Skattenytt fick förmånen att intervjua Skatteverkets generaldirektör Katrin Westling Palm på Skatteverket i Solna. Den övergripande tanken med intervjun var att beröra mer övergripande frågor kring verkets organisation och roll i ”skattesamhället” från ett nuläges- och framtidsperspektiv – alltså inte enskilda heta rättsfrågor, skattetvister eller liknande.
Vi pratar inledningsvis om vart Skatteverket är på väg, som organisation; om det går att se någon särskild, kanske ändrad, kurs? Katrin (för dagen med SKV:s emblem på kavajslaget) betonar att det är helt centralt att förvalta det höga förtroende som SKV har hos ”kunderna”. Ja, hon talar om personer och företag som kunder. Visserligen har varken verket eller kunderna direkt själva valt relationen, det är ju fråga om en myndighet, men det är ändå ett viktigt förhållningssätt för alla medarbetare på SKV. Se t.ex. redan Skatteverkets Rapport 2005:1.
– Skatteverket vill hjälpa till att göra det enkelt att göra rätt från början, och då behöver vi utgå från privatpersoners och företags behov. Viktigt är förstås också att vi verkar i en ständigt föränderlig miljö. Den principiella kursen ligger fast, men vi behöver ständigt följa med i utvecklingen.
Kan det vara ett problem att nyanlända har andra erfarenheter och känslor inför myndigheter?, blir en följdfråga. Katrin ser det inte så.
– Vårt bemötande är viktigt och ska vara gott för alla; vi behandlar alla lika och enligt lagen. Att Skatteverket som myndighet har ett högt förtroende i Sverige bör bidra till något positivt, om man nu har en sämre erfarenhet från ett annat land. Servicekontoren, skatteupplysningen, Skatteverkets informationsträffar och olika externa kommunikationskanaler fyller viktiga funktioner för att stötta i förståelsen av ett system som förstås kan upplevas som komplext, inte bara för nyanlända. På Skatteverket pratar vi ibland om ”nya i skattesystemet” och tänker då inte enbart på nyanlända utan även på unga personer, samt exempelvis aktörer som verkar i nyare fenomen som delningsekonomin.
Digitaliseringen blir ett annat tema i diskussionen.
– Digitalisering genomsyrar hela vår syn på Skatteverkets utveckling. Vi arbetar för att underlätta utbyte av uppgifter till och från myndigheten. Huvudsyftet är att förenkla hanteringen av skatter hos både privatpersoner och företag å ena sidan, men också hos oss själva för att effektivisera verksamheten. Skatteverket har kommit längre när det gäller digitalisering för privatpersoner än för företag, men vi har sedan flera år tillbaka inlett en stor satsning på förenkling och digitalisering för framför allt små och medelstora företag. Vi uppfattar att arbetet försiktigt börjar bära frukt, bland annat i form av mer branschsamverkan med näringslivet samt att förtroendet för Skatteverket ökat något hos företagen de senaste åren.
– Vissa aspekter av nya tekniska möjligheter, t.ex. att företag ska kunna välja att ladda upp sin redovisning direkt till myndigheten från sina ekonomisystem, förutsätter bland annat säker teknik. Skatteverket tänker sig att framtidens kontroll i ökad grad kommer att handla om att kontrollera att system är säkra och att datakällor är pålitliga.
– Digitalisering skapar också möjligheter att samla in, behandla och dela allt större mängder data, som i sin tur kan användas i olika syften, både till service och kontroll. Skatteverket har mycket information som många andra myndigheter och andra samhällsaktörer behöver eller kan ha nytta av. Det kan handla dels om att skapa personligt anpassade tjänster och kunna ge bättre service. När det gäller vissa myndigheter kan det handla om uppgifter som skulle kunna användas för att förebygga fel och fusk och bekämpa brott.
– Dagens regler för sekretess hindrar dock en hel del informationsdelning mellan och även inom myndigheter. Det kan ses som en balansgång, som också går igen i hur andra tekniska möjligheter får, eller borde få, användas. Allt fler uppgifter går tekniskt sett att dela och kontrollera, men det måste vägas mot behov av personlig integritet i samhällets många relationer mellan myndigheter, företag och medborgare. Vilka lösningar man väljer påverkar förtroendet i olika riktningar. Naturligtvis är detta ytterst frågor som våra politiker får besluta om. Det vi som myndighet kan göra, och gör, är att dela med oss av insikter från vår verksamhet, och vilka konsekvenserna är av dagens regelverk eller kan förväntas bli av olika förslag. Skatteverket har viktiga perspektiv att bidra med, även om vi inte beslutar om hur reglerna ska utformas.
Vi frågade här om, eller i vilken mån, man kunde tänka sig att frivilliga mått och steg från de skattskyldiga, t.ex. CSR-revisioner, transfer pricing-revisioner eller särskild mätutrustning i butikslokaler, färdskrivare etc., skulle kunna ge öppningar för reducerad kontroll i senare skeden?
– En trend i omvärlden är att öka regelefterlevnaden genom olika former av frivilliga samarbeten mellan skattemyndigheter och skattebetalare. Ett exempel är om företag uppfyller till exempel vissa formkrav, eller har en viss skattepolicy, som följd av det får en annan typ av kontroll från myndigheternas sida. Det bakomliggande syftet är att man ska uppnå ökad effektivitet för både skattebetalare och myndighet, med bibehållen eller bättre total regelefterlevnad. Här i Sverige har vi inte en sådan tradition av frivilliga samarbeten, och idén blir lätt ifrågasatt på principiella grunder. Principen om likabehandling är central i både svensk lag och den statliga värdegrunden.
– Vi tror att diskussionen kan behöva nyanseras något. I vissa fall kan en viss teknik i sig förändra kontrollmetoder, vilket också är syftet, som till exempel de nyligen införda redovisningscentralerna för taxiverksamhet. Kontrollens fokus kan då i viss mån flyttas från kontroll av enstaka transaktioner och enskilda aktörer till kontroll av system och datakällor. Aktörer behandlas dock fortfarande lika. I andra fall, där till exempel företag uppfyller någon form av frivillighet eller mer ”mjuka” krav kopplat till regelefterlevnad, så är det faktorer som inte påverkar Skatteverkets urval eller kontroll.
– I flera andra länder arbetar man redan med frivilliga steg från skattebetalare som kan påverka kontrollen. Eftersom internationella samarbeten mellan skattemyndigheter blir allt fler och mer omfattande har vi sett en del gränsdragningsfrågor. Utifrån nuvarande svensk lagstiftning kan det ifrågasättas om Sverige kan delta i vissa internationella överenskommelser. Det kan till exempel handla om skattekontroll av multinationella företag där stater vill samarbeta för att uppnå en rättvis beskattning, men där olika länders rättssystem har olika förutsättningar i sina regler.
Kontroll och ”tankning av data” är en sak, själva rättstillämpningen/lagtolkningen är en annan. Hur ser verket på AI för sådana syften?
– AI är ett område under stark utveckling. Det innehåller också olika associationer där man kanske inte alltid pratar om samma sak. Dels finns det en aspekt som är ökad automatisering, att man med hjälp av AI kan samla in och sortera data snabbare och mer effektivt. En sådan automatisering kan gå i båda riktningar. Både hur Skatteverket samlar in information och gör urval, men också hur myndigheten tillgängliggör information i olika kunders miljöer. Om AI kan hjälpa till att tydliggöra lagregler och praxis i en mer oklar skattesituation, och mer ”skräddarsytt” för skattebetalarens situation, då är det en form av hjälp som Skatteverket principiellt ser positivt på. Medborgare och företag ska enkelt kunna förutse skattekonsekvenser av olika handlingar, vare sig reglerna är enkla eller komplicerade, och ju enklare det är att få tillgång till den informationen desto bättre. Enkla, förutsebara och standardiserade regler kan i sig underlätta mer digital hantering – men regler ska ju fylla många syften.
– Skatteverket har lanserat chatbotten Skatti, som svarar på frågor om privatpersoners skatter och folkbokföring. Det projektet är lyckat sett både till mottagande från medborgare och till intern effektivitet. Det finns också andra projekt på gång inom Skatteverket som på olika sätt är kopplade till AI.
– En annan aspekt av AI som omtalas i myndighetssammanhang, är möjligheten att använda AI för beslutsfattande. Skatteverket ser inte riktigt att det är aktuellt idag att låta AI fatta beslut i vår verksamhet. Vi betraktar AI mer som ett stöd i den mänskliga handläggningen av skatte- och folkbokföringsfrågor, sortering och urval är ett exempel på stöd. Skatteverket är positiva till AI-teknikens möjligheter men ser det också som självklart att samtidigt föra en dialog om etiska, juridiska och andra relevanta aspekter. Medborgare och företag ska vara trygga med hur Skatteverket använder AI.
Hur ska skattefusk bäst bemötas?
– Vår ambition är att det ska bli rätt skatt från början. För att uppnå det jobbar vi både med kontroll och med andra åtgärder. I Europa går det något av en vattendelare i synen på kontroll. Ganska många länder uppfattar kontroll som något som sker i efterhand – man samlar på sig många uppgifter om transaktioner och aktörer, och letar sedan efter fel eller fusk. På Skatteverket jobbar vi också med den typen av kontroll, och vet att vi behöver göra det. Men Sverige och i några andra länder ser vi kontroll på ett vidare sätt. Kontroll kan till exempel också vara att bygga säkra system som är svåra att göra fel eller fuska i, samt olika former av samarbeten med näringslivet och andra som skapar bättre förutsättningar för att skatten ska bli rätt från början. Vi har den synen för att vi tror att det sammantaget är ett mer effektivt sätt att motverka skattefusk.
Vi kommer in på frågor om förutsebarhet och SKV:s roll som uttolkare av lag. Vissa strukturer o.s.v. benämns ”upplägg” trots att det inte nödvändigtvis speglar rättsläget. Katrin väljer att inte gå in på detaljer i den frågan, utan samtalet glider istället över i frågor om ställningstaganden och förhandsbesked. Hon beskriver hur genomarbetade ställningstagandena är och vilken kvalitativ och tidskrävande process det är att ta fram dessa.
– Huvudsyftet med ställningstaganden är att ena verket och att ställningstagandet speglar Skatteverkets samlade och officiella syn. Att ställningstaganden, i vissa situationer, skulle tas fram som en del i en processföring för verkets talan är inte en bild vi delar. Vi ser positivt på förhandsbesked främst för den tidsbesparing det medför och för att det är ett viktigt instrument för att få förutsebarhet och enhetlighet i rättstillämpningen. Den sedvanliga processuella vägen tar vanligtvis alltför lång tid.
Skatteverket har ca 10 000 medarbetare. Hur ser man på kommunikationen med det omgivande samhället, inte minst med avseende på individuella initiativ och deltagande i samhällsdebatt?
– Skatteverkets kommunikation är viktig. Vi har många mediekontakter då det finns ett stort och naturligt intresse för vår verksamhet. Det är förstås viktigt att enskilda medarbetare uttalar sig på ett sätt som stämmer med Skatteverkets uppfattning, så att myndigheten ger enhetliga besked om regler. Det är viktigt för myndigheters trovärdighet och för enskildas förutsebarhet. Enskilda medarbetare kan naturligtvis även uttrycka personliga uppfattningar, så länge man är tydlig med att de är just sådana.
Här kan finnas en förklaring till att tjänstemän vid verket ibland kan uppfattas som ”försiktiga” i tal och skrift – det finns skäl, inte minst i ljuset av genomslaget för sociala medier etc. Katrin nämner att man exempelvis har infört intern information om ”Vad tycker Skatteverket?” i olika aktuella frågor som ska underlätta och ge stöd till medarbetare att på ett relevant sätt delta i samhällsdebatten.
CSR-frågor...
– Hållbarhetsfrågor är viktiga i samhället. Det är bra att skatt är på agendan för företagsledningar, vi tycker det vore bra om alla företag hade en skattepolicy som styrelsen beslutade om och som man redovisade offentligt. Men CSR är inte en del av skattesystemet och Skatteverket kontrollerar och bemöter alla på samma sätt – inte utifrån formuleringar i en skattepolicy.
Vår timme gick fort! Vi avslutade med frågan hur Katrin skulle agera om hon under ett år skulle tvingas att bli enväldig skattelagstiftare i Sverige.
– Jag skulle vilja se en skattelagstiftning skapad för att fungera över lång tid. Ett regelverk som är väl rustat för ytterligare internationell rörlighet (personer, varor, tjänster, kapital) och globalisering. För att fungera väl behöver skattelagstiftningen inte bara beakta alla de förändringar som skett i världen de senaste decennierna, utan också i möjligaste mån ta höjd för kommande utveckling, såvitt vi kan föreställa oss den idag.
Ett stort tack till Katrin för visat engagemang och för att du tog dig tid för en givande intervju!
Jan Kellgren är professor i Skatterätt vid Linköpings universitet och gästprofessor vid Örebro universitet. Karin Attorps är Tax Partner på EY.