Skatteverket gör löpande ställningstaganden i olika skatterättsliga frågor. Syftet med dem är att uppnå en enhetlig och likformig rättstillämpning inom verket. Ställningstagandena uttrycker verkets uppfattning om vad som bör gälla vid tolkningen av en specifik bestämmelse och de anger hur en viss fråga ska hanteras inom verket. Har den skattskyldige eller skattedomstolarna en annan uppfattning i en fråga behöver ställningstagandet givetvis inte följas av dem.
Nedan redovisas en sammanställning av ställningstaganden i frågor rörande främst inkomstbeskattning och mervärdesskatt. Även ställningstaganden i övriga skatteslag m.m. kommer att redovisas, då under rubriken ”Övrigt”. De fullständiga ställningstagandena finns på Skatteverkets hemsida (www.skatteverket.se) under fliken Rättsinformation/Ställningstaganden, där även alla äldre ställningstaganden finns publicerade. De publiceras löpande under året och från 2007 publiceras ställningstagandena löpande i datumordning. Publiceringen på webben sker för att ge allmän kännedom om dem.
Inom parantes nedan anges datum och diarienummer hos Skatteverket för respektive ställningstagande. Samtliga nya diarieförda ställningstaganden anges, i vissa fall lämnas dock endast uppgift om att en viss fråga behandlats samt dess identifikationsuppgifter. Verket upprättar också ställningstaganden som inte diarieförs. Dessa kallades tidigare för stödsvar. Sådana ställningstaganden publiceras normalt inte på hemsidan och är inte heller med i den sammanställning som följer nedan.
1 Inkomstskatt
1.1 Näringsverksamhet
Löneunderlag och krav på egen lön det år andelarna förvärvas
Löner som en delägare erhållit under förvärvsåret men före den tidpunkt då denne blev delägare i företaget får beaktas när det gäller frågan om lönen når upp till lönekravet. Vidare ska löner utbetalda före det att andelarna förvärvas beaktas när man ska räkna fram själva lönekravet som ägaren måste uppfylla för att få beräkna ett löneunderlag.
Om företaget i stället förvärvas indirekt av ett annat företag ska inte löner beaktas som betalts ut till ägaren eller de anställda under tid då företaget inte var ett dotterföretag. Det gäller såväl när man ska beräkna den egna lönen som lönekravet. (2012-08-26, dnr 131 652530-12/111)
Kommentar: Detta ställningstagande ersätter ställningstagandet från 2008-03-28, dnr 131 159978-08/111. När det gäller den egna lönen och jämförelselönen är det ingen skillnad mot det gamla ställningstagandet. Skillnad är det emellertid, pga. ändrad lagstiftning, när det gäller vilka löner som ska ingå i löneunderlaget. Det gamla ställningstagandet gäller fortfarande för beskattningsår som avslutats före ikraftträdandet den 1 januari 2012. Det nya ställningstagandet har tagits fram på grund av att reglerna om löneunderlag har ändrats från den 1 januari 2012. Anledningen till den ändringen var att man tidigare i vissa lägen kunde utnyttja löneunderlag dubbelt om man förvärvade exempelvis ett dotterbolag från moderbolaget. Då fick man för moderbolaget räkna löneunderlag för den tid moderbolaget hade ägt dotterbolaget, samtidigt som man fick räkna löneunderlag för hela året som direktägare av det tidigare dotterbolaget.
1.2 Kapital
Uppskov – Ersättningsbostad och friköp av arrendetomt eller tomträtt
Vid beräkning av uppskovsbeloppets storlek kan ersättning för friköp av tomtmark eller förvärv av ytterligare tomtmark till en tidigare förvärvad ersättningsbostad inte inräknas i ersättningen för ersättningsbostaden. (2012-09-20, dnr 131 592848-12/111)
Beskattning av marknadsnoterad utländsk räntefond i inkomstslaget kapital
Skatteverket anser att det strider mot EUF-fördraget att ha olika regler för hur en förlust på en marknadsnoterad andel i en svensk respektive en utländsk räntefond ska beskattas. Även förluster på marknadsnoterade andelar i utländsk räntefond är därför avdragsgilla i inkomstslaget kapital med hela beloppet utan reducering till 70 procent. (2012-09-26, dnr 131 592997-12/111)
Kommentar: En andel i en investeringsfond är en delägarrätt enligt 48 kap. 2 § IL. Vinster och förluster på marknadsnoterade andelar i en investeringsfond får kvittas mot bl.a. vinster och förluster på aktier och andra marknadsnoterade delägarrätter t.ex. aktieindexobligationer, aktieoptioner m.m. En försäljning av andelar i en marknadsnoterad investeringsfond redovisas därför under avsnitt A på blankett K4. Om man däremot säljer en andel i en fond enligt 48 kap. 21 § (marknadsnoterad svensk räntefond) ska försäljningen redovisas under avsnitt C på blankett K4.
Även om en regel i den interna rätten strider mot EU-rätten har man rätt att bli beskattad enligt den interna rätten om man vill. För de som säljer en marknadsnoterad utländsk räntefond med vinst är det ofta mer fördelaktigt att redovisa försäljningen som en delägarrätt under avsnitt A på K4:an. Då kan vinsten i större utsträckning kvittas mot en förlust som annars skulle reduceras till 70 procent. Kontrolluppgift kommer att lämnas som tidigare. Det innebär att vinster och förluster på marknadsnoterade utländska räntefonder kommer att förtryckas som försäljning av delägarrätter. Vill deklaranten att en marknadsnoterad utländsk räntefond ska beskattas enligt samma regler som en marknadsnoterad svensk räntefond kan han välja att flytta redovisningen av fonden från avsnitt A till avsnitt C på blankett K4 i deklarationen.
Löneunderlag och krav på egen lön det år andelarna förvärvas
(Se ovan avsnitt 1.1)
1.3 Internationell beskattning
Skatteverkets ställningstagande 2007-10-23, Avräkning för utländsk skatt när idrottslig verksamhet bedrivs i aktiebolag m.m. (dnr 131 615358-07/111) upphör att gälla.
Om en idrottsman redovisar utländska inkomster från sin idrottsliga verksamhet i ett aktiebolag medges bolaget avräkning för utländsk skatt som innehållits i idrottsmannens namn i utlandet. Skatteverket medger också avräkning om idrottsmannen beskattas personligen i utlandet men inkomsten ingår i resultatet hos ett handelsbolag där idrottsmannen är delägare. Avräkning medges också i motsvarande situationer när en artist beskattats personligen i utlandet men inkomsten redovisas av artistens aktiebolag eller handelsbolag. Det är även möjligt att få avdrag för den utländska skatten. (2012-09-14, dnr 131 608727-12/111)
Kommentar: Under oktober 2011 och januari 2012 kom fyra kammarrättsdomar där kammarrätterna medgav avräkning (Kammarrätten i Göteborg 2011-10-05 med mål nr 6541-10, Kammarrätten i Jönköping 2011-10-05 med mål nr 2291-11, Kammarrätten i Stockholm 2012-01-04 med mål nr 4751-10 samt Kammarrätten i Göteborg 2012-01-10 med mål nr 719-11). Skatteverket överklagade de tre sistnämnda domarna till Högsta förvaltningsdomstolen som beslutade den 29 juni 2012 att inte meddela prövningstillstånd (mål nr 7329-11, 1180-12 samt 1052-12). Skatteverket ändrar därför sitt ställningstagande från 2007.
Frågor och svar om nedsättning av avkastningsskatt
Ställningstagandet innehåller tre frågor med svar.
Utländska skatt
Två års skatt
Omprövning
(2012-09-28, dnr 131 650404-12/111
Upphävande av ställningstagandet Nedsättning av avkastningsskatt på pensionsmedel med utländsk skatt och kupongskatt
(2012-09-28, dnr 131 650398-12/111)
Kommentar: Ställningstagandet upphör att gälla mot bakgrund av Högsta förvaltningsdomstolens dom meddelad den 10 juli 2012, mål nr 674-11.
2 Mervärdesskatt
Några nya ställningstaganden har inte publicerats under denna period.
3 Övrigt
Ställande av säkerhet i samband med konkurs (Borgenärsområdet)
Som huvudregel gäller att Skatteverket inte ska ställa säkerhet för motparts rättegångskostnader när konkursbo vill väcka talan. I vissa fall kan det finnas skäl att gå ifrån huvudregeln.
Motsvarande restriktivitet gäller inte
vid ställande av säkerhet i samband med konkursboets ansökan om kvarstad,
vid ställande av säkerhet eller åtagande av betalningsansvar för vissa utredningskostnader mm,
vid betalning av förskott eller åtagande av betalningsansvar för förrättningskostnader. (2012-09-24, dnr 131 597964-12/111)
Offentligrättsliga förpliktelser och massafordran (Borgenärsområdet)
Det är Skatteverkets uppfattning att det ankommer på en förvaltningsmyndighet eller förvaltningsdomstol att besluta om offentligrättsliga förpliktelser för ett konkursbo eller en konkursgäldenär. För att det allmännas fordran ska kunna behandlas som en massafordran i konkursen anser verket att det krävs att fordringsanspråket riktas mot konkursboet. (2012-09-27, dnr 131 611440-12/111)
När makar vill bära samma mellannamn och efternamn (Folkbokföring)
Makar som vill bära gemensamt mellannamn och efternamn kan anmäla samma namnkombination under förutsättningar att:
makarna före namnbytet bär olika efternamn,
ingen av makarna bär ett efternamn som förvärvats genom ett tidigare äktenskap, och
samtycke lämnas vid förvärv av den andre makens namn.
Anmälan kan numera ske vid ett och samma tillfälle. Men det är fortfarande möjligt att anmäla samma namnkombination enligt den ordning som gällt tidigare.
Makar som förvärvat gemensamt efternamn när äktenskapet ingicks kan inte senare under äktenskapet få samma mellannamn och efternamn.
Observera att det inte är möjligt för gemensamma barn att efter föräldrarnas namnbyte förvärva samma namnkombination. (2012-10-04, dnr 131 643527-12/111)
Ingvar Håkansson är rättslig expert vid Skatteverkets rättsavdelning.