Konkurrenskraften i Sveriges ägarbeskattning

Kapitalbeskattningen utgör en väsentlig del av beskattningssystemet i Sverige. Beskattning av kapitalinkomser för fysiska personer har fått ökad aktualitet under de senaste åren bland annat genom översyn och diskussioner kring regelverket om beskattning av ägare i fåmansföretag samt beträffande incitamentutredningens förslag. Denna artikel är i huvudsak en sammanfattning av rapporten Konkurrenskraften i Sveriges ägarbeskattning, framtagen av Grant Thornton på uppdrag av Svenskt Näringsliv.

1 INLEDNING

Under 2013 infördes åtstramningar i reglerna för beskattning av ägare i fåmansföretag. Bakgrunden var att vissa branscher ansågs gynnade i och med den tidigare utformningen av regelverket. I debatten kring åtstramningarna ansåg kritikerna att ändringarna inte var tillräckligt bearbetade och att de skulle komma att slå betydligt hårdare än vad som var avsett. Motargumentet var att regelverket före ändringarna var för gynnsamma i vissa hänseenden.

Båda sidorna i debatten hade goda argument. Om man enbart ser till utformningen av det svenska skattesystemet kan debatten ur vissa perspektiv tyckas befogad. En fara i detta sammanhang är att debatten är för detaljinriktad.

Samma sak kan sägas beträffande incitamentutredningens förslag som presenterades våren 2016. Utredningens förslag kan närmast beskrivas som tekniska justeringar i ett redan mycket komplext system. Farhågan är nu att förslaget riskerar att inte få någon större genomslagskraft om det genomförs i sin nuvarande utformning. De större frågorna har inte fått tillräckligt med utrymme i debatten.

Utformningen av kapitalbeskattningen i Sverige bygger på ett antal viktiga principer som i många hänseenden ses som grundläggande och fundamentala. I rapporten Konkurrenskraften i Sveriges ägarbeskattning1 framgår att vissa principer som anses fundamentala i det svenska skattesystemet inte nödvändigtvis tillämpas i andra länder. Rapporten syftar till att lyfta blicken internationellt och undersöka konkurrenskraften i Sveriges ägarbeskattning.

Rapporten omfattar 11 länders skattesatser på utdelning och kapitalvinster, tendenser och generella skillnader i ägarbeskattningen samt incitament och specialregler inom ägarbeskattningen utformade för att uppmuntra investeringar och underlätta kapitalbildning.

2 SKATTEBÖRDAN

De länder som omfattas av undersökningen förutom Sverige är, Estland, Finland, Irland, Italien, Kanada, Nederländerna, Polen, Storbritannien, Tyskland och USA. I princip utgår samtliga granskade länder från samma grundprinciper vid beskattningen av utdelning och kapitalvinster. Bolagsvinster beskattas en gång på bolagsnivå när vinster uppstår samt en gång på ägarnivå vid utdelningstillfället, alternativt försäljningstillfället (kedjebeskattning). Bland de granskade länderna är det enbart Estland som inte tillämpar sådan kedjebeskattning, istället beskattas bolagsvinster enbart en gång vid utdelningstillfället.

Skattesatserna på kapitalvinster och utdelning varierar kraftigt mellan länderna. För det första tillämpar vissa länder helt proportionell skatt på utdelning och kapitalvinster. Estland och Polen är de enda länder som inte tillämpar någon form av progressiv beskattning på kapitalinkomster.

Övriga granskade länder tillämpar någon form av progressiv beskattning på utdelning och kapitalvinster. I princip beskattas inte kapitalinkomster progressivt i Sverige. Inom ramen för reglerna om aktiva ägare i fåmansbolag tillämpas dock progressiv beskattning för den del av inkomsten som inte ryms inom ett gränsbelopp.

Diagrammen nedan visar översiktligt de högsta respektive lägsta skattesatsnivåerna på beskattningen av utdelning i de granskade länderna. Utfallet beträffande kapitalvinster är liknande och överlag något lägre i andra länder.

Övergripande från diagrammen ovan kan konstateras att beträffande högsta möjliga skattesats ligger Sverige högst. När det gäller lägsta möjliga skattesats är skillnaderna mindre. Den lägsta skattesatsen som tillämpas i Sverige är 20 procent. Förutom Nederländerna (25 procent, dock med förhållandevis vittomfattande schablonbeskattning som kan ge lägre effektiv beskattning) och Irland som är i nivå med Sverige tillämpar övriga länder en lägsta skattenivå beträffande utdelning som ligger under den lägsta nivån i Sverige.

För kapitalvinster är bilden som nämnts liknande och något lägre i andra länder, bland annat har fyra länder ner till noll i beskattning. Den lägsta skattesatsen i Finland för kortare innehavstider är 30 procent beträffande kapitalvinster och därmed högre än den lägsta skattesatsen i Sverige på 20 procent. För längre innehavstider kan dock den effektiva finska skatten vara lägre genom en schablonregel för anskaffningsvärde.

Ser man specifikt till Sverige är beskattningen av noterade innehav i Sverige (30 procent) högre än de flesta länder. Sveriges skattesats på 25 procent för onoterade innehav är närmare nivåerna i flera övriga länder, i vart fall på höga inkomster. För lägre inkomster har merparten länder lägre effektiv skatt än Sverige. Till den del Sverige beskattar utdelning och kapitalvinst (inom ramen för reglerna om aktiva ägare i fåmansföretag) inom inkomstslaget tjänst, ligger den högsta möjliga skattenivån som nämnts klart högre än samtliga jämförda länder. Detta följer av att Sverige tillämpar den högsta effektiva marginalskattesatsen bland de undersökta länderna.

Det bör samtidigt noteras att vissa av de granskade länderna anses ha komplexa skattesystem. Regelverkens komplexitet kan i sig ha en investeringshämmande effekt. I detta hänseende framstår Estland och Polen som intressanta. Dessa länder tillämpar få undantags- och specialregler och det tycks inte finnas några särskilda lättnader eller incitament. Å andra sidan har de proportionell beskattning som är betydligt lägre än beskattningen i Sverige. Denna enkelhet i systemet kombinerat med relativt låga skattesatser kan i sig väntas främja kapitalbildning och öka investeringsviljan i landet.

3 AKTIVA/PASSIVA DELÄGARE

Av de granskade länderna är det i princip enbart Sverige som gör direkt skillnad på beskattning vilken baseras på aktieägarens aktivitet i bolaget. Den särskilda beskattningen av aktiva ägare i fåmansföretag innebär att utdelning och kapitalvinst som lägst beskattas med 20 procent och som högst med 60,56 procent inom ramen för progressiv tjänstebeskattning. Möjligheterna till den lägre skattenivån beräknas med utgångspunkt från lönekostnader i bolaget och aktieägarens investerade kapital (gränsbelopp). Därför kan denna del av det svenska regelverket sägas innefatta incitament för främst anställning av personal men även kapitalbindning.

Å andra sidan är skattesatserna höga för den del av utdelningen som beskattas i inkomstslaget tjänst, även vid relativt låga inkomster. Dessutom får det svenska regelverket anses vara komplext, svårtillämpligt och regelmässigt föremål för förändringar.

Även Storbritannien och Irland gör i vissa hänseenden skillnad på aktiva och passiva delägare. I dessa länder är dock utfallet annorlunda – aktiva delägare beskattas mer förmånligt än passiva. Både Storbritannien och Irland tillämpar specialregler som innebär reducerad beskattning om den skattskyldige är aktiv i bolaget. I dessa länder är det således generellt förmånligt att vara aktiv i bolaget.

4 INCITAMENT

Förutom lägre skattesatser tillämpar flertalet av de granskade länderna särskilda lättnadsregler och incitamentsregler inom ramen för kapitalbeskattningen. En intressant notering i detta hänseende är att samtliga sådana lättnadsregler som identifierats inom ramen för denna rapport avser lättnader från kapitalvinstbeskattningen och omfattar inte utdelning. I princip kan det sägas att utdelning och kapitalvinster beskattas på samma sätt i Sverige. Detta är inte fallet i flertalet av de granskade länderna.

Följande incitament och specialregler kan vara av särskilt intresse:

• Irland

  • Capital Gains Tax Entrepreneur Relief: Reducerad beskattning av kapitalvinster vid avyttring av bolag, skattesatsen är 20 procent istället för 33 procent för kapitalvinst upp till drygt SEK 9 miljoner (€1m).

  • Employment and Investment Incentive Scheme: Lättnad för investeringar i vissa småbolag för att uppmuntra kapitalbildning och anställning i bolagen. Lättnaden innebär att 30 procent av det investerade beloppet kan dras av upp till drygt SEK 1,3 miljoner (€150 000) per år. Avdrag med ytterligare 10 procent medges efter tre år om bolaget uppfyller vissa krav rörande anställning, forskning och utveckling etc.

  • Entrepreneur Relief: Irland medger en lättnad på upp till 50 procent av skatten på kapitalvinst vid återinvestering i vissa bolag. Lättnaden förutsätter att den skattskyldige kontrollerar bolaget och arbetar heltid som företagsledare i bolaget.

  • Retirement relief: Hel eller delvis skattefrihet för kapitalvinster vid avyttring av aktier i ett bolag om aktierna innehafts i minst tio år och att avyttraren fyllt 55 år. Vid avyttring till den skattskyldiges barn medges full skattefrihet förutsatt att den skattskyldige inte fyllt 65 år vid avyttringstillfället.

• Storbritannien

  • Entrepreneurs Relief: Reducerad skattesats på kapitalvinst, 10 procent istället för 20 procent. Säljaren ska ha varit aktiv i bolaget och ska ha innehaft aktierna i minst 12 månader. Lättnaden är begränsad till SEK 12,4 miljoner (£1m) under den skattskyldiges livstid.

  • Investors’ Relief: Med effekt i april 2016 utökades Entrepreneurs Relief (som enbart avser anställda) till att även omfatta passiva investerare – Investors’ Relief. Lättnaden innebär att kapitalvinster beskattas med 10 procent istället för 20 procent. Förutsättningarna är i huvudsak desamma som för Entrepreneurs Relief, med tillägg att aktierna måste vara utfärdade 17 mars 2016 eller senare och att de måste innehas minst tre år. Lättnaden är begränsad till kapitalvinster om totalt cirka SEK 12,4 miljoner (£1m) under den skattskyldiges livstid.

  • Enterprise Investment Scheme: Lättnad avseende investering och kapitalvinst i vissa onoterade bolag. Avräkning (skattereduktion) medges med 30 procent av investerat belopp upp till investering på SEK 12,4 miljoner (£1m) per skattskyldig och år. Dessutom undantas kapitalvinst för avyttring av aktier inom ramen för nämnda beloppsgränser från beskattning om de innehafts i minst tre år.

  • Seed Enterprise Investment Scheme: Liknande Enterprise Investment Scheme men avser mindre bolag, 50 procent skattereduktion och beloppsgränserna är lägre.

• Kanada

  • QSBC capital gains deduction: Lättnaden innebär att kapitalvinster vid avyttring av aktier i vissa bolag undantas från beskattning. Lättnaden är begränsad till kapitalvinster om högst SEK 5 miljoner (CAD 824 176) under den skattskyldiges livstid.

• USA

  • QSB Stock Exclusion: Lättnaden innebär undantag från beskattning för kapitalvinst vid avyttring av aktier i mindre bolag (bolagets tillgångar får ej överstiga SEK 420 miljoner, $50m). Lättnaden är begränsad till högst SEK 84 miljoner ($10m).

• Italien

  • Frivillig step-up: Det finns en möjlighet att välja att omvärdera det skattemässiga värdet på onoterade innehavet så att det överensstämmer med marknadsvärdet på aktierna. En sådan frivillig step-up medför en beskattning med 8 procent på marknadsvärdet av aktierna. Denna specialregel kan medföra en avsevärd minskning av beskattningen av kapitalvinst och är vanligt förekommande i Italien.

• Nederländerna

  • Schablonbeskattning som innebär en effektiv skattesats på 1,2 procent av tillgångsvärdet. Vid kraftiga värdeökningar kan skatten i praktiken bli mycket låg. Dock sker beskattning även vid värdenedgång.

Som framgår ovan tillämpar flertalet länder generösa lättnadsregler och incitament som resulterar i att kapitalvinster på höga belopp kan sammantaget vara föremål för relativt låg beskattning. Sammantaget utgör dessa lättnadsregler och incitament betydande styrmekanismer att frigöra riskkapital åt onoterade bolag.

I Sverige tillämpas en något reducerad skattesats för onoterade bolag (25 procent istället för 30 procent). Vidare har investeraravdrag införts, dock är beloppsgränserna väsentligt lägre. Dessutom anses inte investeraravdrag ha fått någon betydande effekt och det har använts i relativt blygsam utsträckning sedan det infördes.

5 VÅRA REFLEKTIONER

I den komparativa jämförelsen kan konstateras att utdelningar och kapitalvinster i Sverige beskattas högt i förhållande till övriga länder, särskilt på låga inkomster, på kapitalvinster samt på utdelning och kapitalvinster inom ramen för beskattning av aktiva ägare i fåmansföretag.

Beträffande regelverket för fåmansföretag kan konstateras att Sverige är det enda av de granskade länderna som gör en direkt skillnad på aktiva och passiva delägare. Som bekant omfattas aktiva delägare i fåmansföretag av ett komplext regelverk för uppdelning mellan del som beskattas som tjänsteinkomst och del som beskattas som kapitalinkomst.

Såsom framgår ovan tillämpar som regel många länder generösa lättnadsregler och incitament. Sammantaget utgör sådana lättnadsregler och incitament styrmekanismer att frigöra riskkapital åt onoterade bolag.

Mot denna bakgrund kan det vara av intresse att lyfta blicken i debatten kring utformningen av kapitalbeskattningen i Sverige. För att fortsätta att attrahera kapital, uppmuntra innovation och engagera anställda att ta ett risktagande som ett ägande innebär krävs en ägarbeskattning som framstår som konkurrenskraftig i relation till andra jämförelseländer.

Även om varje lands skattesystem är unikt och varje regelverk måste förstås i sin kontext skulle några av de lättnadsregler och incitament som redogjorts för kunna fungera som inspiration att förbättra konkurrenskraften i det svenska systemet för beskattning av kapital. Även de enkla systemen med lägre proportionell beskattning och få undantag och specialregler kan fungera som inspiration.

Tord Fredriksson och Hussein Abdali är verksamma som skatterådgivare på Grant Thornton i Stockholm.