Skatteverket tvingas välja väg – företrädaransvar eller skuldsanering

Från och med den 1 november 2016 gäller en särskild lag om skuldsanering för företagare (F-skuldsanering, 2016:676). Samtidigt trädde en ny skuldsaneringslag (2016:675) vars målgrupp i huvudsak är löntagare och pensionärer i kraft. Reglerna om F-skuldsanering syftar till att ge seriösa företagare som misslyckats en ny chans. Samtidigt är reglerna om företrädaransvar enligt skatteförfarandelagen (SFL) oförändrade. Reglerna om F-skuldsanering och reglerna om företrädaransvar har olika syften och kan i vissa fall kollidera med varandra. Frågor om skuldsaneringsärenden handläggs, efter överklagade, av allmän domstol, under det att frågor om företrädaransvar handläggs av förvaltningsdomstolar. Med hänsyn till rekvisiten i lagen om F-skuldsanering och i SFL kan i vissa fall kan både en allmän domstol och en förvaltningsdomstol ha att pröva om en viss företagare har varit ”seriös” eller inte. Har ett avgörande av en allmän domstol i en sådan fråga någon betydelse, och i så fall vilken, när en förvaltningsdomstol ska pröva samma fråga? Motsvarande frågeställning gäller om förvaltningsdomstolen varit först med sitt avgörande. En huvuduppgift för Skatteverket är att se till att av riksdagen bestämda skatter fastställs och betalas. Samtidigt förväntas Skatteverket medverka till att seriösa företagare som misslyckats får en ny chans. Som ”tung borgenär” har Skatteverket en nyckelroll. Hur ska verket hantera detta? Syftet med denna artikel är att belysa några situationer när de olika bestämmelserna kan kollidera med varandra och vad en sådan kollision kan få för konsekvenser. Särskilt ska Skatteverkets roll i sådana ”kollisioner” diskuteras.

1 INLEDNING

Reglerna om F-skuldsanering och reglerna om företrädaransvar i SFL har olika syften. Lagen om F-skuldsanering syftar till att ge seriösa företagare som misslyckats, t.ex. genom en konkurs, en ny chans. SFL:s regler om företrädaransvar har till huvudsakligt syfte att staten ska få betalt när ett bolag eller annan juridisk person inte har betalat. SFL:s regler om företrädaransvar kan, särskilt som praxis har utvecklats, motverka syftet med lagen om F-skuldsanering. Ärenden om skuldsanering handläggs av Kronofogdemyndigheten (KFM) och, efter överklagande, av de allmänna domstolarna. Mål om företrädaransvar handläggs av förvaltningsdomstolar. Eftersom en företagare som ansöker om skuldsanering i allmänhet har skatteskulder, ibland avseende företrädaransvar, skulle hen kunna få frågan om betalning samma skatteskuld prövad både av allmän domstol och av förvaltningsdomstol. Vad kan detta ha för konsekvenser, i skuldsaneringsärendet och i målet om företrädaransvar? Hur påverkas handläggningen hos respektive domstol eller myndighet? Har ett avgörande av en allmän domstol någon rättskraft eller bevisverkan i en förvaltningsdomstol? Skatteverket är part i alla mål om företrädaransvar och torde vara part i flertalet ärenden om F-skuldsanering? Hur kommer Skatteverket att agera? Några av dessa frågor ska belysas i denna artikel.

Några konkreta frågor:

• Har en dom i ett mål om företrädaransvar någon påverkan på ett ärende om F-skuldsanering och i så fall vilken?

• Påverkas ett mål om företrädaransvar i förvaltningsdomstol om gäldenären ansöker om F-skuldsanering hos KFM och i så fall hur?

• Påverkas ett ärende om F-skuldsanering hos KFM av att Skatteverket ger in en ansökan om företrädaransvar och i så fall hur?

• Om en företagare har beviljats F-skuldsanering har då Skatteverket någon möjlighet att senare ansöka om företrädaransvar?

• Hur ska Skatteverket hantera de olika lagarna?

2 KORT OM FÖRETRÄDARANSVARET

När ett bolag eller en annan juridisk person försätts i konkurs undersöker Skatteverket regelmässigt om företrädaren kan göras personligen ansvarig för bolagets skatteskuld. Reglerna i 59 kap. skatteförfarandelagen (SFL) och domstolarnas tillämning av bestämmelserna gör att många företrädare döms att betala bolagets skatteskuld trots att de underlåtit att betala skatten av andra skäl än att undanhålla skatt från staten.

Som exempel kan nämnas NJA 1972 s. 115 II och RÅ 2007 ref. 48. I båda fallen hade företrädaren drivit verksamheten vidare trots att bolaget inte kunde betala löpande skatter och avgifter. I det första fallet var skälet åberopades hänsyn till de anställda. Företrädaren ville inte att de 50–60 anställda skulle bli arbetslösa särskilt som arbetsmarknadsläget på orten (Valla nära Katrineholm) var besvärande på grund av flera företagsnedläggelser. I det andra fallet avvecklade företrädaren själv, utan att ansöka om konkurs eller rekonstruktion, bolagets verksamhet. Hans syfte var att banken som hade bästa förmånsrätt skulle få fullt betalt för sin fordran, något banken även fick. I båda fallen dömde HD resp. HFD ut fullt företrädaransvar.

Enligt 59 kap. 15 § SFL får en företrädare helt eller delvis befrias från företrädaransvar om det finns särskilda skäl. Som särskilda skäl anses enligt praxis att företrädaren är ”gammal, fattig och sjuk”.1 Enbart bristande betalningsförmåga är inte ett sådant särskilt skäl som kan medföra befrielse.2 Att en företrädare saknar ägarintresse i bolaget eller har begränsat inflytande kan vara en sådan omständighet som medför att betalningsansvaret i vart fall jämkas.3 I något fall har jämkning skett efter ”en samlad bedömning” av omständigheterna i ärendet.4 Ytterligare en befrielsegrund har införts av HFD sommaren 2016. Med hänvisning till reglerna om proportionalitet har HFD delvis befriat en företrädare (likvidator) från personligt betalningsansvar.5

Företrädaransvaret har utsatts för kritik. Såsom praxis har utvecklats har det med visst fog hävdats att företrädaransvaret är ett strikt ansvar. Carl Svernlöv och Roger Persson Österman har t.o.m. ansett att företrädaransvaret saknar legitimitet.6

3 VARFÖR F-SKULDSANERING?

Möjligheten för en överskuldsatt företagare att få skuldsanering har hittills varit mycket begränsade. I 1994 års skuldsaneringslag (1994:334) var skuldsanering för aktiva företagare helt uteslutet. I början av år 1996 öppnades skuldsaneringsförfarandet för företagare i de fall det fanns särskilda skäl med hänsyn till näringsverksamhetens ringa omfattning och enkla beskaffenhet. Sedan den 1 juli 2011 behöver verksamheten inte längre vara av ringa beskaffenhet för att en företagare ska kunna få skuldsanering.7

År 2007 bedömde Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) i sin granskning av Sverige att riskerna med att driva företag behövde begränsas. Den möjlighet som fanns för företagare att få sina skulder avskrivna efter en konkurs bedömdes som alltför restriktiv. Snabb avskrivning av skulder lyftes fram som en central faktor för att den som tidigare drivit ett företag skulle kunna starta om.8

I propositionen9 har lagen om F-skuldsaneringen motiverats med att svårt skuldsatta företagare bör få en möjlighet att lösa sina ekonomiska problem och på så sätt få en ny chans till drägligare och mer samhällsnyttigt liv. Vidare angavs att detta syfte måste vägas mot borgenärernas intresse av att få behålla sin fordringsrätt orörd eller att i vart fall få så stor utdelning som möjligt. Slutligen påpekades att systemet inte fick skada den allmänna betalningsmoralen eller medföra resultat som skulle verka stötande från allmän synpunkt.

4 NÅGRA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR F-SKULDSANERING

Möjligheten att få F-skuldsanering står öppen både för aktiva företagare och för företagare som avslutat sin verksamhet. Som företagare räknas både den som driver eller har drivit enskild firma och den som är eller har varit verksam i en juridisk person. Även närstående till företagaren kan i vissa fall beviljas F-skuldsanering. För att en före detta företagare eller en närstående ska kunna få f-skuldsanering förutsätts att skuldbörda till huvudsaklig del har anknytning till företagets verksamhet. Något motsvarande krav gäller inte för aktiva företagare (6 §). Gäldenären ska ha sina huvudsakliga intressen i Sverige och får inte vara underkastad näringsförbud (7 och 9 §§).

För att en gäldenär ska beviljas skuldsanering förutsätts dels att gäldenären är kvalificerat insolvent dels att det är skäligt att bevilja gäldenären skuldsanering (8 och 10 §§). Vid skälighetsbedömningen ska särskilt beaktas omständigheterna vid skuldernas tillkomst, de ansträngningar gäldenären har gjort för att fullgöra sina förpliktelser, det sätt på vilket gäldenären har medverkat under handläggningen av ärendet om F-skuldsanering och F-skuldsaneringens betydelse för gäldenärens framtida förvärvsförmåga. Rekvisiten kvalificerad insolvens och skälighet stämmer överens med motsvarande rekvisit i skuldsaneringslagen (2016:675). Rekvisiten har, med smärre justeringar, överförts från 1994 års och 2006 års skuldsaneringslagar. Det finns därför ett stort antal rättsfall om tillämpningen av dessa rekvisit. Att här redogöra för dessa skulle föra alltför långt.10

Inte heller får F-skuldsanering beviljas om företagarens näringsverksamhet drivs eller har drivits på ett oförsvarligt sätt eller om gäldenären har ett betalningsutrymme som per kvartal understiger en sjundedel av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6–7 §§ socialförsäkringsbalken (9 §) Gäldenären förväntas alltså enligt 2017 års prisbasbelopp kunna betala minst 6 400 kr i kvartalet.

Som exempel på omständigheter i verksamheten som kan tala mot en F-skuldsanering har i förarbetena angetts att det i verksamheten har förekommit förbjudna lån eller återvinningsbara transaktioner. Andra exempel är att verksamheten har bedrivits med anlitande av en målvakt. Likaså talar en misstanke om en inte obetydlig ekonomisk brottslighet mot att sanering beviljas.11

5 SÄRSKILT OM SKATTESKULDER

Beträffande det sistnämnda hindret har frågan om betydelsen av uteblivna skattebetalningar behandlats i lagens förarbeten. I utredningsbetänkandet (SOU 2014:44) förslogs att det skulle göras en skillnad om misskötsamheten har riktats mot staten jämfört med om den hade riktats mot enskilda borgenärer. Denna uppfattning mötte kritik under remissförfarandet.

Regeringen tog fasta på kritiken och skrev att enbart det förhållandet att näringsverksamheten har skulder till staten inte bör medföra att den är oseriös, utan skulderna måste vara av viss omfattning. Däremot bör inte den, som i sin näringsverksamhet under en längre period eller vid upprepade tillfällen har misskött sin skyldighet att betala skatt, normalt komma i fråga för F-skuldsanering., medan misskötsamhet i begränsad omfattning eller av mer tillfällig natur kan vara acceptabel. I propositionen gjorde även jämförelse med vad som gäller för godkännande för och återkallelse av godkännande för F-skatt.12

När det gäller företrädaransvar enligt SFL ansåg regeringen att en F-skuldsanering normalt inte bör komma i fråga om en företrädare har ådömts företrädaransvar. Det kan dock uppstå en situation där det trots allt går att åberopa tidigare oprövade särskilda omständigheter som medför att det finns anledning att se något mildare på misskötsamheten. Även om det generellt bör ställas tuffare krav på skötsamheten i detta avseende än enligt skuldsaneringslagen, kan en jämförelse göras med att ett företrädaransvar inte per automatik medför att en ansökan om F-skuldsanering ska avslås.13

6 INNEBÖRDEN AV EN F-SKULDSANERING

En F-skuldsanering innebär för gäldenären att han i tre års tid ska betala ett av KFM fastställt belopp. KFM förmedlar sedan betalningen till borgenärerna. Hur mycket och när gäldenären ska betala framgår av KFM:s skuldsaneringsbeslut. Detsamma gäller utbetalningarna till borgenärerna (31 §).

Genom F-skuldsaneringen befrias gäldenären från ansvar för betalningen av de skulder som omfattas av skuldsaneringen i den utsträckning som skulderna sätts. Befrielsen gäller även eventuellt okända fordringar (49 §). Befrielsen gäller endast gäldenären själv, inte eventuella borgensmän. Är borgensmännen närstående har de möjlighet att själva ansöka om F-skuldsanering.

Vissa fordringar omfattas inte av en F-skuldsanering. Utanför F-skuldsaneringen faller t.ex. familjerättsliga underhållsbidrag och fordringar som är säkerställda pga. panträtt mm. Inte heller omfattas tvistiga fordringar omfattas av en F-skuldsanering (33 §).

7 VILKEN VERKAN HAR EN DOM I ETT MÅL OM FÖRETRÄDARANSVAR VID EN ANSÖKAN OM F-SKULDSANERING?

Enligt Ekelöf m.fl. gäller som en huvudregel att rättskraften av ett avgörande inte sträcker sig längre än till det beslutande organets sakliga behörighet. Avgörandet kan däremot ha bevisverkan även i andra instanser.14 I vart fall, nämligen i körkortslagen, finns ett uttryckligt undantag från huvudregeln. Så ska en lagakraftägande tingsrättsdom enligt vilken någon dömts för vårdslöshet läggas till grund för en förvaltningsdomstols bedömning om personens körkort ska dras in eller inte. Förvaltningsdomstolen ska alltså inte göra någon egen bedömning av skuldfrågan utan utgå från att personen har kört vårdslöst.15 I andra fall torde inte en förvaltningsdomstol eller – myndighet vara bunden av en dom meddelad av allmän domstol. KFM, eller efteröverklagande en allmän domstol, kan därför inte med automatik utesluta en person från F-skuldsanering enbart för att hen har ett av förvaltningsdomstol utdömt företrädaransvar. Förvaltningsdomstolens dom har däremot bevisverkan.

Regeringen har i det ovan nämnda förarbetsuttalandet ansett att en F-skuldsanering normalt inte bör komma i fråga om en företrädare för företagarens näringsverksamhet har ålagts företrädaransvar. Med hänsyn till att det är en ny lag torde uttalandet i vart fall inledningsvis få genomslag i den praktiska tillämpningen. Regeringens uttalande, att det dock kan uppstå en situation där det trots allt går att åberopa tidigare oprövade särskilda omständigheter, gör att en dom på företrädaransvar inte med automatik diskvalificerar en dömd person från F-skuldsanering. Vidare kan noteras att praxis vad gäller ”vanlig” skuldsanering visar att domstolarna inte slaviskt följt förarbetsuttalanden. Så har t.ex. en gäldenär beviljats skuldsanering trots att skulderna uppkommit i en tidigare bedriven näringsverksamhet som bedrivits på ett sådant sätt att gäldenären dömts för brott. I det aktuella fallet låg brottsligheten långt tillbaks i tiden.16

Om man vänder på frågan? Om en förvaltningsdomstol har lämnat Skatteverkets yrkande om företrädaransvar utan bifall, medför detta att företagaren ska anses ha bedrivit sin verksamhet seriöst och bör kunna få F-skuldsanering? Själv är jag benägen att svara ja på den frågan dock med reservation för att det kan ha kommit fram nya omständigheter efter förvaltningsdomstolens dom.

8 PÅVERKAS PÅGÅENDE MÅL OCH ÄRENDEN OM FÖRETRÄDARANSVAR RESP. SKULDSANERING AV EN ANSÖKAN OM DET ANDRA FÖRFARANDET?

Ett i förvaltningsdomstol pågående mål om företrädaransvar påverkas inte formellt av att företrädaren ansöker om F-skuldsanering. Däremot kan de omständigheter som företrädaren anför som skäl för F-skuldsanering vara sådana som även är skäl för hel eller delvis befrielse enligt 59 kap. 15 § SFL. Dessutom gäller att, om rätten dömer ut ett jämkat ansvar, det jämkade beloppet kan komma att sättas ner ytterligare om företagaren senare av KFM beviljas F-skuldsanering.

Inte heller finns det regler av innebörd att ett ärende om F-skuldsanering hos KFM påverkas av att Skatteverket ansöker om företrädaransvar. Däremot torde Skatteverket informera KFM om ansökan och särskilt om de omständigheter Skatteverket åberopar till stöd för sin ansökan om företrädaransvar. KFM har då att självständigt pröva om gäldenären har drivit sin näringsverksamhet på ett oförsvarligt sätt och därmed är diskvalificerad från F-skuldsanering.

En annan regel som skulle kunna tillämpas i ett ärende om F-skuldsanering är att en tvistig fordran ska lämnas utanför skuldsaneringen (33 §). Den regeln torde knappast komma att tillämpas när det gäller företrädaransvar. Inte många företagare lär vara intresserade av få klara leverantörsskulder nedskrivna men ha den tvistiga och inte fastställda skulder till Skatteverket kvar med ograverat belopp.

9 OM EN FÖRETAGARE HAR BEVILJATS F-SKULDSANERING HAR DÅ SKATTEVERKET NÅGON MÖJLIGHET ATT SENARE ANSÖKA OM FÖRETRÄDARANSVAR?

En F-skuldsanering omfattar alla skulder som har uppkommit före den dag KFM beslutar att inleda F-skuldsanering (32 §). F-skuldsaneringen omfattar även sådana skulder som inte är kända i ärendet (49 §). Denna bestämmelse måste anses även gälla skattefordringar.17 Statens (eventuella) fordran på företrädaransvar uppkommer enligt Skatteverket i samband med utbetalningen av lönen.18 I den mån Skatteverket vill ansöka om företrädaransvar för en företrädare som beviljats F-skuldsanering och skatterna avser tid före KFM:s beslut att inleda F-skuldsanering kan ansökan inte avse hela bolagets skuld. Har KFM i sitt skuldsaneringsbeslut beslutat att företagarens ska betala 50 procent av sina skulder så kan inte heller Skatteverket ansöka om företrädaransvar för mer än halva bolagets skuld. Dessutom bör Skatteverket ha en uppförsbacke i förvaltningsdomstolen om KFM eller allmän domstol tidigare har bedömt att företagaren bedrivit en seriös verksamhet. Enligt min uppfattning bör därför Skatteverket avstå från att ansöka om företrädaransvar för en företagare som har beviljats F-skuldsanering.

10 HUR SKA SKATTEVERKET HANTERA DE OLIKA LAGARNA?

Inte minst med hänsyn till uttalandena i lagens förarbeten kommer Skatteverket att ha en nyckelroll i samband med F-skuldsanering. När det gäller företagare med enskild firma som ansöker om finns merparten av relevant information på plats hos Skatteverket när verket av KFM underrättas om ansökan.

Annorlunda förhåller det sig med företagare som bedriver eller har bedrivit verksamhet genom en juridisk person. En praktisk fråga är vilken fråga som först hamnar på Skatteverkets bord. Är det ett bolag som har gått i konkurs och verket har börjat utreda förutsättningarna för företrädaransvar? I den situationen kan verket ha mycket lite information om företrädarens ekonomiska och personliga förhållanden. Eller är det en remiss från KFM med anledning av en företagares ansökan om F-skuldsanering? Skatteverket har kanske inte påbörjat en utredning om företrädaransvar. Oavsett vilket ärende som kommer först på bordet är det viktigt att Skatteverket snabbt väljer väg. Det vore synnerligen olyckligt om ett dröjsmål från verket leder till parallella förfaranden, ett mål om företrädaransvar i förvaltningsrätten och ärende om F-skuldsanering hos KFM. Detta vore minst sagt ett slöseri med resurser både hos domstolar, myndigheter och övriga borgenärer. Till detta kommer de stora olägenheterna för den berörde företagaren av att leva i ovisshet om sin framtid.

Skatteverkets vägval underlättas inte av att de olika lagarna har olika syften. Syftet med reglerna om företrädaansvar är att staten, dvs. skattebetalarna, ska få in pengar till vård, skola och omsorg mm. Syftet med reglerna om F-skuldsanering är att en seriös företagare som misslyckats ska få en ny chans. Skatteverket förväntas ta hänsyn till de båda syftena. Hur Skatteverket lyckas balansera dessa motstridiga intressen får framtiden utvisa. Kanske finns det anledning för lagstiftaren att ta ett samlat grepp, t.ex. genom en översyn av reglerna om företrädaransvar eller rentav en översyn av statens roll som borgenär.

Nils-Bertil Morgell har varit verksam som rättslig expert vid Skatteverkets huvudkontor.