Ny fondbeskattning och andra anpassningar till gränsöverskridande fondverksamhet

2.1 Allmänt

Den tidigare svenska fondbeskattningen var uppenbart ofördelaktigt i ett internationellt perspektiv. Svenska investeringsfonder beskattades genom att ta upp en schablonintäkt motsvarande 1,5 procent av fondens delägarrätter vid beskattningsårets ingång. Därutöver var fonderna skattskyldiga för andra inkomster än kapitalvinster, men kunde undvika beskattning av sitt överskott genom att lämna utdelning som var avdragsgill. Efter beskattning av utdelningen hos delägaren (om privatperson) återstod bara 70 procent att återinvestera i fonden. Utländska fonder som inte beskattas på detta sätt kan däremot återinvestera 100 procent av sitt överskott. Följden blev att svenska fondbolag etablerade sina nya fonder utomlands, främst i Luxemburg.

Inför risken att skattebasen eroderas när UCITS IV nu gjort det möjligt att flytta ut även befintliga fonder från Sverige har regeringen valt att slopa beskattningen av investeringsfonder och ersätta den med en schablonbeskattning på delägarnivå baserad på fondinnehavets värde.9 Såväl svenska (värdepappersfonder och specialfonder) som utländska investeringsfonder är nu skattebefriade för inkomst av tillgångar som ingår i fonden.10 För att fondernas inkomster inte ska behöva fördelas på delägarna ska dock bestämmelserna om juridiska personer också i fortsättningen tillämpas på investeringsfonder trots att de är skattebefriade.11

Efter denna förändring ska det för en svensk investerare vara skattemässigt neutralt att investera i en svensk eller en utländsk fond.

Liksom tidigare beskattas andelsägarna för utdelning från fonden och för kapitalvinster när fondandelar avyttras. Att behålla skattskyldigheten för dessa inkomster har ansetts vara en fördel då nivån på schablonbeskattningen kan sättas lägre och därigenom minska det schablonmässiga inslaget i beskattningen. En modell som istället baseras på fondens verkliga inkomster övervägdes, men bedömdes vara alltför administrativt krävande.12

Flera remissinstanser menade att den slopade fondbeskattningen inte borde åtföljas av några nya regler om beskattning på delägarnivå. De främsta argumenten för ett sådant nollalternativ var att skattebortfallet ändå kompenseras genom att kapitalvinst och utdelning från fonden blir högre hos andelsägarna, samt att Sverige inte bör ha en hårdare fondbeskattning än övriga EU-länder. Det har också hävdats att den nya schablonbeskattningen i praktiken innebär en omotiverad förmögenhetsskatt på fondsparande.13

Enligt regeringen skulle nollalternativet dock indirekt gynna aktieägande genom fonder jämfört med att äga aktier direkt. Det skatteuppskov som en investerare får genom att beskattas för fondens inkomster först när utdelning sker eller fondandelen säljs, är inte förenligt med den allmänna strävan att undvika uppskjuten beskattning på inkomstskatteområdet.14

Omläggningen ska vara statsfinansiellt neutral på längre sikt. Regeringen uppskattning är att den slopade beskattningen av fonder motsvarar en sänkning av den effektiva skattesatsen med cirka två procent. Skattebortfallet på cirka 0,54 miljarder kr per år ska i stort sett balanseras av den nya schablonbeskattningen av fonddelägarna. Vidare räknar man med att skattebortfallet till följd av att kupongskatten samtidigt slopas på utdelning till vissa utländska investeringsfonder kommer att uppvägas av att avräkning inte längre kan göras för utländsk skatt på mottagna utdelningar när beskattningen flyttats till delägarnivå.15

2.2 Schablonintäkten och dess beräkning

Beskattningen av andelsägarna innebär att obegränsat skattskyldiga fysiska och juridiska personer ska ta upp en schablonintäkt som inkomst av kapital resp. näringsverksamhet beräknad på fondandelarnas värde. Såväl värdepappersfonder som specialfonder omfattas. Underlaget utgörs av marknadsvärdet vid ingången av kalenderåret på de fondandelar som då ägs av den skattskyldige och som inte förvaras på investeringssparkonto. Schablonintäkten uppgår till 0,4 procent av detta underlag och ska tas upp oavsett fondens hemvist.16 Intäkten blir därefter föremål för inkomstbeskattning som kapital eller näringsverksamhet hos delägaren.

Även andelar i sådana utländska fonder som kan jämställas med svenska investeringsfonder ska ingå i underlaget vid beräkningen av schablonintäkten. Det är nu inte alltid lätt avgöra om en utländsk fond utgör en sådan ”motsvarande företeelse” att den kan jämställas med en svensk fond, men några närmare regler för detta införs inte utan frågan överlämnas till rättspraxis.17 Det bör noteras att denna bedömning skiljer sig från den som ska göras vid undantag från kupongskatt på utdelning till utländska fonder, där det istället finns en direkt koppling till lagen (2004:46) om investeringsfonder (se avsnitt 2.3 nedan).

Fondandelar som utgör lager av finansiella instrument, och som beskattas löpande genom att i enlighet med 17 kap. 20 § IL tas upp till verkliga värdet, ingår däremot inte i kapitalunderlaget.18 Härigenom undviks dubbelbeskattning av sådant lager av hos banker och försäkringsbolag m fl. Om däremot ett dylikt lager enligt samma lagrum i stället värderas till det samlade anskaffningsvärdet sker ingen löpande beskattning, och andelarna ska då ingå i kapitalunderlaget och bli föremål för schablonbeskattning.

Begränsat skattskyldiga som äger andelar i svenska eller utländska investeringsfonder ska inte ta upp någon schablonintäkt i Sverige. Att beskatta sådana ägare har bedömts vara onödigt eller praktiskt omöjligt.19 Däremot ska, med undantag för vissa utländska fonder, begränsat skattskyldiga delägare i svenska investeringsfonder liksom tidigare betala svensk kupongskatt på utdelning från fonden. Detta ha ansetts motiverat då kupongskatten till skillnad från den schablonmässiga beskattningen tas ut på en faktisk intäkt.20 Sannolikt kommer dock svenska fonder i stor utsträckning att sluta dela ut när de inte längre är skattskyldiga för sina inkomster, och undantaget får därför kanske ingen stor praktisk betydelse.

2.3 Slopad kupongskatt på utdelning till vissa utländska fonder

En omstridd fråga är om uttag av svensk kupongskatt på utdelning till investeringsfonder m.fl. inom EES innebär en sådan inskränkning av principen om den fria rörligheten för kapital (och även etableringsfriheten) som är oförenlig med EU-rätten.21 Flera länder har tvingats återbetala kupongskatt av denna anledning och även i Sverige pågår processer om återbetalning av kupongskatt.22

Regeringen ansåg att det inte går att avgöra av EU-domstolens praxis om en bibehållen kupongskatt för utländska fonder när skattskyldighet slopas för svenska fonder skulle strida mot EU-rätten. Man ansåg dock att ”en hel del” talar för att en bibehållen skattskyldighet kan innebära en sådan restriktion av etableringsfriheten eller den fria rörligheten av kapital som är oförenlig med EU-rätten, och har därför valt att undanta vissa utländska investeringsfonder från skyldigheten att betala kupongskatt på utdelning.23

Enligt regeringen ligger det närmast till hands att pröva detta mot principen om fria kapitalrörelser, och därmed skulle undantaget från kupongskatt egentligen också omfatta investeringsfonder som hör hemma i tredje land.24

Av kontrollskäl begränsades emellertid undantaget till fondföretag enligt 1 kap. 1 § LIF som hör hemma i en stat inom EES eller i en stat med vilken Sverige har skatteavtal med artikel om informationsutbyte. Enligt regeringen går denna inskränkning inte för långt eftersom EU:s handräckningsdirektiv inte gäller mot tredje land. Det nya undantaget kan även få betydelse i de nya strukturer där en utländsk matarfond placerar alla sina medel i en svensk mottagarfond. Eventuellt kan det beträffande fonder i tredje land ibland vara svårt att avgöra om det är fråga om ett sådant fondföretag som är kvalificerat för undantag.

2.4 Självdeklaration och kontrolluppgifter för schablonintäkten

Deklarationsskyldigheten för fondbolag och förvaringsinstitut avseende investeringsfonder har slopats. Istället är det numera delägaren i fonden som själv ska deklarera sin schablonintäkt. För att undvika att fondandelsägare som tidigare inte behövt deklarera ska bli tvungna att lämna deklaration har ett undantag gjorts – fysiska personer och dödsbon behöver inte deklarera schablonintäkten när den skattskyldige saknar andra deklarationspliktiga inkomster och kontrolluppgift har lämnats avseende intäkten.25 Undantaget torde främst beröra andelar som ägs av barn. Om den skattskyldige har andra deklarationspliktiga intäkter ska allmän självdeklaration lämnas enligt vanliga regler och då ska även schablonintäkten deklareras. Det bör noteras att när kontrolluppgift inte lämnas för schablonintäkten, t.ex. för andelar i utländsk investeringsfond som inte driver verksamhet i Sverige, gäller inget undantag från deklarationsskyldigheten.

För att samordna med att gränsbeloppet för beräkning av statlig skatt höjs från 100 kr till 200 kr, har också beloppsgränsen för deklarationsskyldighet för fysiska och juridiska personer höjts till 200 kr.26 Detta betyder att man kan äga andelar med värde upp till 50 000 kr utan att behöva deklarera eller betala skatt på schablonintäkten om man inte har några andra inkomster som beskattas med statlig inkomstskatt.

Kontrolluppgift om schablonintäkt ska lämnas av den som ska lämna kontrolluppgift om avyttring genom inlösen av andelar enligt 10 kap. 3 § LSK, dvs. svenska fondbolag, förvaringsinstitut, värdepappersbolag och kreditinstitut samt utländska förvaltningsbolag och fondföretag som driver verksamhet i Sverige.27 Är fondandelarna förvaltarregistrerade är det förvaltaren som ska lämna kontrolluppgift om schablonintäkt hänförlig till andelarna. För att Sverige ska kunna uppfylla sina åtaganden om informationsutbyte med andra länder ska kontrolluppgift även lämnas avseende begränsat skattskyldiga fysiska personer.

För utländska företag som driver fondverksamhet i Sverige utan filial eller motsvarande etablering har förfarandet att lämna skriftlig förbindelse till Finansinspektionen om att lämna kontrolluppgifter behållits. Förfarandet lär fungera mindre väl i praktiken då vissa aktörer underlåter att lämna sådan förbindelse, men regeringen ansåg att detta är ett kontrollproblem som liksom frågan om kontrolluppgifter för börshandlade fonder får lösas i ett annat sammanhang. 28 Skyldigheten att lämna kontrolluppgift gäller även när förvaltaren och investeringsfonden/fondföretaget finns i olika länder.

2.5 Undantag för stiftelser m.fl. och beräkningen av vissa bidrag

Även om schablonintäkten beskattas utgör den inte någon faktisk intäkt. Den ska därför inte tas med vid beräkning av avkastningen vid tillämpning av det s.k. fullföljdskravet för stiftelser, ideella föreningar eller registrerade trossamfund. Av samma skäl har undantag gjorts för beräkning av bidragsgrundande inkomst avseende bostadsbidrag och bostadstillägg samt betalningsskyldighet för underhållsstöd, äldreförsörjningsstöd och bilstöd.29

2.6 Avräkning av utländsk skatt

När fonderna inte längre är skattskyldiga kan de heller inte göra avräkning för utländsk källskatt som fonden betalat, varken enligt avräkningslagen eller med stöd av skatteavtal. En förutsättning för avräkning är ju att den som begär avräkning också är den som är skattskyldig för den utländska skatten.30 Av samma anledning kan delägarna inte räkna av skatt som fonden betalat i utlandet.

Att dubbelbeskattning kan uppkomma till följd av att möjligheten till avräkning faller bort har beaktats vid utformningen av reglerna om schablonintäkt. Ett alternativ hade varit att införa särskilda regler som ger delägaren rätt att räkna av utländsk skatt som betalas av fonden och som indirekt belastar delägaren, men sådan lösning bedömdes alltför opraktisk för både andelsägare och Skatteverket.31

Det bör noteras att de försämrade möjligheterna till avräkning torde öka incitamentet för svenska fonder att försöka få återbetalning av källskatt som eventuellt tagits ut i strid med EU-rätten. Tidigare har sådan dubbelbeskattning istället kunnat hanteras genom avräkning av den utländska skatten.

2.7 Livförsäkringsföretag m.fl. (avkastningsskatt)

Tillgångar som ingår i sparformer som beskattas med avkastningsskatt omfattas inte av schablonbeskattningen av andelar i investeringsfonder. Hit hör bl.a. andelar hos livförsäkringsföretag som förvaltas för försäkringstagarnas räkning, utländska tjänstepensionsinstitut och pensionsstiftelser. Några remissinstanser invände att detta kan innebära att fondsparande genom försäkring gynnas jämfört med direkt ägande av fondandelar. Regeringen ansåg dock att de nya reglerna inte innebär någon förändring jämfört med tidigare regler där fondens beskattning kunnat elimineras genom avdragsgill utdelning som också den var skattefri för ägare av detta slag. 32

2.8 Skatteverkets information

Även de fonddelägare som är undantagna från deklarationsskyldighet (se avsnitt 2.4 ovan) måste betala in skatt som belöper på schablonintäkten om denna skatt överstiger 200 kr. För att slippa kostnadsränta måste skatten betalas in senast den 3 maj taxeringsåret. Behovet av att informera om detta ska tillgodoses genom att Skatteverket lämnar lämplig information genom broschyrer och på sin hemsida. Ett förslag att Skatteverket skulle göra ett personligt riktat utskick till sådana skattskyldiga förkastades som alltför kostsamt och administrativt krävande.33

3.1 Allmänt

Sedan den 1 augusti 2011 ska alltså gränsöverskridande fusioner av UCITS-fonder kunna ske inom EU/EES. Innan UCITS IV saknades regler i EU-rätten såväl för inhemska som för gränsöverskridande fusioner av fonder.34 Detta gjorde det dyrt, komplicerat och tidkrävande att slå samman fonder i olika länder, om det alls var möjligt. Genom den harmonisering av regelverken för fondfusioner som nu skett förväntas kostnadsbesparingar, stordriftsfördelar, förbättrad konkurrenskraft och ökad integration kunna uppnås på den europeiska fondmarknaden. Även fonder med olika placeringsinriktning kan nu fusioneras.

I Sverige har den civilrättsliga lagstiftningen anpassats genom att bestämmelserna i 8 kap. LIF om sammanläggning av investeringsfonder ersatts med regler om gränsöverskridande och inhemsk fusion av fonder genom absorption och kombination.35

En gränsöverskridande fusion innebär enligt 8 kap. 17 § LIF att en (svensk) värdepappersfond läggs samman med ett fondföretag, dvs. en utländsk fond eller delfond, som har tillstånd att driva fondverksamhet enligt UCITS IV. Vid en sådan fusion tillämpas med vissa undantag samma regler som vid inhemska fusioner. Det finns också särregler om information till andelsägarna och om Finansinspektionen.36 Värdepappersfonden och fondföretaget kan vara såväl överlåtande som övertagande i fusionen.

UCITS IV omfattar inte specialfonder, men de nya reglerna i 8 kap. LIF har gjorts tillämpliga även på sådana fonder, bortsett från att specialfond inte får ta över en värdepappersfond. Däremot kan gränsöverskridande fusioner av specialfonder inte ske. UCITS IV innehåller inte heller några bestämmelser om delning av fonder och här har de tidigare reglerna om delning behållits i 8 kap. LIF.37

Samtidigt har skattereglerna om fusion av fonder anpassats både på fond- och delägarnivå. Såvitt gäller gränsöverskridande fusion anknyter dessa direkt till definitionen i 8 kap. 17 § LIF och gäller således endast vid fusioner som faller in under denna definition.

Förutom att begreppet sammanläggning, liksom i den övriga fondlagstiftningen ersatts med fusion, har följande förändringar gjorts av skattereglerna med anledning av de nya möjligheterna till fusion. Förändringarna gäller den från 1 augusti 2011.

3.2 Ansvar för skatt vid gränsöverskridande fusion

Sedan tidigare finns regler om ansvaret för skatt vid ombildning av investeringsfonder i 12 kap. skattebetalningslagen. Reglerna innebär att rättigheter och skyldigheter för skatt avseende tiden före ombildningen övergår till den eller de nybildade fonderna. Vid delning fördelas rättigheter och skyldigheter mellan de nybildade fonderna i förhållande till fondernas värde vid delningen. Dessa regler har nu anpassats till UCITS IV och gjorts tillämpliga också på gränsöverskridande fusion samt vid ombildning av specialfond till värdepappersfond.38

3.3 Slopad uttagsbeskattning för investeringsfonder

Trots att den schablonbeskattningen av fonddelägare trädde ikraft den 1 januari 2012 avskaffades uttagsbeskattningen av investeringsfonder vid gränsöverskridande fusion redan från den 1 augusti 2011.39 Detta bedömdes vara riskfritt då investeringsfonder redan enligt tidigare regler var skattebefriade för kapitalvinster på delägarrätter och det därför endast var fondens fordringsrätter som fram till årsskiftet kunde uttagsbeskattas vid utflyttning av fonden från Sverige.40 Med fondbeskattningen omlagd till delägarnivå finns inte längre något incitament att flytta svenska fonder utomlands genom fusion eftersom värdeökningen i fonden ändå beskattas hos delägarna i Sverige. Sedan tidigare gällde undantag från uttagsbeskattning vid nationella fusioner och delningar.

3.4 Utvidgad skattefrihet på delägarnivå

Redan tidigare gällde undantag från inkomstbeskattning av delägare i investeringsfond vid nationella fondfusioner och detta undantag har nu utvidgats till att även omfatta gränsöverskridande fusion enligt 8 kap. 17 § LIF.41

Dessutom har det särskilda undantag från beskattning av delägare i utländska investeringsfonder för andelar som är kapitaltillgångar anpassats till UCITS IV, och gjorts tillämpligt även på andelar som är lagertillgångar.42 I bägge fallen omfattar undantaget fusioner, gränsöverskridande fusioner och delningar av sådana utländska investeringsfonder som bildats enligt UCITS IV-direktivet och där respektive fond hör hemma inom EES samt där fusionen eller delningen sker enligt lagstiftningen i fondens hemviststat.

Dessa bestämmelser innebär att fusion och delning av sådana investeringsfonder inte leder till någon omedelbar beskattning av delägaren, utan istället fördelas det sammanlagda omkostnadsbeloppet för de befintliga andelarna på de nya andelarna.

Fondbolagens förening föreslog att skattefriheten även skulle omfatta utländska fonder som inte är UCITS-fonder. Regeringen ansåg dock med hänvisning till den bedömning som gjordes när det särskilda undantaget för utländska fusioner m.m. infördes 2008 att det är tillräckligt att UCITS-fonder omfattas för att EU-rättens krav ska uppfyllas och att det inte finns skäl att gå längre än så.43 Undantaget tillkom pga. utgången i RÅ 2006 ref. 38, där sammanläggning av UCITS-fonder i Luxemburg inte ansågs kunna kapitalvinstbeskattas hos delägarna.44

En nyhet i UCITS IV är att vederlag vid en gränsöverskridande fusion även får lämnas i pengar, vilket får motsvara högst 10 procent av fondandelarnas värde i den överlåtande fonden. På samma sätt som sedan tidigare gäller vid fusioner mellan aktiebolag ska obegränsat skattskyldiga ta upp sådant vederlag som kapitalvinst det beskattningsår som fusionen sker utan avdrag för någon anskaffningsutgift. Denna utgift dras istället av när de erhållna fondandelarna avyttras. Kontant fusionsvederlag ska tas upp som intäkt också när fondandelarna är lager, men här kan värdenedgång som beror på det utgivna vederlaget komma att dras av vid lagervärderingen vid beskattningsårets slut.

För begränsat skattskyldiga behandlas vederlag i pengar vid gränsöverskridande fusion av investeringsfonder som utdelning och kan därmed bli föremål för kupongskatt. Någon motsvarighet till den möjlighet som finns att begära återbetalning av kupongskatt, motsvarande skillnaden mellan erhållen utbetalning och anskaffningsutgiften för andelarna i fråga, har inte införts för kontantvederlag vid gränsöverskridande fusion.45 Regeringen bedömde detta förenligt med EU-rätten med hänvisning till att inte heller inhemskt skattskyldiga får dra av anskaffningsutgiften när kontantvederlag ska tas upp till beskattning utan först när de erhållna andelarna avyttras.46