Skatteverket gör löpande ställningstaganden i olika skatterättsliga frågor. Syftet med dem är att uppnå en enhetlig och likformig rättstillämpning inom verket. Ställningstagandena uttrycker verkets uppfattning om vad som bör gälla vid tolkningen av en specifik bestämmelse och de anger hur en viss fråga ska hanteras inom verket. Har den skattskyldige eller skattedomstolarna en annan uppfattning i en fråga behöver ställningstagandet givetvis inte följas av dem.
Nedan redovisas en sammanställning av ställningstaganden i frågor rörande främst inkomstbeskattning och mervärdesskatt. Även ställningstaganden i övriga skatteslag m.m. kommer att redovisas, då under rubriken ”Övrigt”. De fullständiga ställningstagandena finns på Skatteverkets hemsida (www.skatteverket.se) under fliken Rättsinformation/Regler och ställningstaganden/Ställningstaganden, där även alla äldre ställningstaganden finns publicerade. De publiceras löpande under året och från 2007 publiceras ställningstagandena löpande i datumordning. Publiceringen på webben sker för att ge allmän kännedom om dem.
Inom parantes nedan anges datum och diarienummer hos Skatteverket för respektive ställningstagande. Samtliga nya diarieförda ställningstaganden anges, i vissa fall lämnas dock endast uppgift om att en viss fråga behandlats samt dess identifikationsuppgifter. Verket upprättar också ställningstaganden som inte diarieförs. Dessa kallades tidigare för stödsvar. Sådana ställningstaganden publiceras normalt inte på hemsidan och är inte heller med i den sammanställning som följer nedan.
1 INKOMSTSKATT
1.1 Näringsverksamhet
En idrottsförenings skattskyldighet för upplåtelse av en idrottsanläggning till ett aktiebolag
En idrottsförening som upplåter en idrottsanläggning till ett aktiebolag kan inte undantas skattskyldighet för hyresinkomsten enligt bestämmelsen om naturlig anknytning.
En idrottsförening som upplåter en egen idrottsanläggning till ett aktiebolag är inte skattskyldig för hyresinkomsten om föreningen själv under beskattningsåret till övervägande del använder fastigheten i sin ändamålsenliga idrottsverksamhet. Om föreningen till mindre än till övervägande del använder fastigheten i sin ändamålsenliga idrottsverksamhet är den skattskyldig för hyresinkomsten. (2013-12-18, dnr 131 641701-13/111)
1.2 Kapital
Kontrolluppgiftsskyldighet för schablonintäkt och överföring till ett investeringssparkonto
Ställningstagandet innehåller en sammanställning av en mängd olika frågor som ställts från investeringsföretag m.fl. med anledning av att de ska lämna kontrolluppgifter avseende investeringssparkonto.
Bedömningarna som redovisas är Skatteverkets uppfattning om hur lag om investeringssparkonto, inkomstskattelagen och skatteförfarandelagen ska tillämpas. Frågorna omfattar:
Förvärv, flytt och överföring av tillgångar
Bedömningar av vad som är investeringstillgång och kontofrämmande tillgång
Vad som ingår i kapitalunderlaget
På vilka inkomster kontrolluppgifter ska lämnas
Frågor som gäller begränsat skattskyldiga
Övriga frågor
(2013-12-20, dnr 131 758113-13/111)
Kommentar: En ny sparform kallad investeringssparkonto infördes 1 januari 2012. Beskattningen av ett sådant konto sker genom att en schablonintäkt ska tas upp som kapitalinkomst. För att få fram underlag till denna schablonintäkt ska ett kapitalunderlag beräknas. Den som har fört ett investeringssparkonto är även skyldig att lämna kontrolluppgift på den framräknade schablonintäkten. Detta innebär att kontrolluppgifter om schablonintäkt och redovisning i inkomstdeklarationen kommer att ske första gången under 2013.
Reglerna om investeringssparkonto finns i lag om investeringssparkonto. Den skattemässiga hanteringen regleras i 42 kap IL och 17–23 kap.SFL.
Detta ställningstagande är en uppdaterad andra version av det ställningstagande, från 2012-12-17 (dnr 131 829388-12/111), som tidigare publicerats. Det tidigare ställningstagandet gäller inte längre utan ersätts av detta.
De frågor som är tillagda i denna version är markerade med ett kantstreck i själva ställningstagandet.
1.3 Internationell beskattning
Likvidationsersättning och skatteavtal
Vilken artikel i ett skatteavtal som är tillämplig på den utbetalning som betalas till andelsägarna i samband med ett likvidationsförfarande avgörs av intern rätt i den avtalsslutande stat i vilken bolaget är hemmahörande.
Det innebär att om det är likvidation av ett svenskt bolag så är artikeln om realisationsvinst tillämplig om mottagaren av ersättningen är obegränsat skattskyldig medan artikeln om utdelning i stället blir tillämplig för den som är begränsat skattskyldig.
Om likvidationen rör ett bolag i annan avtalsslutande stat är det klassificeringen i denna andra stat som avgör vilken av artiklarna som blir tillämplig och Sverige ska som hemviststat undanröja eventuell dubbelbeskattning. (2014-01-09, dnr 131 762330-13/111)
Kommentar: Skatteverkets ställningstagande ”Tillämpning av skatteavtal i samband med likvidation” (Skatteverket 2009-04-21, dnr 131 440023-08/111) upphör att gälla.
Beskattning av ersättning för arbete vid byte av arbetsland och/eller bosättningsland
I ställningstagandet görs bedömningar av beskattningsrätten till ersättningar för arbete när beskattningstidpunkten infaller före eller efter intjänandet och mottagaren antingen arbetat i flera länder under intjänandet eller har bytt bosättningsland under den aktuella tidsperioden. I anslutning till varje exempel på sådana olika situationer som kan uppkomma finns en schematisk bild av bedömningens olika steg.
En person, som är obegränsat skattskyldig i Sverige vid beskattningstidpunkten, är skattskyldig för alla sina inkomster, både från Sverige och från utlandet. Sammanfattningsvis kan beskattningen för en obegränsat skattskyldig i Sverige begränsas till följd av att inkomsten omfattas av exempt enligt skatteavtal eller att personen har hemvist i annan stat enligt skatteavtal.
En person, som är begränsat skattskyldig i Sverige vid beskattningstidpunkten, är skattskyldig för inkomst p.g.a. arbete som utförs i Sverige. Beskattningen kan, både enligt intern rätt och skatteavtal, begränsas av den s.k. 183-dagarsregeln.
Inverkan på beskattningen på grund av de s.k. sexmånaders- och ettårsreglerna behandlas inte i detta ställningstagande. (2014-01-23, dnr 131 767124-13/111)
Kommentar: Till ställningstagandet finns sex åskådliggörande exempel. I anslutning till varje exempel på sådana olika situationer som kan uppkomma finns också en schematisk bild av bedömningens olika steg.
2 MERVÄRDESSKATT
Kommunens ersättning för dödsboförvaltning och åtgärder enligt begravningslagen – mervärdesskatt
De tjänster som en kommun tillhandahåller i samband med dödsboförvaltning och gravsättning är inte led i kommunens myndighetsutövning. Mervärdesskatt ska betalas på den ersättning som kommunen har rätt att ta ut för dessa tjänster. (2014-01-13, dnr 131 217016-13/111)
3 ÖVRIGT
Skattebelopp för dimetyleter, DME (Punktskatt)
Skatteverket anser att dieselbrännolja är det bränsle enligt 2 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE) som flytande DME som förbrukas som motorbränsle i en dieselmotor ska anses likvärdig med, i den mening som avses i 2 kap. 4 § LSE. Skatteverket anser att för flytande DME som är avsedd att förbrukas, säljs eller förbrukas som motorbränsle i en dieselmotor för drift av motordrivet fordon ska skatt betalas med de skattebelopp som gäller för bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 b LSE tillhörigt miljöklass 1. Det saknar betydelse att dieselmotorn måste modifieras i viss utsträckning för att DME ska kunna användas som bränsle. Någon hänsyn till att energiinnehållet i DME avviker från energiinnehållet i dieselbrännolja ska inte tas. (2013-12-19, dnr 131 749447-13/111)
Anstånd med betalning av skatt eller avgift enligt 63 kap. 4 § SFL vid ansökan om resning eller återställande av försutten tid (skattebetalning)
Skatteverket anser att det är möjligt att pröva frågan om anstånd med betalning av skatt eller avgift redan när den betalningsskyldige har lämnat in en ansökan om resning eller återställande av försutten tid till domstol. För att anstånd ska kunna beviljas krävs att ansökan om resning respektive återställande av försutten tid är så välgrundad att det är tveksamt om den betalningsskyldige kommer behöva betala skatten eller avgiften som frågan gäller. (2014-01-14, dnr 131 22475-14/111)
Ingvar Håkansson är rättslig expert vid Skatteverkets rättsavdelning.