Punktskatter och fordonsrelaterade skatter

1.1 Punktskatter och fordonsrelaterade skatter, kort om lagstiftningsområdet

Punktskatter är konsumtionsskatter på utvalda varor och tjänster. De utgör, tillsammans med mervärdesskatt, indirekta skatter eftersom skattesubjekt och skatteobjekt vanligen inte sammanfaller.2

I vissa fall är samhällets kostnader för en transaktion eller aktivitet högre än de i transaktionen ingående aktörernas kostnader, vilket innebär att s.k. negativa externa effekter3 uppstår. Samhället kan se anledning att genom reglering, definitioner av äganderätter, subventioner respektive skatter försöka påverka aktörerna i syfte att minska de negativa effekterna av transaktionen. Skatter som har denna karaktär kallas pigouvianska skatter.4 Punktskatter läggs bl.a. på produkter vars konsumtion ger upphov till samhällsekonomiska kostnader kopplade till varans användning. Detta gäller t.ex. konsumtion av bensin, dieselbränsle, alkohol och tobak m.m. som medför negativa effekter på miljö och hälsa.5

Med punktskatter avses i denna artikel de skatter som räknas upp i 3 kap. 15 § skatteförfarandelagen (2011:1244). I sammanhang där punktskatterna tas upp omnämns ofta fordonsrelaterade skatter även om de senare i strikt mening är objektskatter. Till de fordonsrelaterade skatterna räknas fordonsskatt, saluvagnsskatt, trängselskatt och vägavgift. De fordonsrelaterade skatterna ingår i regel i begreppet miljöskatter, se vidare avsnitt 1.2.

Ett antal punktskatter är harmoniserade. Med harmonisering avses i detta sammanhang bl.a. att produkterna är punktskattepliktiga inom hela EU och att skatten har en miniminivå. Harmoniserade bestämmelser finns avseende alkoholskatt6, tobaksskatt7 och energiskatter8. Utöver detta finns harmoniserade bestämmelser bl.a. om när harmoniserade varor flyttas mellan EU-länder i det s.k. punktskattedirektivet.9

1.2 Statsfinansiell betydelse och förändringstakt

År 2018 beräknas de svenska skatteintäkterna från punktskatter (bl.a. skatt på alkohol, tobak, fordon och energi) uppgå till ca 125 miljarder kronor.10 Denna skatteintäkt utgör 6 procent av den offentliga sektorns skatteintäkter.11

Miljöskatteintäkterna fortsätter att öka inom EU.12 Under perioden från 2002 till 2015 ökade de totala skatteintäkterna från miljöskatter inom EU med 2,4 procent per år i genomsnitt.13 Sveriges miljöskatteintäkter ökade med mer än 5 miljarder kronor 2016 jämfört med året innan.14

Med miljöskatter/miljörelaterade skatter avses enligt definitionen i EU-rätten.15

Artikel 2 i rådets förordning (EU) nr 691/2011.

”Skatt vars skatteunderlag är en fysisk enhet (eller en uppskattning av en fysisk enhet) av något som har en bevisad och specifik negativ inverkan på miljön och som identifieras som en skatt i nationalräkenskapssystemet (ENS 95).”16

Om man ser till andelen miljöskatteintäkter i relation till totala skatteintäkter är det en relation som kan jämföras mellan europeiska länder. Miljöskatteintäkterna utgör 6,3 procent av de totala skatteintäkterna inom EU28.17 Sverige har en av de lägsta andelarna i EU med 5,1 procent.18 Som en jämförelse kan nämnas att i Danmark utgör miljöskatteintäkterna 8,4 procent av de totala skatteintäkterna.19

Förändringstakten inom lagstiftningsområdet är hög inte minst mot bakgrund av att skatterna är ett politiskt styrmedel, men också pga. att de påverkas av EU-rätten och därigenom internationell rättsutveckling. Punktskatter och fordonsrelaterade skatter införs, förändras eller avvecklas kontinuerligt. Det är en utmaning för både Skatteverket och företag att genomföra och anpassa sig till de nya reglerna i tid. Genom en utökad samverkan med berörda branscher har Skatteverket fått ökad kunskap och förståelse för branschernas olika förutsättningar och behov, vilket bidragit till bättre och mer ändamålsenlig information. Mycket kan dock fortfarande förbättras.

1.3 Punktskatter och statligt stöd

EU:s regler om statligt stöd sätter ramarna för Sveriges och andra medlemsstaters möjligheter att kunna stödja en viss verksamhet. Skatteverket fattar beslut om skattenedsättningar i form av t.ex. skattebefrielse eller skattereduktion.20 I vissa fall är det fråga om att mottagaren därigenom mottar ett statligt stöd, se t.ex. enligt de stödordningar som anges i 1 kap. 11 a § lagen (1994:1776) om skatt på energi. När Skatteverket medger skattenedsättningar som omfattas av EU:s regler om statligt stöd måste EU-reglerna om statligt stöd följas.

En arbetsuppgift som blivit mer omfattande inom punktskatteområdet under senare tid är därför hanteringen av de skattenedsättningar som lagstiftaren beslutat om. I takt med att fler punktskatter införs och att befintliga skattesatser höjs har lagstiftaren ansett det nödvändigt att införa möjligheter till olika former av skattenedsättningar bl.a. för vissa användningsområden. Det är på grund av dessa skattenedsättningar som reglerna om statligt stöd är högaktuella inom punktskatteområdet i allmänhet och energiskatteområdet i synnerhet.21

2.1 Avgränsningar

Som nämnts ovan är förändringstakten inom lagstiftningsområdet hög. Denna artikel har därför avgränsats. Ändringar i befintlig lagstiftning omfattas inte. Artikeln behandlar i huvudsak helt ny punktskattelagstiftning, dvs. lagstiftning som innebär att tidigare ej punktskattepliktiga varor och tjänster kommer att beskattas. Denna artikel behandlar därmed flygskatt och nikotinskatt. Utöver det behandlas även spelskatt.22 Detta medför bl.a. att fordonsbeskattning enligt det s.k. bonus-malussystemet som trädde i kraft den 1 juli 2018 inte tas upp, trots att det nyligen trätt i kraft.

2.2 Flygskatt

I budgetpropositionen för 2018 föreslog regeringen att en svensk punktskatt på flygresor baserad på antal passagerare skulle införas.23 Lagen (2017:1200) om skatt på flygresor, LSF, trädde i kraft den 1 april 2018.24

Skatt på flygresor ska betalas för kommersiella flygresor och för flygresor med svenskt statsflyg.25 Skatteplikt gäller för flygresor med flygplan som är godkända för transport av fler än tio passagerare.26 Flygskatt ska tas ut för passagerare som reser i flygplan som lyfter från en flygplats i Sverige.27

Det finns undantag från skatteplikten för vissa passagerare och situationer.28 Undantagna är.

• Barn under två år.

• Passagerare som på grund av teknisk störning, väderförhållanden eller annan oförutsedd händelse inte har nått destinationsflygplatsen och som medföljer vid en förnyad avgång.

• Flygande personal som är i tjänst under flygningen. Lagen innehåller en definition av vad som menas med ”flygande personal”. Flygande personal som inte är i tjänst vid skattskyldighetens inträde, exempelvis en semestrande pilot eller kabinpersonal som är på väg till sin utplaceringsort, omfattas inte av undantaget.

• Transitpassagerare: En passagerare som kommit till en flygplats i Sverige och som fortsätter därifrån med samma flygplan, med samma eller ändrat linjenummer. För att undantaget ska gälla måste det framgå av resedokumentationen att det rör sig om en transitering.

• Transferpassagerare: En passagerare som ankommer till en flygplats i Sverige och därifrån fortsätter med ett annat flygplan. För att undantaget från skatteplikt ska gälla krävs att den efterföljande flygningen påbörjas inom 24 timmar från ankomsten till den svenska flygplatsen.

Skattesatsens storlek är beroende på flygresans slutdestination.29 Skattesatsen omräknas årligen med konsumentprisindex. För 2018 ska skatt tas ut med följande skattesatser.30

• 60 kronor per passagerare som reser till en slutdestination i ett land inom Europa, se bilaga 1 till lagen,

• 250 kronor per passagerare som reser till en slutdestination i ett land som anges i bilaga 2 till lagen, och

• 400 kronor per passagerare som reser till en slutdestination i övriga länder.

Det flygföretag som utför flygningen är skattskyldigt.31 Skattskyldigheten inträder när ett flygplan med beskattningsgrundande passagerare lyfter från en flygplats i Sverige.32 Enligt beslut den 12 december 2018 sa riksdagen ja till Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma reservation om förslag till statens budget (Finansutskottets betänkande, 2018/19: FiU12018/19:FiU. Statens budget 2019 Rambeslutet, förslagspunkt 1). Beslutet innebär bl.a. att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma med lagförslag om avskaffad flygskatt.

2.3 Nikotinskatt

I propositionen ”Beskattning av elektroniska cigaretter och vissa andra nikotinhaltiga produkter” introduceras den s.k. nikotinskatten.33 Det är en ny punktskatt på nikotinhaltiga vätskor och på nikotinhaltiga produkter för användning i mun eller näsa som inte innehåller tobak.34 Lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter, LSNP, trädde i kraft den 1 juli 2018.

Skattepliktiga produkter är e-vätskor och andra nikotinhaltiga produkter.35 Det finns undantag från skatteplikten för narkotika och hälsofarliga varor, läkemedel m.m.36

Skattskyldiga för nikotinskatt är den som

• Är godkänd lagerhållare37, samt den som agerar enligt någon av nedanstående punkter och inte är godkänd lagerhållare.

• Yrkesmässigt tillverkar skattepliktiga produkter.38

• Säljer skattepliktiga produkter till Sverige från andra EU-länder genom distansförsäljning.39

• Den som för in eller tar emot varor utan att vara godkänd lagerhållare och utan att det är distansförsäljning40

• Till Sverige för in eller importerar sådana produkter, eller den som i Sverige tar emot sådana importerade produkter.41

Från skattskyldighet undantas sådana varor som en enskild person själv transporterar till Sverige om varorna är avsedda för den enskildes eller dennes familjs personliga bruk, dock högst 20 milliliter e-vätska och 200 gram annan nikotinhaltig produkt per person och tillfälle.42 E-vätskor beskattas med 2 000 kronor per liter vätska.43 Andra nikotinhaltiga produkter beskattas med 200 kronor per kilogram.44

2.4 Spelskatt

I propositionen ”En omreglerad spelmarknad”45 föreslås en ny spelreglering. Den nya regleringen bygger på ett licenssystem där alla som agerar på den svenska spelmarknaden ska ha en licens, och aktörer utan licens ska stängas ute. Regleringen ska vara tillämplig på allt spel som tillhandahålls i Sverige, även spel över internet som riktas till den svenska marknaden. Regleringen innebär skärpta sanktioner och att ett nytt spelfuskbrott införs. Lotteriinspektionen förstärks med fler och vassare verktyg46 och byter namn till Spelinspektionen. En ny spellag (2018:1138) och en ny spelförordning (2018:1475) införs. Regleringen kompletteras med en ny punktskatt, lagen (2018:1139) om skatt på spel. Samtliga författningar träder i kraft den 1 januari 2019.

Detta innebär att

• Spelbolag som tillhandahåller spel i Sverige ska ansöka om licens hos Spelinspektionen.47

• Alla som har licens ska betala spelskatt för licenspliktiga spel.48 Spel för allmännyttiga ändamål är undantaget från spelskatt.

Vinster från licenspliktiga spel som tillhandhålls av licensierade spelbolag är skattefria för spelaren, oavsett bolagets hemvist.49 Detsamma gäller spelvinster från icke licenspliktiga spel som tillhandahålls i Sverige eller spel som tillhandahålls i ett annat land inom EES. Motsatsvis ska spelarvinster från licenspliktiga spel som tillhandahålls utan licens beskattas hos spelaren i inkomstslaget kapital, oavsett var spelanordnaren har sin hemvist.50

Spelbolagets behållning är skattepliktig. Behållningen för en beskattningsperiod beräknas som skillnaden mellan de sammanlagda insatserna som den skattskyldige tagit emot och de sammanlagda utbetalningarna som den skattskyldige betalat ut under perioden.51 Vid bestämmande av behållningen ska endast insatser och utbetalningar som hänför sig till det svenska speldeltagandet beaktas.52

Punktskatt ska tas ut på licenspliktigt spel med 18 procent av skillnaden mellan de sammanlagda insatserna och de sammanlagda utbetalningarna.53 Detta kan åskådliggöras med följande exempel. Spelbolaget A säljer lotter för 100 000 kronor under januari månad. Samma månad betalar A ut 90 000 i vinst till sina spelare. Behållningen blir 10 000. A ska betala 1 800 kronor i spelskatt.54