samfälld mark ge rätt till rutavdrag. Inte heller tillsyn av mark och byggnader som används i näringsverksamhet ska ingå i tillsynstjänsten. Eftersom tanken är att tillsynen ska ske av en fysisk person på plats utesluts kameraövervakning eller annan övervakning som utförs på distans.
Tillsynen ska vara av enklare slag. Det ska enligt utredningen inte behövas särskilda språkkunskaper eller någon särskild utbildning för att kunna utföra arbetsuppgifterna. Bevakningstjänster som utförs inom ramen för en tillståndspliktig verksamhet enligt lagen (1974:191) om bevakningsföretag omfattas därför inte.
För att ett utfört tillsynsarbete ska ge rätt till rutavdrag krävs att tillsynen sker under den enskildes (eller dennes förälders) bortovaro från bostaden. Anledningen till eller längden på bortavaron från bostaden ska dock inte påverka rätten till rutavdrag.
Exempel på arbeten som ingår i tillsynstjänsten är att ta hand om post, sköta om blommor, vädra, spola toaletter och liknande uppgifter för att se till att allt i bostaden fungerar och omhändertas. I tjänsten ingår även att ta hand om vissa typer av skador som kan ha inträffat inomhus, t.ex. vid eller efter strömavbrott, och att utvändigt kontrollera om det uppstått skador på huset. Utredningen föreslår också att arbeten med att öppna upp eller stänga ner en bostad, t.ex. att sätta på eller stänga av vatten och värme, ska kunna ge rätt till rutavdrag.
Andra arbeten som ska omfattas av rutavdrag är att möta upp hantverkare om det under bostadsinnehavarens bortovaro behöver utföras något hantverksarbete eller liknande och att ta emot bud eller transporter till bostaden, när bostadsinnehavaren av olika anledningar inte har möjlighet att göra det själv.
3.3 Tvätt vid tvättinrättning
Alltsedan rutavdraget infördes den 1 juli 2007 har man kunnat få avdrag för vård av kläder och andra hemtextilier när arbetet utförs i bostaden. Finansdepartementet föreslog i promemorian som föregick propositionen om rutavdragets införande, att kemtvätt skulle omfattas av rutavdrag.11 Regeringen gick inte vidare med departementets förslag. Drygt tio år senare lämnar nu Rut-utredningen förslag om att hushållen ska kunna få rutavdrag för tvätt av kläder och hemtextilier som utförs vid en tvättinrättning. Det betyder att man i detta fall frångår kravet på att tjänsterna ska utföras i bostaden, vilket också föranlett ett särskilt yttrande av en expert i utredningen.12
Rutavdraget ska, förutom tvättning, omfatta arbeten som torkning och annan efterbehandling, t.ex. mangling, strykning och stärkning, samt mindre reparationer av kläder och hemtextilier. Med mindre reparationer avses t.ex. lagning av hål och förslitningar, byte av dragkedjor, fastsättande av knappar, upp- och nedläggning av byxben och ärmar samt omsömnad av kläderna. En förutsättning för rutavdrag är att arbetet utförs vid tvättinrättningen.
Grundtanken med den nya tvätteritjänsten är att den ska omfatta sådant arbete som kan utföras av hushållet självt, dvs. tvätt i vanliga tvättmaskin (vattentvätt), och som enligt gällande rätt omfattas av rutavdrag när det utförs i bostaden. Enkelt uttryckt bör, enligt utredningen, den tvätt som man stoppar in i tvättmaskinen hemma omfattas av rutavdrag även när tvätten utförs vid tvättinrättning. Det innebär att kemtvätt och mattvätt som kräver särskild mattvättmaskin inte inkluderas i rutavdragssystemet.
För att underlätta för hushållen föreslår utredningen vidare att hämtning och lämning av kläder och hemtextilier vid bostaden eller annan plats, t.ex. arbetsplatsen, ska omfattas av rutavdrag. Krav ställs dock på att transporten utgör en del av tvätteritjänsten och att köparens betalning för tjänsten i sin helhet sker till tvättinrättningen, eller i sin helhet utgör löneförmån.
Som tidigare nämnts omfattar rutavdraget bara kostnader för arbete, inklusive mervärdesskatt, och inte kostnader för material, utrustning och resor. När det gäller tvätterier är kostnaderna för verksamheten i stor utsträckning hänförliga till lokaler, maskiner och förbrukningsmaterial. Av den anledningen föreslår utredningen att en schablon ska användas för att fastställa arbetskostnaden. Schablonen ska bestämmas till 50 procent av priset för tjänsten i sin helhet, inklusive mervärdesskatt. Med andra ord ska hälften av kostnaden för att lämna tvätt till en tvättinrättning läggas till grund för rutavdrag. Följande exempel illustrerar schablonberäkningen.
Ett företag tvättar två kilo hushållstvätt för 200 kronor. Torkning och strykning ingår, liksom transport för hämtning och lämning av tvätten. Enligt schablonen utgör arbetskostnaden 50 procent av priset, dvs. 100 kronor. Den andra hälften (50 procent) anses motsvara företagets övriga kostnader, för t.ex. tvättmaskiner och lokalhyror. Rutavdrag medges med 50 procent av 100 kronor, dvs. 50 kronor. I praktiken innebär det att rutavdraget blir 25 procent av priset.
Prop. 2006/07:94.
Se SOU 2020:5 s. 277–278.
3.4 Transporttjänster
I utredningens uppdrag ingick vidare att föreslå på en ”bred palett” av transporttjänster som kan underlätta för hushållen, med undantag för sådan bortforsling av hushållsavfall för vilken kommunen eller en producent ansvarar. I denna del mötte utredningen en del utmaningar. Efter en omfattande genomgång av regelverket om avfall kom utredningen fram till att transport av sådant som många hushåll vill ha hjälp med att få borttransporterat – grovavfall, trädgårdsavfall, förpackningar, returpapper och elavfall – inte bör inkluderas i rutavdraget. Detta på grund av att sådant avfall klassificeras som hushållsavfall och således faller inom kommunens eller producenternas ansvar för bortforsling enligt avfallsregleringen. Vidare bedömdes varutransporter och persontransporter inte vara lämpliga tjänster att inkludera i rutavdragssystemet.
De tjänster som utredningen slutligen föreslår ska omfattas av rutavdrag är bortforsling av bohag och annat lösöre till andrahandsmarknader och loppmarknader m.m. samt transport av bohag mellan bostad och magasinering. Arbetsmoment som ska ingå är bärning, lyft och lastning vid bostaden, själva transporten (arbetstiden) samt lossning och inforsling hos den mottagare (försäljningsverksamhet) som uppdragsgivaren uppgett. Hur transporten utförs spelar ingen roll. Den kan genomföras med t.ex. bil men också cykel.
En tjänst som avser bortforsling av föremål till försäljningsverksamhet som bedrivs i syfte att främja återanvändning kan enligt utredningen underlätta för hushållen i vardagen och därigenom även bidra till den cirkulära ekonomin.13 Återanvändning är en hantering som ligger högt upp i avfallshierarkin.14 Sverige är enligt EU:s avfallsdirektiv15 skyldigt att vidta åtgärder för att främja åtgärder som gör att hanteringen av föremål görs på ett sätt som gynnar återanvändning och därmed bidrar till omställningen till en cirkulär ekonomi. Att utvidga rut-avdraget med en transporttjänst som avser bortforsling av bohag och annat lösöre från bostaden till försäljningsverksamhet som drivs i syfte att främja återanvändning skulle således enligt utredningen också kunna vara en del av det svenska genomförandet av kraven i EU:s avfallsdirektiv.
I och med att transportverksamhet i regel är förenad med andra stora kostnader än för arbete, såsom kostnader för fordon, drivmedel, försäkring etc. kan inte hela kostnaden för transporten ge rätt till rutavdrag. Arbetskostnaden ska därför beräknas enligt schablon på samma sätt som föreslås avseende tvätteritjänsten. Förslaget är att 50 procent av det totala priset, inklusive mervärdesskatt, för utförd bortforslingstjänst ska anses avse arbetskostnad. Rutavdraget blir därmed 25 procent av priset för transporten.16
Den andra transporttjänst som utredningen föreslår ska omfattas av rutavdrag – transport mellan bostad och magasinering – är egentligen inte någon ny tjänst utan det handlar om en utvidgning av en befintlig tjänst, nämligen flyttjänsten.17 Enligt bestämmelsen om rutavdrag för flytt ingår transport av bohag och annat lösöre till magasinering om den har samband med flytten. Utredningen föreslår att kravet på samband slopas. Alla transporter av bohag och annat lösöre som utförs mellan bostaden och magasineringsställe kommer i så fall omfattas av rutavdrag. Transport mellan magasineringsställe och t.ex. en möbelåterförsäljare eller från eller till en annan privatperson omfattas inte av förslaget.
Rutavdraget för transporttjänster bör enligt utredningen, i likhet med vad som i dag gäller för flyttjänster, omfatta arbete med packning och annat iordningställande för transport, uppackning, lastning och lossning samt själva arbetstiden för transport av bohaget.18
När det gäller underlaget för rutavdraget ska arbetskostnaden beräknas på samma sätt som för flyttjänsten, dvs. enligt nu gällande regler. Detta motiveras framför allt av att sådan transport bör behandlas på samma sätt som flyttjänsten i övrigt.
Vad är en cirkulär ekonomi? Enkelt uttryckt kan man enligt Naturvårdsverket säga att en cirkulär ekonomi är motsatsen till den traditionella, linjära ekonomin som vi har i dag. I stället för att tillverka, köpa, använda och sedan slänga sakerna, utnyttjar man i en cirkulär ekonomi allt som man tillverkat så länge det går. Och när sakerna är förbrukade återanvänds och återvinns så mycket som möjligt om och om igen – allt för att tära mindre på jordens resurser och minska vårt avfall. Ett modernt ord för kretslopp helt enkelt. SOU 2020:5 s. 174.
Se SOU 2020:5 s. 174.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och upphävande av vissa direktiv (avfallsdirektivet), EUT L 312, 22.11.2008, s. 3, Celex 32008L0098.
En schablonberäknad arbetskostnad diskuteras på s. 176–181 i SOU 2020:5.
67 kap. 13 § 7 inkomstskattelagen.
SOU 2020:5 s. 266.
3.5 Höjt tak för rutavdraget
I utredningens uppdrag ingick att lämna förslag om en höjning av taket för rutavdraget till 75 000 kronor. Uppdraget föranleddes av att regeringen, Centerpartiet och Liberalerna kommit överens om att taket för rutavdraget ska tredubblas. Ett första steg mot en tredubbling togs genom att taket för rutavdraget höjdes till 50 000 kronor fr.o.m. den 1 juli 2019.19
Utredningen föreslår att det gemensamma taket för rut- och rotavdragen ska höjas från 50 000 kronor till 75 000 kronor per person och beskattningsår. För att säkerställa att den föreslagna höjningen inte förbrukas genom köp av rotarbeten föreslår utredningen att det i lagtexten införs ett tak på 50 000 kronor för rotavdrag. Taket innebär att av föreslagna maximala 75 000 kronor för rut- och rotavdrag kan sammanlagt 50 000 kronor avse rut- och rotavdrag (på samma sätt som i dag) medan den föreslagna höjningen om 25 000 kronor kan användas endast inom ramen för rutavdraget.
Prop. 2018/19:89 Höjt tak för rutavdrag, bet. 2018/19:SkU20, rskr. 2018/19:247.
3.6 Ikraftträdande
Utredningen föreslår att bestämmelserna om fler ruttjänster och höjt tak för rutavdraget ska träda i kraft den 1 januari 2021. De ska tillämpas första gången i fråga om hushållsarbete som har utförts och betalats efter den 31 december 2020. Motsvarande ska gälla för förmån av hushållsarbete och sådant arbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration.
4 AVSLUTNING
Rutavdraget är omdebatterat, i media och inom politiken. Ett vanligt argument emot rutavdraget är att det är en ineffektiv och dyr arbetsmarknadsåtgärd som ökar inkomst- och klasskillnaderna i samhället. Ett motargument är att rutavdraget bidrar till nya arbetstillfällen, i princip utan någon kostnad för samhället och att det ger många en väg in på arbetsmarknaden. Rut-utredningen har inte gjort någon analys av behovet och lämpligheten av fler ruttjänster eller ett höjt tak för rutavdraget. Det ingick inte i utredningsuppdraget. Det ankommer i stället på remissinstanserna att ha synpunkter på såväl behovet av som detaljerna i de förslagna lagändringarna.
Catarina Fäger är utredningssekreterare i Rut-utredningen och adjungerad universitetsadjunkt vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet.