Konferensrapport: 4th International Conference on Taxpayer Rights

1 INLEDNING

Den 23–24 maj i år arrangerades den fjärde internationella konferensen om taxpayer rights,1 eller skattebetalares rättigheter på svenska. Temat för konferensen var Taxpayer Rights in the Digital Age: Implications for Transparency, Certainty, and Privacy. Konferensen ägde rum i vid University of Minnesota Law School, som var värd för arrangemanget, och sammankallades av The National Taxpayer Advocate of the U.S. Internal Revenue Service. Konferensen syftade till att sammanföra företrädare för det allmänna och det enskilda och akademiker från olika länder för att diskutera skattebetalares rättigheter. Jag deltog på konferensen samt skrev den svenska nationalrapporten för Observatory on the Protection of Taxpayer Rights2 tillsammans med Lynda Ondrasek Olofsson vid Svenskt näringsliv och deltog även i en panel på temat Whistleblowers’ protections and privacy, alltså skydd för visselblåsare, tillsammans med Ylva Larsson från Örebro universitet. I den här artikeln ges en överblick över konferensen.

2 KONFERENSENS FÖRSTA DAG

Om man inte har varit på en taxpayer rights-konferens skulle man kanske kunna få intrycket av rubriken att det är fråga om en antifiskal rörelse som inriktar sig enbart på de skattskyldigas rättigheter och negligerar deras skyldigheter. The National Taxpayer Advocate of the U.S. Internal Revenue Service finns emellertid vid IRS, dvs. motsvarande Skatteverket i USA. Det övergripande syftet med att ha en funktion som tillgodoser de skattskyldigas rättigheter vid IRS är att skapa förtroende hos de skattskyldiga. Skälet till att förtroendet för IRS anses som viktigt är ett antagande om att man betalar skatt av två skäl – antingen förtroende eller kontroll. I och med att IRS och andra skattemyndigheter inte kan kontrollera alla är det viktigt att skapa förtroende. Då är det viktigt att de skattskyldiga inte känner sig rättslösa i förhållande till IRS.

Konferensen inleddes med att Nina E. Olson, som har varit verksam som National Taxpayer Advocate i 18 år, gav en bakgrund och ett ramverk till taxpayer rights. Därefter följde den första panelen som fortsatte på samma tema och diskuterade statusen för och effekterna av rättighetsstadgor och rättighetskataloger avseende skattskyldiga. Vid denna panel konstaterades att allt fler skattemyndigheter och allt fler stater inför rättighetsstadgor för skattskyldiga. Detta väcker frågan vilken rättslig ställning och vilka juridiska effekter rättigheterna för med sig. Moderator för panelen var Carlos Weffe från International Bureau of Fiscal Documentation (IBFD).

Den andra panelen, som leddes av Kristin Hickman vid University of Minnesota Law School, diskuterade taxpayer rights i förhållande till förvaltningsrätt. Särskilt diskuterades vilken funktion skattemyndigheternas riktlinjer fyller och hur dessa förhåller sig till rättssäkerhetsprincipen. Det klassiska dilemmat att de skattskyldiga måste kunna förlita sig på skattemyndigheternas riktlinjer, men om det genom rättspraxis visar sig att dessa var felaktiga tolkningar av lagen, får skattemyndigheterna en lagstiftande funktion om riktlinjerna följs i stället för att lagen följs. Det visade sig att de flesta riktlinjerna i U S A, 66 procent, år 2018 avsåg processuella regler, medan endast 34 procent avsåg materiella skatteregler. Efter denna panel följde en debatt mellan Lilian Faulhaber vid Georgetown University Law Centre och Philip Baker, Field Court Tax Chambers och Oxford University. Därefter talade Katerina Perrou, IBFD, om den aktuella utvecklingen på området taxpayer rights.

Den tredje panelen handlade om big data och de skattskyldigas integritet. Moderator var Chris Rizek från Caplin & Drysdale. Fokus låg på hur stater kan skydda skatteinformation och vilka de rättsliga konsekvenserna är vid dataintrång eller olovligt spridande av skatteinformation. Det enligt min uppfattning mest intressanta under den panelen var emellertid ett inlägg av Ewa Prejs från Nicolaus Copernicus University i Polen som handlade om användning av olagligt insamlade bevis för beskattningsändamål. Prejs diskuterade de båda mervärdesskattedomarna från EU-domstolen C-419/14 WebMindLicences3 och C-310/16 Dzivev m.fl.4 Enligt Prejs uppfattas dessa domar i Polen på så sätt att det inte är tillåtet att använda sig av olagligt insamlade bevis, utan att dessa ska avvisas. I svensk rätt gäller principen om fri bevisprövning, innefattande fri bevisföring, dvs. att parterna i en rättegång får åberopa all bevisning de kan få fram. Det skulle vara intressant med en närmare undersökning om vilken betydelse dessa domar har för den fria bevisföringen i Sverige.

Den sista panelen under konferensens första dag handlade om utmaningar för skattemyndigheterna i den digitala tidsåldern och leddes av James Creech, vid Law Offices of James Creech. Bland annat behandlades delningsekonomins utmaningar och beskattning av kryptovalutor.

3 KONFERENSENS ANDRA DAG

Konferensens andra dag inleddes med ett föredrag av Philip Baker och Pasquale Pistone (IBFD) med en rapport från IBFD Observatory on the Protection of Taxpayer Rights (OPTR). OPTR har till övergripande syfte att skapa global medvetenhet kring minimistandarder och bästa praxis avseende taxpayer rights. OPTR samlar in information om skyddsnivån i olika länder. OPTR har inte någon egen agenda vad gäller att driva en viss skyddsnivå, utan samlar in tillförlitlig, opartisk och uppdaterad information, vilken tillgängliggörs på IBFD:s webbplats.5 2018 års rapport från OPTR, som presenterades vid konferensen, innehåller information från 42 länder, som har tillhandahållits från utvalda personer från skattemyndigheter, praktiker, akademiker och domare. I alla nationalrapporter görs en bedömning av om skyddet för olika taxpayer rights har stärkts, försvagats eller varit oförändrat under året.

Den första panelen för dag två var den som jag deltog i avseende visselblåsares skydd och integritet. Panelen leddes av Caroline Cirado, Kostelanetz & Fink. Jag och Ylva Larsson var de enda européerna i panelen, och de enda som hade uppfattat ämnet när vi skrev vårt paper till konferensen som att det skulle vara inriktat på skyddet på personer som visselblåste vid Skatteverket, om det förekom misstanke om oegentligheter där. Redan dagen innan blev vi dock varse om att övriga i panelen (från Kina, Sydafrika och USA) hade uppfattat temat som möjligheten för privatanställda att visselblåsa om skattefusk på företaget de arbetar på, så vi fick justera vår presentation. Vi fick lära oss att i U S A kan man få en belöning från IRS på mellan tio och 30 procent av undandragen skatt och sanktionsavgifter som flyter in. Svagheten i systemet är dock att det tar lång tid, upp till åtta år, från avslöjandet till att man faktiskt får betalt. I Kina var visselblåsarsystemet stort i slutet på 1990-talet, då det fanns ett stort antal visselblåsarmyndigheter. Fortfarande kan man dock få mellan 0,1 och en procent i belöning, men lämnar man felaktiga uppgifter kan man bli bestraffad. I Sydafrika finns hittills inte något belöningssystem. Det svenska systemet med visselblåsarlagen (2016:749), som ger en rätt till skadestånd från arbetsgivaren för visselblåsare, har nackdelen att det kanske varken finns arbetsgivare eller pengar kvar, som kan ge visselblåsaren skadestånd, om det är stora oegentligheter som har avslöjats. Då är staten en säkrare borgenär.

Efter första panelen följde en diskussion olika domare emellan. Mycket handlade om i vilken mån rättigheterna kunde genomdrivas i domstol. Diskussionen leddes av Tamara Ashford, United States Tax Court. I panelen deltog Anthony D. J. Gafoor, Tax Appeal Court of Trinidad and Tobago, Mark Holmes, United States Tax Court och Eui Young Lee, Seoul High Court.

Dagens andra panel avhandlade den digitala ekonomins och big datas inverkan på sårbara populationer av skattskyldiga. Moderator var Caleb Smith från University of Minnesota Law School. Som kontrast till hur big data, AI och olika IT-lösningar kan underlätta beskattningen var detta pass inriktat på problem. Bland annat framkom att deklarationer på Internet, i ett stort och till stora delar glest befolkat land som Kanada, inte bara hade fördelar, eftersom det fortfarande saknas internettäckning på sina håll.

Den sista panelen sammanfattade diskussionen om taxpayer rights i den digitala tidsåldern och identifierade bästa praxis. Moderator var Cara Griffith, Tax Analysts. Panelen bestod av Nina E. Olson, Pasquale Pistone och Kristin Hickman.

4 AVSLUTANDE KOMMENTARER

Konferensen var mycket givande, och jag tror att de flesta deltagare fick med sig nya idéer och perspektiv och ny kunskap hem. Fördelen med konferensen var att den hade ett väl avgränsat tema, vilket gjorde att det fanns möjlighet att gå på djupet i frågorna. Den var dessutom väl underbyggd med papers och OPTR-rapporter.

Den femte internationella konferensen om taxpayer rights kommer att äga rum i Sydafrika nästa vår. Det finns möjlighet att för alla som vill att lämna in en abstract till ett paper på konferensen, och om det blir accepterat också att tala på konferensen.

Dr. Eleonor Kristoffersson är professor i skatterätt vid Örebro universitet.