Skattenytt som är den ledande oberoende skattetidskriften har engagerade läsare. I detta nummer har vi en artikel av Björn Westberg som handlar om hur artiklar skrivs. Intressant läsning. Redaktionen har också fått in en läsarkommentar, som jag gärna vill återge:
”Jag läste med stort intresse Klara Modins artikel om HFD:s beslut att vägra resning i Nordeamålet. I domen nämner HFD att Nordea inte svarat på skrivelser från Skatteverket men säger inget om de slutsatser HFD drar av detta (även om det väl framgår av utgången i målet att HFD måste ha tyckt att det var en väsentlig omständighet). För den som bara läser HFD:s beslut framstår detta som egendomligt och även utgången som ganska märklig. Ett justitieråd var ju också skiljaktigt vilket ger stöd för de synpunkter Klara Modin framför.
För att få bättre grepp om målet tog jag även fram kammarrättens avgörande. I detta redogörs ganska utförligt för händelseförloppet (eller frånvaro av händelser) enligt Skatteverkets uppfattning. Skatteverket framhöll att Nordea enligt verkets mening varit mer än lovligt passivt i processen och att denna passivitet fick ligga banken till last i resningsprocessen. Mot den bakgrunden framstår inte kammarrättens beslut att vägra resning som speciellt märklig. Det märkliga med målet är egentligen att det rörde sig om väldigt stora belopp plus naturligtvis att banken blivit beskattad två gånger för samma intäkt.
Om Skatteverkets redogörelse för bankens passivitet hade återgetts även i HFD:s beslut kanske beslutet inte hade vållat samma reaktion. Det är också lite egendomligt att inte heller Klara Modin redovisar kammarrättens beslut.”
Jag finner läsarkommentaren vara intressant och jag önskar fler inlägg på samma tema: rättskällevärdet av domskäl, som kan uppfattas som om de borde ha skrivits. Hur ska vi jurister förhålla oss till det outsagda, men ändå kända? Som akademiker finner jag att en rättskälla i form av förarbete och prejudikat bestäms formellt och dess tyngd är också av formell karaktär. Att finansministern är kunnig eller okunnig i skatterätt har inget att göra med rättskällevärdet av propositionen. Att prejudikatet om moms från HFD är avkunnat av personer som inte är experter på moms betyder inget. Och skäl för beslut, som inte uppges, bör inte värdesättas i en rättslig analys (helt annorlunda i en annan förklaringsmodell, till exempel rättssociologisk). Men det sistnämnda är jag inte helt säker på, och inlägget från läsaren illustrerar detta väl. Mer diskussion önskas. Dock inte gärna på temat vad Stefan Ersson antas tycka om saker och ting. Han lyfter skrot på Högbergsgatan, och verkar må jättebra.
Mycket nöje med detta nummer
Roger Persson Österman, Frescati i november 2012