Kära läsare!
Dessa rader skrivs med en strålande sol som bländar på datorskärmen. Ett välkommet avbrott i en lång grå och regnig period. Någon vinter är det inte i stora delar av landet och rykten surrar både om rallytävlingar och Vasalopp som riskerar att ställas in p.g.a. snöbrist. Brist på spännande skatterättsliga artiklar har vi inte i tidskriften, men som vanligt välkomnas både nya och gamla skribenter att bidra till våra kommande nummer.
I detta nummers första artikel ges en introduktion till de EU-rättsliga statsstödsreglerna, dvs. de regler som syftar till att hindra att enskilda medlemsstater på olika sätt gynnar inhemsk industri/produktion. Då statsstödsreglerna ses som en del av konkurrensrätten är kopplingen till skatterätten till en början kanske inte helt självklar. Men skattelättnader som riktas t.ex. mot inhemska branscher/tillverkning kan ses som otillåtna statsstöd. Det är Susanne Åkerfeldt, Lena Hiort af Ornäs Leijon och Torbjörn Schiebe som initierat skriver om statsstödsreglerna, med särskilt fokus på punkt- och miljöskatter.
I nästa artikel behandlar vår medlem i redaktionskommittén Ulf Tivéus frågan När kan utdelning på aktier beskattas som lön? Artikeln baseras på ett avgörande från HFD där utdelning på preferensaktier förvärvade av anställda beskattades som tjänsteinkomster.
Ytterligare ett nyligen avgjort mål från HFD analyseras och kritiseras av Stig von Bahr. Det gäller det uppmärksammade pleniavgörandet om det skulle vara möjligt att ta upp styrelsearvoden som inkomst i bolag ägda av styrelseledamöterna.
Coen Deij skriver ett kritiskt inlägg avseende regelverket för ränteavdragsbegränsningar och bedömningen av den faktiska mottagaren av ränteinkomster hos en fond. Författaren ifrågasätter den tolkning som Skatteverket har gjort av regelverket.
Trevlig läsning!
Stefan Olsson