Den 11 juni hölls den återkommande skattekonferensen vid Högskolan i Gävle, i år under temat Informationsskyldighet för skatterådgivare. Fokus låg därmed på skatterådgivarens roll och skyldigheter, men även på internationell skatteplanering i allmänhet då de två sammanlänkas av globala utmaningar och det rättsliga gensvaret på dessa. Konferensen finansierades av stiftelsen TOR/Skattenytt såväl som Uppsala skattecenter.
Doyle, E., Frecknall Hughes, J., Summers, B. (2012) ’Moral Reasoning in Tax Practice: The Development of an Assessment Instrument’ In: Taxation: A Fieldwork Research Handbook. London: Routledge. Doyle, E., Frecknall Hughes, J., Glaister, K. (2012) ’Ethics in Tax Practice: An Exploratory Analysis’ In: Taxation: A Fieldwork Research Handbook. London: Routledge. Frecknall-Hughes, J., Moizer, P., Doyle, E., & Summers, B. (2016) ’An Examination of Ethical Influences on the Work of Tax Practitioners’. Journal Of Business Ethics. Doyle, EM; Hughes, JF; Glaister, KW (2009) ’Linking Ethics and Risk Management in Taxation: Evidence from an Exploratory Study in Ireland and the UK’. JOURNAL OF BUSINESS ETHICS, 86 (2):177–198. Doyle, E. (2015) ’Taxing Times: An Educational Intervention to Enhance Moral Reasoning in Tax’. Irish Educational Studies, 34 (2):183–205.
Inledningsvis hölls anförandet Regulating Tax Advisors – Moral and Ethical Aspects av Dr. Elaine Doyle vid Kemmy Business School, Irland. Doyles presentation präglades av en stark pedagogik vilket värderades av åhörarna då hennes forskning, såväl som det presenterade ämnet baserats på kvantitativ såväl som kvalitativ forskning, huvudsakligen genom intervjuer och statistik. Hennes forskning tar ansatsen att bidra till debatten om etik inom skatteområdet genom att dels analysera skatterådgivares uppfattningar av etik, dels utforska länken mellan etik och riskhantering. Under sitt anförande presenterades ett antal artiklar hänförliga till ett av hennes forskningsprojekt som särskilt fokuserat på etiska och moraliska aspekter hos skatterådgivare. Här beskrevs studien av irländska och brittiska skatterådgivare i hänseende till effekterna av hur västerländska etiska värderingar påverkar den professionella etiska uppförandekod som reglerar skatterådgivare i deras yrkesutövning. Intressanta såväl som tankeväckande resultat presenterades, däribland de dilemman som rådgivare står inför när deras arbete berör skatteundandragande och skatteplanering. Här kan nämnas den undersökning som jämfört skattebetalaren, skatterådgivaren och skattehandläggaren. Initialt indikerade den presenterade statistiken att skattehandläggaren visade högre resultat avseende etiska överväganden än skatterådgivaren när det rörde regelefterlevnaden. Doyle resonerade att skillnaden i resultat kunde hänföras till att skatterådgivare prioriterade lojalitetsplikten gentemot klienten före efterlevnaden av regelverket. Vidare berördes de etiska och moraliska effekterna av skatteplanering och användandet av Irland som lågskattejurisdiktion. Här lades särskilt fokus på i vilken utsträckning agerandet undergräver det sociala kontraktet, skattelegitimitet och grundläggande principer om rättvisa. För den som är intresserad av att fördjupa sig i forskningen, eller den forskning där Doyle ser till den etiska utvecklingen hos skatterättsstudenter, finns ett flertal artiklar författade av Doyle tillgängliga.1
För vidare läsning se: Stig von Bahr, Informationskraven vid frivillig rättelse i Red. Yvette Lind Rättsliga och ekonomiska reflektioner över internationell skatteplanering, Iustus, 2018. Von Bahr har även behandlat ämnet i: Stig von Bahr, Ytterligare om Cypernmålet, Svensk Skattetidning 2014 s. 428 ff. Stig von Bahr, Kammarrätten och riskkapitalisterna, Skattenytt 2017 s. 590 ff. Stig von Bahr, Ingripanden mot skatteflykt, med och utan lagstöd, Svensk Skattetidning 2018 s. 153 ff.
Därefter höll tidigare EU-domare Stig von Bahr ett anförande kring Informationskraven vid frivillig rättelse.2 Här bidrog Stig med sin omfattande såväl som breda arbetslivserfarenhet vilket var uppskattat hos åhörarna. En historisk genomgång hänförlig till skattetilläggen genomfördes. I samband med detta delade von Bahr med sig av några anekdoter från sitt yrkesliv vilket i sin tur bidrog till en mer jordnära och lättillgänglig presentation. Det nuvarande rättsläget avseende informationskraven vid frivillig rättelse diskuterades där även reflektioner avseende den framtida utvecklingen framfördes. Cypern-målet användes genomgående som ett pedagogiskt exempel.
För vidare lösning se: Yvette Lind, EU statsstödsregler som verktyg för att bekämpa skadlig skattekonkurrens och tax avoidance i Red. Yvette Lind Rättsliga och ekonomiska reflektioner över internationell skatteplanering, Iustus, 2018.
Vidare presenterades EU statsstödsregler som verktyg för att bekämpa skadlig skattekonkurrens och tax avoidance av jur.dr. Yvette Lind, Högskolan i Gävle.3 Anförandet inleddes med en generell introduktion av de så kallade fiskala statsstöden. EUs statsstödsregler länkades därmed till den direkta beskattningen för att sedan exemplifieras genom ett urval av Kommissionens utredningar avseende gynnande skattebesked (förhandsbesked) utfärdade av individuella medlemsstater till multinationella företag. Reflektioner kring skattelegitimitet, skattesuveränitet och Kommissionens agerande som en harmonisering av den internationella företagsbeskattningen framfördes. Åhörarna, huvudsakligen representanter från Skatteverket, bidrog till en givande diskussion avseende det aktuella ämnet.
Utöver detta bidrog Richard Hellenius, Svenskt Näringsliv, med sin presentation Informationsskyldighet och andra aktuella skattefrågor i näringslivet. Särskild vikt lades på den aktuella debatten kring skatteplanering/aggressiv skatteplanering där Hellenius argumenterade att dessa företeelser var betydligt mindre vanliga än vad som antyddes i debatten. Vidare framförde Hellenius den problematik som företagare skulle uppleva i samband med införandet av en informationsskyldighet för skatterådgivare. Presentationen avrundades med en diskussion som huvudsakligen involverade Hellenius och representanterna från Skatteverket. Diskussionen omfattade skatteplanering, den praktiska tillämpningen av en framtida informationsskyldighet såväl som Skatteverkets behandling och användning av den information som kommer att inhämtas med stöd av den rättsliga regleringen.
Utredningen är avsedd att utreda implementeringen av (EU) Directive 2018/822 of 25 May 2018.
David Kleist utreder den rättsliga regleringen i sitt pågående projekt Mandatory Disclosure Rules for tax Advisers inom vilket han nyligen publicerade: David Kleist, Informationsplikt för skatterådgivare, Skattenytt 2018 s. 519 ff.
Se European Commission Press release Commission welcomes far-reaching new transparency rules for tax advisors in the EU.
Avslutningsvis presenterade adj. professor Börje Leidhammar Informationsskyldighet och advokatsekretess. Leidhammar representerar Advokatsamfundet i den pågående utredningen (dir.2017:38) om informationsskyldighet för skatterådgivare.4 En sådan informationsskyldighet villkorar skatterådgivare att informera Skatteverket om gränsöverskridande skatteupplägg i syftet att bekämpa skatteflykt, skattefusk och skatteundandragande.5 Leidhammar presenterade och diskuterade huvudsakligen advokatsekretessen och dess innebörd för skatterådgivare, vilket han sedan länkade till konsekvenserna av en lagreglerad informationsskyldighet. I dess nuvarande utformning kommer den lagreglerade informationsskyldigheten att undanta advokater med hänsyn till advokatsekretessen. Informationsskyldigheten överförs istället till den skattskyldige i de fall en advokat är involverad som skatterådgivare. Leidhammar lyfte även frågan kring förutsebarhet då flertalet av de begrepp som hänförs till skatteplanering är vagt definierade. I detta hänseende har EU kommissionen tillhandahållit en lista med så kallade hallmarks (kännetecken) i syftet att underlätta identifieringen av de upplägg som ska rapporteras.6
Sammanfattningsvis kan konstateras att konferensen resulterade i ett flertal diskussioner hänförliga till ett högst aktuellt ämne.
Yvette Lind är jur.dr och post-doc vid avdelningen för Ekonomi, Högskolan i Gävle.