Skatt ses allt mer som en del av företagens CSR-arbete

Replik på debattartikel i Skattenytt nr 3 år 2017: ”Kan skatter vara en del av ett företags CSR-arbete?”

I en artikel i Skattenytt februari 2017 skriver Roger Persson Österman och Carl Svernlöv om skatter som en CSR-fråga baserat på en rapport de författat på uppdrag av Svenskt Näringsliv.

Deras slutsats i artikeln är ”...låter sig tankarna om att skattebetalning ska utgöra en del av CSR-arbetet såväl i teori som i praktik svårligen förenas med vinstsyftet.” Men mycket av deras resonemang verkar tyda på det motsatta. Artikeln hänvisar till Skatteverkets uppdrag att uppmuntra företag att hantera skatt som en hållbarhetsfråga. Vi vill därför ge Skatteverkets syn på dessa frågor. Vår slutsats är att det inom ramen för aktiebolagslagen finns ett utrymme för att hantera skatt som en hållbarhetsfråga precis som det inom ramen för aktiebolagslagen finns ett utrymme för att hantera till exempel klimat och miljö som hållbarhetsfrågor.

1 SKATTEVERKET UPPMUNTRAR FÖRETAG ATT SE SKATT SOM EN HÅLLBARHETSFRÅGA

Skatteverkets uppdrag handlar om att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn, bidra till ett väl fungerande samhälle och att motverka brottslighet. Vi har ett mål satt av regeringen om att minimera skattefelet. Skattefelet är skillnaden mellan teoretiskt rätt skatt och den skatt som faktiskt fastställs.

Skattefelet minimeras bäst och mest effektivt genom att stärka viljan att göra rätt. Detta kräver bland annat att det ska vara lätt att göra rätt men lika viktigt är att skattebetalarna ser att andra skattebetalare bidrar med sin rättmätiga del. Om flertalet skattebetalare upplever att det finns grupper av skattebetalare som inte bidrar med det de ska uppfattas det som orättvist och det minskar viljan att bidra för egen del.

Vi bedömer att en diskussion om skatt som en hållbarhetsfråga kan leda till att fler företag utarbetar en skattepolicy som i förlängningen kan leda till att skattebetalare i högre grad upplever att företagen bidrar som de ska, vilket stärker skattebetalarnas vilja att göra rätt.

Skatteverket har fått i uppdrag av regeringen att verka för att företag ser skatt som en hållbarhetsfråga. Enligt regeringen handlar det om att uppmuntra företag att följa OECD:s riktlinjer för multinationella bolag och därmed uppfylla både skattelagstiftningens syfte och bokstav.

2 FÖRETAGEN GÖR OLIKA VAL INOM RAMEN FÖR VINSTSYFTET

Artikelförfattarna ställer inledningsvis en fråga om CSR kan kräva att företag avstår från en legal möjlighet till lägre beskattning. Deras eget resonemang visar dock att det inte handlar om att kräva något, det handlar om ett frivilligt agerande från företagets sida utifrån en bedömning av flera olika perspektiv. Skatteverket beskattar alltid givna transaktioner utifrån gällande rätt och kräver givetvis inte mer skatt än vad som följer av lagstiftningen. Ett företag måste dock alltid göra bedömningar av vilka transaktioner man vill göra och kan givetvis välja att avstå från transaktioner som riskerar att skada företagets varumärke.

Vad som i en komplex värld bedöms vara lämpliga transaktioner påverkas av många olika hänsyn. Det finns ofta motstridiga intressen och det är svårt att förutse de långsiktiga konsekvenserna av alla beslut. Olika val kan leda till olika utfall avseende till exempel skatter och miljö som alla kan rymmas inom såväl aktiebolagslagens vinstsyfte som annan lagstiftning. Val och bedömningar som ändå måste göras.

Roger Persson Österman och Carl Svernlöv visar att de instämmer i att det handlar om bedömningar genom sin diskussion om tre möjliga handlingsalternativ för ett företag. De två första innebär kostnader för företaget men skulle gynna miljön. Det tredje innebär en ökad skattekostnad men skulle kunna leda till ökad goodwill. Artikelförfattarna gör bedömningen att företaget utan att bryta mot aktiebolagslagen kan välja något av de två alternativ som handlar om miljö eftersom ”miljöfrågor ligger i tiden” men inte det tredje som handlar om skatt. Denna slutsats bevisas inte på något sätt utan avspeglar endast artikelförfattarnas subjektiva bedömning. Man skulle lika väl kunna göra en annan bedömning. Det som på kort sikt kan uppfattas som en kostnad kan på lång sikt visa sig stärka företagets lönsamhet.

Artikelförfattarna medger också att det tredje handlingsalternativet skulle kunna vara möjligt och att det i slutändan är styrelsen som avgör vad som är det bästa alternativet. Här har Skatteverket ingen uppfattning och det är därför vi önskar att företagen och dess styrelser tar ställning till om företaget ska se skatt som en hållbarhetsfråga, vad det i så fall innebär för företaget och att de redovisar sina ställningstaganden öppet.

3 MÅNGA FÖRETAG SER SKATT SOM EN HÅLLBARHETSFRÅGA

Vi har noterat att det i samhällsdebatten finns ett ökat intresse kring frågan om skatt som en hållbarhetsfråga. För kunder, ägare, anställda, partners och andra intressenter finns det ofta ett intresse av att veta hur ett företag agerar i skattefrågor. Företag börjar även i ökad utsträckning redovisa sitt ”tax footprint”, alltså redovisa på vilket sätt och hur mycket skatt man totalt betalar för att visa att man bidrar till samhället, vilket många också gör i betydande omfattning.

I tidningen Balans1 sägs att skatt nu tydligt ses som en hållbarhetsfråga. KPMG har i en studie visat att cirka hälften av alla stora svenska börsnoterade företag (så kallade Large Cap) nämner skatt som en hållbarhetsfråga och att antalet ökar snabbt.2 I Edelman Global Trust Barometer (2017) frågade man 33 000 respondenter i 28 länder vilken handling de ansåg skulle skada ett företags förtroendekapital mest. Bland de i Sverige som svarade var vinstförflyttning av skatteskäl det som ansågs mest förtroendeskadligt. Globalt kom ”flytta vinst till annat land för att undvika skatt” på plats tre vid sidan av bland annat mutor, extrema löneskillnader samt överpriser på livsnödvändiga produkter.

Allt fler företag ser alltså skatt som en hållbarhetsfråga och rimligen har styrelserna i dessa fall bedömt att det både ligger inom ramen för aktiebolagslagen och att det är rätt sak att göra. Även artikelförfattarna medger att det är fullt möjligt att ha en skattepolicy som är förenlig med vinstsyftet och att beslut som företag fattar som inte karaktäriseras av kortsiktig vinstmaximering ändå mycket väl kan vara förenliga med att skapa vinst. Det viktiga är att styrelsen inte åsidosätter vinstsyftet på ett sätt som bryter mot aktiebolagslagen. Skatteverket har här ingen annan syn.

4 SKATT SOM HÅLLBARHETSFRÅGA GÅR ATT FÖRENA MED VINSTSYFTET

Mot bakgrund av att många företag redan har en skattepolicy och hanterar skatt som en hållbarhetsfråga är vi förvånade över att Roger Persson Österman och Carl Svernlöv anser att det skulle strida mot vinstsyftet trots att de också nämner att ”Därmed står det klart att... en god CSR inte i sig är oförenliga med vinstsyftet” och att skatt skulle kunna vara en del av detta om styrelsen så beslutar.

För Skatteverkets del ligger intresset i att dessa frågor diskuteras, inte vilken etikett man sätter på dem. Skatter kan hanteras som en CSR-fråga inom ramen för företagens hållbarhetsarbete eller ses som en del av företagens ordinarie riskarbete. Det spelar i praktiken antagligen mindre roll, det viktiga är att styrelsen tar ställning till hur man ser på skattefrågor, till exempel vad gäller skatteupplägg, skatteplanering eller synen på underleverantörers skattebeteende.

Vår slutsats är att det inom ramen för aktiebolagslagen finns ett utrymme för att hantera skatt som en hållbarhetsfråga precis som det inom ramen för aktiebolagslagen finns ett utrymme för att hantera till exempel klimat och miljö som hållbarhetsfrågor.

Lennart Wittberg är strateg vid Skatteverket.

Johan Falksäter är kontorschef vid Skatteverket.