Skatteverket gör löpande ställningstaganden i olika skatterättsliga frågor. Syftet med dem är att uppnå en enhetlig och likformig rättstillämpning inom verket. Ställningstagandena uttrycker verkets uppfattning om vad som bör gälla vid tolkningen av en specifik bestämmelse och de anger hur en viss fråga ska hanteras inom verket. Har den skattskyldige eller skattedomstolarna en annan uppfattning i en fråga behöver ställningstagandet givetvis inte följas av dem.

Nedan redovisas en sammanställning av ställningstaganden i frågor rörande främst inkomstbeskattning och mervärdesskatt. Även ställningstaganden i övriga skatteslag m.m. kommer att redovisas, då under rubriken ”Övrigt”. De fullständiga ställningstagandena finns på Skatteverkets hemsida (www.skatteverket.se) under fliken Rättsinformation/Ställningstaganden, där även alla äldre ställningstaganden finns publicerade. De publiceras löpande under året och från 2007 publiceras ställningstagandena löpande i datumordning. Publiceringen på webben sker för att ge allmän kännedom om dem.

Inom parantes nedan anges datum och diarienummer hos Skatteverket för respektive ställningstagande. Samtliga nya diarieförda ställningstaganden anges, i vissa fall lämnas dock endast uppgift om att en viss fråga behandlats samt dess identifikationsuppgifter. Verket upprättar också ställningstaganden som inte diarieförs. Dessa kallades tidigare för stödsvar. Sådana ställningstaganden publiceras normalt inte på hemsidan och är inte heller med i den sammanställning som följer nedan.

1 Inkomstskatt

1.1 Näringsverksamhet

Skattetillägg när underlag för särskild löneskatt på pensionskostnader inte har deklarerats på blankett INK2 (2012 och 2013 års taxeringar)

(Se nedan under avsnitt 3)

1.2 Tjänst, Arbetsgivaravgifter

Studerande med tillfälliga arbeten

Avdrag för ökade levnadskostnader ska medges studerande som tagit tillfällig anställning på sin före detta hemort och under anställningstiden varit bosatta i föräldrarnas eller någon annan anhörigs hem enligt samma regler som gäller för andra skattskyldiga. En förutsättning för avdragsrätt är att en bostad behållits på studieorten. (2013-09-11, dnr 131 494252-13/111)

Kommentar: Detta ställningstagande ersätter Skatteverkets ställningstagande Studerande med tillfälliga arbeten publicerat 2005-02-03, dnr 130 11673-05/111.

Avdrag för underskott av tjänsteinkomst

Om utgifterna för att förvärva och bibehålla en tjänsteinkomst under ett år beloppsmässigt överstiger inkomsten uppkommer ett underskott som normalt får kvittas mot andra tjänsteinkomster eller i annat fall sparas till nästa år. Utgifter som överstiger motsvarande inkomst bör dock inte vara avdragsgilla i de fall utgifterna inte kan hänföras till någon inkomstgivande verksamhet eller när de i övrigt helt eller delvis har karaktär av personliga levnadskostnader. (2013-10-02, dnr 131 392470-13/111)

Kommentar: Ställningstagandet innehåller fem åskådliggörande exempel som visar Skatteverkets uppfattning.

1.3 Kapital

Införande och byte av andelsklasser i en värdepappersfond

Enligt Skatteverket gäller följande vid införande och byte av andelsklasser i en värdepappersfond eller i en specialfond. 1. Andelar i olika andelsklasser är inte av samma sort och slag, vilket innebär att kapitalvinstbeskattningen ska ske separat för andelsinnehavet i respektive andelsklass. 2. Kapitalvinstbeskattning ska ske vid byte av andelar mellan olika andelsklasser om detta sker på begäran av andelsägaren. Beskattning ska dock inte ske om fondbestämmelserna anger att andelarna ska omföras till en annan andelsklass vid vissa angivna förutsättningar. 3. Införande av andelsklasser i en fond medför ingen kapitalvinstbeskattning för det tidigare andelsinnehavet. Detta gäller även om andelar överförs till en ny andelsklass innan andelsklassen öppnas för insättningar. Kapitalvinstbeskattning ska inte heller ske om en andelsklass avvecklas och därmed upphör. 4. Sammanläggning av fonder medför vanligtvis ingen kapitalvinstbeskattning enligt 48 kap. 18 § IL. Detta gäller även om sammanläggningen medför en förändring av andelsklass. (2013-09-04, dnr 131 529333-13/111)

Kommentar: Ställningstagandet är föranlett av att det från och med den 1 augusti 2011 får finnas skilda andelsklasser i en värdepappersfond eller i en specialfond. Detta har föranlett ett antal frågeställningar.

Flytt av byggnad mellan privatbostadsfastigheter

Vid flytt av byggnad från fastighet A till fastighet B ska anskaffningsutgifter och förbättringsutgifter för byggnaden överföras till fastighet B. Det överförda beloppet får inte överstiga det marknadsvärde byggnaden har då den tillförs fastighet B. Marknadsvärdet motsvaras här av det pris fastighetsägaren hade fått betala för byggnaden om den hade köpts av någon annan. Bedömningen om en utgift för reparation eller underhåll är förbättrande ska göras som om byggnaden hade varit på samma fastighet hela tiden. Skillnaden (restposten) mellan anskaffningsutgifter och förbättringsutgifter för byggnaden före flytten och de anskaffningsutgifter och förbättringsutgifter som får tas med till fastighet B, ska dras av i kapitalvinstberäkningen för fastighet A. Utgifter för förbättrande reparation och underhåll får inte ingå i restposten för fastighet A. (2013-09-06, dnr 131 491652-13/111)

Beskattning av utdelning från svensk investeringsfond till mottagare som enligt skatteavtal har hemvist i annat land

(Se nedan under avsnitt 1.4)

1.4 Internationell beskattning

Tjänstepension med anledning av tidigare offentlig tjänst och tillämpning av artikel 19 punkt 2 a i OECD:s modellavtal

Den del av en tjänstepension som betalas ut med anledning av tidigare arbete inom offentlig tjänst och som den anställde själv har fått placera hos valfri förvaltare omfattas av bestämmelserna i artikel 19 punkt 2 a) även om pensionen betalas ut från en ”privat” förvaltare. Det gäller när skatteavtalets artiklar om pension respektive offentlig tjänst överensstämmer med artikel 18 respektive 19 i OECD:s modellavtal. (2013-09-16, dnr 131 555673-13/111)

Beskattning av utdelning från svensk investeringsfond till mottagare som enligt skatteavtal har hemvist i annat land

En svensk investeringsfond är inte ett bolag med hemvist i Sverige vid tillämpning av skatteavtal som motsvarar OECD:s modellavtal. Utdelning från en svensk investeringsfond till en mottagare med hemvist i den andra avtalsslutande staten omfattas då inte av utdelningsartikeln i skatteavtalet utan av artikeln för annan inkomst och beskattas endast i mottagarens hemviststat. Beskattning enligt intern rätt förhindras av ett sådant skatteavtal. Det gäller både beskattning enligt kupongskattelagen för begränsat skattskyldig mottagare och beskattning enligt inkomstskattelagen för obegränsat skattskyldig mottagare. (2013-10-04, dnr 131 606012-13/111)

2 Mervärdesskatt

Upphävande av ställningstagandet Självfakturering vid internationella transaktioner

Ställningstagandet Självfakturering vid internationella transaktioner daterat 2007-06-12, dnr 131 381208-07/111, upphör att gälla. Från och med den 1 januari 2013 har 11 kap. 4 § mervärdesskattelagen (1994:200), ML, fått en ändrad lydelse. Samtidigt har det i 11 kap. ML införts bestämmelser som anger tillämpningsområdet för ML:s faktureringsregler. Se Skatteverkets ställningstagande Tillämpningsområdet för mervärdesskattelagens faktureringsregler daterat 2013-01-28, dnr 131 865548-12/111. Med anledning av detta kan ställningstagandet från 2007-06-12 upphöra att gälla. (2013-09-24, dnr 131 578678-13/111)

3 Övrigt

Skattetillägg när underlag för särskild löneskatt på pensionskostnader inte har deklarerats på blankett INK2 (2012 och 2013 års taxeringar) (Sanktionsavgifter)

Om den skattskyldige på blankett INK2 helt underlåter att deklarera underlag för särskild löneskatt på pensionskostnader (SLP) och det i deklarationen inte finns några uppgifter om pensionskostnader har en sådan oriktig uppgift lämnats som kan ligga till grund för uttag av skattetillägg. Eventuella uppgifter om pensionsavsättningar i ruta 2.32 eller 2.33 ändrar inte denna bedömning. Om det i deklarationen finns uppgifter om personalkostnader och omständigheterna i det enskilda fallet inte talar mot att underlåtenheten beror på ett enstaka misstag bör skattetillägget genom befrielse sättas ned till en fjärdedel av fullt belopp. Om underlåtenheten inte kan ses som ett enstaka misstag bör skattetillägget istället sättas ned till hälften under förutsättning att det i deklarationen finns uppgifter om personalkostnader. I det enskilda fallet, t.ex. om ett helt skattetillägg skulle uppgå till ett mycket högt belopp, kan det bli aktuellt med ytterligare nedsättning. (2013-09-23, dnr 131 560916-13/111)

Kommentar: Skatteverket har publicerat ytterligare ett ställningstagande som på annan grund handlar om befrielse från skattetillägg när den skattskyldige har underlåtit att deklarera underlag för SLP (2012-10-09, dnr 131 666779-12/111). Vid valet mellan dessa ställningstaganden ska frågan om befrielse först prövas enligt detta ställningstagande. Först om detta ställningstagande inte kan tillämpas ska frågan om befrielse prövas enligt ställningstagande 2012-10-09, dnr 131 666779-12/111.

Känd gåvogivare och skyldighet att lämna kontrolluppgift för mottagna gåvor (Skattereduktion för gåva)

För att en gåvogivare ska anses som känd krävs att givaren lämnar uppgift om sitt personnummer. I avsaknad av detta anses givaren som anonym. Någon skyldighet att lämna kontrolluppgift finns inte för sådana gåvor. (2013-09-30, dnr 131 576809-13/111)

Ingvar Håkansson är rättslig expert vid Skatteverkets rättsavdelning.