Skatteverkets ställningstaganden i rättsliga frågor

Kan ett beskattningsår i enskild näringsverksamhet förlängas i efterhand?

Det räkenskapsår som en fysisk person använt vid bokföringen av affärshändelser när en näringsverksamhet påbörjas utgör också det första beskattningsåret vid beskattningen. Näringsidkaren kan inte retroaktivt – med verkan vid beskattningen – förlänga räkenskapsåret. (2013-11-07, dnr 131 675310-13/111)

Kommentar: Detta ställningstagande ersätter det tidigare ställningstagandet ”Frågan om ett beskattningsår i enskild näringsverksamhet kan förlängas i efterhand” 2004-11-22, dnr 130 584332-04/111 som upphävts.

Omdisponering av lämnad utdelning till koncernbidrag

Skattemässigt kan omdisponering i efterhand av lämnad utdelning till koncernbidrag godtas under förutsättning att förmögenhetsöverföring visats ha skett mellan berörda bolag under aktuellt räkenskapsår/beskattningsår. Enligt Skatteverkets uppfattning ska förmögenhetsöverföringen ha skett senast när bokslutet har fastställts. När kapitalöverföringarna har skett i form av utdelningar och driftsbidrag i flera led kan dessa betalningsströmmar inte retroaktivt omdisponeras till koncernbidrag mellan företag som inte varit parter i den ursprungliga verkliga förmögenhetsöverföringen. (2013-12-02, dnr 131 675281-13/111)

Värdering av bostadsförmån i lägenheter och småhus som används som fast bostad vid beskattningsåret 2013

Inför inkomstbeskattningen 2014 har Skatteverket tagit fram tabeller för hyresnivåer i flerfamiljshus. Tabellerna gäller för olika områden under år 2013. Tabellerna är tänkta att vara till hjälp vid värdering av bostadsförmåner i lägenheter och småhus som används som fast bostad. Den här skrivelsen innehåller även en metod för hur bostadsförmånsvärdet ska justeras när bostadsytan är större än bostadsytan för en lägenhet av normal storlek (70 kvm). (2013-12-09, dnr 131 716658-13/111)

Kommentar: Skatteverket har utfärdat meddelanden om hur en bostadsförmån ska värderas vid inkomstbeskattningen 2014 (SKV M 2012:23 avsnitt 4.5). Denna skrivelse ska ses som ett komplement till detta meddelande. I ställningstagandet finns tre åskådliggörande exempel.

När det gäller bostadsförmån i villor konstaterar Skatteverket att det ofta saknas en fungerande hyresmarknad för bostad i villa. Utgångspunkten för värderingen bör därför i normalfallet vara hyresnivån i flerfamiljshus på orten även när det gäller en bostad i en villa. Ibland kan det finnas faktorer som gör att hyresvärdet för villor i vissa fall bör höjas i förhållande till de värden som står i tabellerna för flerfamiljshus. Vilka dessa faktorer är framgår av Skatteverkets allmänna råd SKV A 2012:31 avsnitt 2.3.

Tillämpning av regeln om skattebefrielse för ombordanställda vid växelvis arbete ombord och i land

Skatteverket anser att endast inkomst som avser arbete ombord på fartyget kan undantas från beskattning enligt 3 kap. 12 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL, i det fall en anställd i sin anställning växelvis tjänstgör ombord och i land. Anställningen ombord måste pågå under hela utlandsvistelsen och de dagar som får medräknas i de 183 dagarna enligt regeln är begränsad till dagar ombord på fartyget. Det kan dock röra sig om flera anställningar och olika tjänstgöringsperioder. Del av dag räknas som en hel dag. Som arbete ombord räknas även dagar i land som avser resa utomlands till och från fartyget, samt exempelvis kortare utbildningar utomlands som är nödvändiga för arbetet ombord. (2013-12-09, dnr 131 684479-13/111)

Fel i deklaration som ska lämnas den 1 november 2013 och senare

Skatteverkets särskilda utredningsskyldighet väcks om en uppgiftsskyldig felaktigt inte redovisat underlag för särskild löneskatt på pensionskostnader (SLP) i ruta 1.4 på blankett INK2 men samtidigt redovisat pensionskostnader i ruta 4.21. Oriktig uppgift har i dessa fall inte lämnats och skattetillägg får därför inte tas ut. Det innebär också att Skatteverket inte får efterbeskatta. Den särskilda utredningsskyldigheten väcks inte om en uppgiftsskyldig på blankett INK2 redovisat ett belopp avseende personalkostnader i ruta 3.8, men inte har redovisat något belopp för pensionskostnader i ruta 4.21. Oriktig uppgift har lämnats och skattetillägg ska tas ut. Befrielse ned till en fjärdedel bör medges om det inte finns något som talar emot att underlåtenheten beror på ett enstaka misstag. Kan underlåtenheten inte ses som ett enstaka misstag bör skattetillägget istället sättas ned till hälften. I det enskilda fallet kan det bli aktuellt med ytterligare nedsättning. Så kan vara fallet om skattetillägget trots delvis befrielse skulle uppgå till ett mycket högt belopp.

Fel i deklaration till ledning för 2008–2011 års taxeringar

Även i de deklarationsblanketter som lämnas till ledning för 2008–2011 års taxeringar finns en ruta för särredovisning av pensionskostnader. Vad som sägs ovan under rubriken ”Deklaration som ska lämnas den 1 november 2013 och senare” ska därför tillämpas i sin helhet även vid dessa års taxeringar.

Fel i deklarationer till ledning för 2012–2013 års taxeringar

I de deklarationsblanketter som lämnas till ledning för 2012–2013 års taxeringar saknas ruta för särredovisning av pensionskostnader vilket innebär att någon särskild utredningsskyldighet inte kan uppkomma på det sätt som beskrivs ovan under rubriken ”Deklaration som ska lämnas den 1 november 2013 och senare”. Har personalkostnader redovisats ska dock befrielse medges.

Övrigt

Ett redovisat belopp i ruta 2.32 eller 2.33 påverkar inte bedömningen av om skattetillägg ska tas ut. Skatteverket har publicerat ytterligare ett ställningstagande som på annan grund handlar om befrielse från skattetillägg när en uppgiftsskyldig har underlåtit att redovisa underlag för SLP. Vid valet mellan dessa ställningstaganden ska frågan om befrielse först prövas enligt detta ställningstagande. Kan detta ställningstagande inte tillämpas ska frågan om befrielse prövas enligt Skatteverkets ställningstagande med dnr 131 666779–12/111. (2013-12-09, dnr 131 683198-13/111)

Ingvar Håkansson är rättslig expert vid Skatteverkets rättsavdelning.