Skatteverket gör löpande ställningstaganden i olika skatterättsliga frågor. Syftet med dem är att uppnå en enhetlig och likformig rättstillämpning inom verket. Ställningstagandena uttrycker verkets uppfattning om vad som bör gälla vid tolkningen av en specifik bestämmelse och de anger hur en viss fråga ska hanteras inom verket. Har den skattskyldige eller skattedomstolarna en annan uppfattning i en fråga behöver ställningstagandet givetvis inte följas av dem.
Nedan redovisas en sammanställning av ställningstaganden i frågor rörande främst inkomstbeskattning och mervärdesskatt. Även ställningstaganden i övriga skatteslag m.m. kommer att redovisas, då under rubriken ”Övrigt”. De fullständiga ställningstagandena finns på Skatteverkets hemsida (www.skatteverket.se) under fliken Rättsinformation/Ställningstaganden, där även alla äldre ställningstaganden finns publicerade. De publiceras löpande under året och från 2007 publiceras ställningstagandena löpande i datumordning. Publiceringen på webben sker för att ge allmän kännedom om dem.
Inom parantes nedan anges datum och diarienummer hos Skatteverket för respektive ställningstagande. Samtliga nya diarieförda ställningstaganden anges, i vissa fall lämnas dock endast uppgift om att en viss fråga behandlats samt dess identifikationsuppgifter. Verket upprättar också ställningstaganden som inte diarieförs. Dessa kallades tidigare för stödsvar. Sådana ställningstaganden publiceras normalt inte på hemsidan och är inte heller med i den sammanställning som följer nedan.
1 Inkomstskatt
1.1 Näringsverksamhet
Avdragsrätt för slutlig förlust hos överlåtande företag vid gränsöverskridande fusion
Se nedan under avsnitt 1.4
1.2 Tjänst, Arbetsgivaravgifter
Landstingens utbetalningar av läkarvårdsersättning och sjukgymnastikersättning
Landsting kan under vissa förutsättningar betala ut läkarvårdsersättning och sjukgymnastikersättning utan skyldighet att göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter trots att mottagaren enligt samverkansavtalet (vårdgivaren) är en fysisk person med A-skatt. Detta gäller om mottagaren kan visa att denne inte är skattskyldig för ersättningen utan den är hänförlig till en verksamhet som bedrivs av en juridisk person där mottagaren är verksam, samt att den juridiska personen har F-skatt. Detta särskilda förfarande är avsett att enbart kunna tillämpas på läkarvårds- och sjukgymnastikersättningar och under nämnda förutsättningar. När det gäller ersättningar i övrigt från landstingen till läkare och andra tillämpas huvudregeln att avtalspartens skatteform avgör skyldigheten att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter. (2013-08-09, dnr 131 472337-13/111)
1.3 Kapital
Betalningsansvar för SINK-skatt enligt skatteförfarandelagen
När det finns ett beslut om särskild inkomstskatteredovisning (SINK) och detta visats upp för utbetalaren eller denne på annat sätt fått kännedom om att beslutet finns så är utbetalaren skyldig att göra avdrag för SINK-skatt och betala in den till Skatteverket. Om utbetalaren inte gör något avdrag kan han göras ansvarig för ej avdragen SINK-skatt. Skatteverket ska också besluta att mottagaren av ersättningen ska betala skatten. Det vill säga göra utbetalaren och mottagaren solidariskt ansvariga. Utbetalare som hör hemma i Sverige och inte drar preliminär skatt när ett beslut om särskild inkomstskatteredovisning saknas eller inte är känt blir tillsammans med mottagaren av ersättningen betalningsansvarig för SINK-skatten efter beslut av Skatteverket. Har utbetalaren gjort avdrag för skatt men inte betalat in den avdragna skatten så är utbetalaren ensam ansvarig för den skatt som inte betalats in. Om utbetalaren har dragit skatt med för lågt belopp gör Skatteverket både mottagaren och utbetalaren ansvarig för den skatt som saknas. Om ersättning har utgått som förmån kan det hända att den kontanta ersättningen inte räcker till för att göra fullt skatteavdrag. Då gör Skatteverket mottagaren ensam ansvarig för mellanskillnaden mellan den skatt som dragits av och den SINK-skatt som ska betalas. Utbetalaren kan inte göras ansvarig för mellanskillnaden. Är betalningsmottagaren inte känd riktas kravet endast mot utbetalaren. Betalningsansvaret avser då preliminär skatt som beräknas till 30 procent av aktuell ersättning. Blir en betalningsmottagare känd senare, ska Skatteverket ompröva beslutet mot utbetalaren med ledning av de framkomna uppgifterna. När utbetalaren hör hemma i utlandet är mottagaren ensam betalningsansvarig för SINK-skatten. (2013-09-02, dnr 131 526527-13/111)
1.4 Internationell beskattning
Avdragsrätt för slutlig förlust hos överlåtande företag vid gränsöverskridande fusion
Vid en gränsöverskridande fusion får avdrag för slutlig förlust hos ett överlåtande dotterföretag inom EES ske hos ett övertagande svenskt moderföretag i analogi med det regelverk som gäller för koncernavdrag enligt 35 a kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Detta innebär bl. a. att avdragets storlek begränsas på samma sätt som anges i 35 a kap. IL liksom att det inte får finnas något företag i intressegemenskap med moderföretaget som fortsatt bedriver verksamhet i den stat där det överlåtande dotterföretaget hör hemma. (2013-08-14, dnr 131 422133-13/111)
2 Mervärdesskatt
Virtuella världar
Den som mot ersättning tillhandahåller ett online-spel till en deltagare, med tillgång till en virtuell värld, har enligt Skatteverkets bedömning omsatt en skattepliktig tjänst. Vid transaktioner mellan deltagarna i en virtuell värld där överenskommelse finns om försäljning av en ”vara” eller en ”tjänst” mot ersättning i en intern virtuell valuta föreligger enligt Skatteverkets bedömning en omsättning av en elektronisk tjänst när den interna valutan kan omvandlas till gällande lagligt betalningsmedel (pengar). Om den interna valutan inte kan omvandlas till pengar föreligger ingen omsättning. En deltagare som säljer elektroniska eller andra tjänster i en virtuell värld kan enligt Skatteverkets mening bedriva ekonomisk verksamhet och därmed vara en beskattningsbar person. En bedömning får göras i det enskilda fallet av verksamhetens omfattning, varaktighet och självständighet. En elektronisk tjänst som tillhandahålls en beskattningsbar person som agerar i denna egenskap är omsatt inom landet när den beskattningsbara personen antingen har sitt säte i Sverige eller ett fast etableringsställe här i landet till vilket tjänsten tillhandahålls. Tillhandahålls tjänsten från en etablering som säljaren har här i landet, till någon som inte är en beskattningsbar person, är den omsatt inom landet förutsatt att köparen inte är etablerad utanför EU. En elektronisk tjänst som tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person från en säljare i ett land utanför EU är omsatt inom landet när tjänsterna förvärvas här eller i ett annat land, och köparen är etablerad i Sverige. (2013-07-04, dnr 131 421398-13/111)
Kommentar: Detta ställningstagande gäller från och med den 1 juli 2013 och ersätter vid denna tidpunkt tidigare ställningstagande med samma namn daterat 2009-12-07, dnr 131 868097-09/111. Det nya ställningstagandet har tagits fram med anledning av införandet av beskattningsbar person och innebär ingen ändring i sak.
Social omsorg
Social omsorg är offentlig och privat verksamhet för barnomsorg, äldreomsorg, stöd och service till vissa funktionshindrade och annan jämförlig omsorg. Undantaget från skatteplikt för social omsorg gäller för tjänster av social karaktär som utförs av offentliga verksamheter såsom stat, kommuner och landsting (nedan kallat myndigheter) eller av företag som av medlemsstaten erkänts som en aktör av social natur. Undantaget gäller även tjänster med nära anknytning till social omsorg om tjänsterna utförs av en erkänd aktör av social natur.
För att avgöra om en tjänst utgör sådan social omsorg som kan undantas från skatteplikt ska följande frågor besvaras med ett ja.
Är den tjänst som tillhandahålls en sådan tjänst som till sin natur är av social karaktär?
Är tillhandahållaren en sådan säljare som normalt tillhandahåller tjänster som till sin natur är av social karaktär?
För att avgöra om ett tillhandahållande av en tjänst har nära anknytning till social omsorg och därför kan undantas från skatteplikt ska följande frågor besvaras med ett ja.
Är köparen en aktör som bedriver social omsorg?
Är säljaren en erkänd aktör av social natur?
Är det fråga om en tjänst som är av sådant slag och har sådan kvalitet att det är svårt för köparen att, i sin tur, tillhandahålla social omsorg utan just den specifika tjänsten?
Är tjänsten så specifik att en liknande tjänst inte tillhandahålls av andra aktörer, d.v.s. en konkurrerande tjänst finns inte?
(2013-07-05, dnr 131 340930-13/111)
Kommentar: Undantaget från skatteplikt för social omsorg gäller för tjänster av social karaktär som utförs av myndigheter eller av företag som av medlemsstaten erkänts som en aktör av social natur. Undantaget gäller även tjänster med nära anknytning till social omsorg om tjänsterna utförs av en erkänd aktör av social natur.
Detta ställningstagande ersätter ställningstagande Mervärdesskatt, social omsorg 2006-12-18, dnr 131 664715-06/111. Ställningstagandet är en anpassning till det resonemang som framgår av gällande praxis och innebär en mindre utvidgning av vad som omfattas av undantaget för social omsorg jämfört med ställningstagandet från 2006. Utvidgningen avser följande.
Tjänster som endast indirekt finansieras av allmänna medel kan omfattas av undantaget.
Under vissa omständigheter kan tjänster som har nära anknytning till social omsorg utan att i sig vara av social karaktär omfattas av undantaget.
3 Övrigt
Undantag från användningsförbud för fordon vid företagsrekonstruktion och ackord (Fordonsskatt)
Skatteverket anser att det finns särskilda skäl att undanta ett eller flera fordon från användningsförbud när beslut om företagsrekonstruktion har fattats eller ansökan om ackord har gjorts, förutsatt att:
den fordonsskatt som föranleder användningsförbudet uppkommit före beslutet om företagsrekonstruktion eller omfattas av ansökan om ackord, och
gäldenären kan visa att fordonet behöver användas för att driva näringsverksamheten vidare eller för resor till och från arbetet.
(2013-08-01, dnr 131 469546-13/111)
Undantag från användningsförbud för fordon vid skuldsanering och nedsättning av fordran (Fordonsskatt)
Skatteverket anser att det finns särskilda skäl att undanta ett eller flera fordon från användningsförbud när beslut om inledande av skuldsanering eller beslut om nedsättning av fordran har fattats förutsatt att:
den fordonsskatt som föranleder användningsförbudet omfattas av skuldsaneringen eller beslutet om nedsättning av fordran, och
gäldenären kan visa att fordonet behöver användas för att han eller hon ska få intäkter till att betala skatteskulden.
(2013-08-01, dnr 131 469545-13/111)
Ingvar Håkansson är rättslig expert vid Skatteverkets rättsavdelning.