För drygt ett år sedan vände Skatteverket upp och ned på hela tryckeribranschen. Då gick Skatteverket ut med ett ställningstagande i vilket verket menade att från och med nu skulle tryckeriernas produktion av trycksaker i vissa delar utgöra leverans av varor och inte, som tidigare gällt, tryckeritjänster. Verket hänvisar till ny praxis från EU. Det är inte första gången Skatteverket agerar lagstiftare och skapar stor osäkerhet bland företagen. Jag menar att lag ska stiftas i enlighet med vårt demokratiska systems principer och att ny praxis från EU ska tolkas med försiktighet.
I min ganska nya roll som rådgivare i mervärdesskattefrågor har jag den senaste tiden hjälpt såväl tryckerier som tryckeriernas kunder med de svåra mervärdesskattefrågor som uppstått i kölvattnet av Skatteverkets ändrade praxis för tryckeriverksamhet. I denna artikel riktas kritik mot Skatteverkets hantering av mervärdesskattefrågorna för såväl tryckerierna som dessas kunder.
Genom verkets nya tolkning av mervärdesskattelagen (1994:200, ML) skapas gränsdragningsproblem för tryckeriföretagen i momshänseende. Verket anser numera att tryckeriernas verksamhet dels består av, i vissa fall, leverans av varor, och dels tillhandahållande av tjänster. Varför blir detta ett problem? Det beror på att mervärdesskattesatsen för vissa av tryckeriernas varor är 6 % om det som levereras är böcker eller tidningar. Det betyder att tryckerierna i framtiden alltid måste ta ställning till om produkten de omsätter faller in under reducerad skattesats eller normal skattesats, vilket innebär administrativt merarbete.
När tryckerierna fick klart för sig att deras tidigare ”tjänster” som beskattats med 25 % moms numera ska ses som omsättning av varor och i vissa fall endast beskattas med 6 % moms vidtog en ström av omprövningar till Skatteverket. Hundratals tryckerier av olika storlekar har begärt återbetalning från staten med miljontals kronor av för högt debiterad och inbetald moms för sina leveranser av böcker och tidningar. Detta verkar ha tagit Skatteverket på sängkanten som i februari 2011 gick ut med ett varnande pressmeddelande om att Skatteverket minsann skulle kontrollera tryckeriernas kunder för att korrigera deras avdrag för den ”felaktiga” höga momsen. Gissningsvis ville verket stävja alla yrkanden om återbetalning som blev resultatet av verkets ändrade praxis och som ledde till stort skattebortfall för staten. De följdändringar hos tryckeriernas kunder som verket varnar för och som också genomförs, är enligt min uppfattning i juridisk mening högst tveksamma och frågan är om dessa håller vid en domstolsprövning. Men pressmeddelandet fick avsedd effekt och många företag, såväl tryckerier som deras kunder, känner nu stor oro och osäkerhet kring Skatteverkets bedömningar.
I juli 2011 gick Skatteverket ut med ett nytt ställningstagande i vilket verket erinrar om att den moms som tryckerierna får tillbaka ska tas upp som intäkt inkomstskattemässigt. Verket stöder sig på en dom i Högsta förvaltningsdomstolen (RÅ 2010 ref 95). Kammarrätten i Jönköping hade en kort tid innan det senaste ställningstagandet i en dom sagt att det varken i lagen eller i praxis finns stöd för att beskatta mervärdesskatt som har återbetalats till företaget direkt från staten (mål nr 768-11 av den 20 juni 2011 om beskattning av återbetald mervärdesskatt till ett försäkringsbolag). Jag anser i likhet med kammarrätten i Jönköping att det kan diskuteras om det finns lagstöd eller stöd i rättspraxis för att inkomstbeskatta den återbetalda tryckerimomsen. Förhållandena i tidigare avgjorda fall av återbetalning av mervärdesskatt är inte identiska med tryckerimomsfallen. Men även här väljer Skatteverket den fiskala linjen och skapar med detta nya processer i domstolarna.
Verkets agerande i förhållande till tryckerier och deras kunder med anledning av sin egen ändrade praxis är anmärkningsvärd. Först går verket ut med nya riktlinjer och sänker momsen för att man känner sig nödgad med anledning av ny EU-praxis. När Skatteverket upptäcker hur mycket momspengar som staten förlorar på detta gör verket allt för att sätta käppar i hjulet för den som vill ta till vara sin rätt. Det är klart att det för tryckerierna är välkommet med ett tillskott i kassan i form av återbetald mervärdesskatt. Detta är dock endast en engångsföreteelse, i framtiden kommer tryckeriföretagen att (försöka) ta ut rätt skattesats från början. För tryckerierna skapas dock en permanent administrativ börda genom att man måste hantera olika skattesatser. De flesta som köper tryckeriernas produkter har avdragsrätt för mervärdesskatten på sina förvärv så inte heller här skapas någon varaktig fördel av det ändrade synsättet.
Jfr 3 kap. 19 § mervärdesskattelagen (1994:200,ML) som uttryckligen undantar vissa tjänster från mervärdesskatt, däribland tryckeritjänster.
Frågan är om det verkligen var nödvändigt att vända upp och ner på tryckeribranschen på grund av ett EU-mål som rör kopieringstjänster, och inte tryckeritjänster direkt? Och var det verkligen lagstiftarens avsikt med sänkt moms på tidningar och böcker att detta även skulle omfatta tryckeriernas verksamhet? Hade det kanske varit bättre att göra en snäv tolkning av domen och överlåta åt lagstiftaren att bedöma om lagändring är nödvändig och tills vidare fortsätta att hantera tryckeriernas verksamhet på det sätt vi sedan långt tillbaka gjort i svensk momslagstiftning och praxis, dvs. som tjänstetillhandahållanden. Vore inte detta det mest ändamålsenliga med hänsyn till rättssäkerheten? Jag anser att det går att argumentera juridiskt mot Skatteverkets ändrade synsätt mot bakgrund av vårt anslutningsfördrag med EU samt gällande undantagsbestämmelser i ML.1
På det sätt som Skatteverket har uppträtt i denna fråga har man gått hårt fram när man tillämpar skatteregelverket om kontroll av underlag, förelägganden om att lämna uppgift om tredjeman, orimliga räntedebiteringar och inkomstskattekrav. På detta följer långa handläggningstider. Det Skatteverket försöker göra är att neutralisera de ekonomiska effekterna av sitt ställningstagande genom att försöka återhämta återbetald mervärdesskatt från tryckeriernas kunder genom efterbeskattning på grund av följdändring. Tryckeriernas kunder i sin tur vänder sig till sitt tryckeri och kräver prisjusteringar, särskilt om kunderna är rädda för att få krav från Skatteverket. Detta skapar avtalsrättsliga tvister utöver skattetvisterna med Skatteverket. Summa summarum skapas en massa kostbart administrativt krångel och en förlorare, staten, som i fortsättningen får minskade skatteintäkter på grund den reducerade skattesatsen. De enda som möjligtvis kan bli vinnare i processen är de som inte har avdragsrätt för moms i verksamheten, t.ex. ideella föreningar och finansbranschen, under förutsättning att de kan förhandla en prisjustering med sitt tryckeri.
Jag tycker att Skatteverkets hantering av mervärdesskatten för tryckeriföretagen på ett tydligt sätt visar att man bör undvika att skapa lag i fel forum. Lagstiftning ska förankras i det demokratiska systemet och får inte bestå av oberedda initiativ som saknar viktiga konsekvensanalyser och övergångsbestämmelser. Detta är nödvändigt för att man ska uppfylla de viktiga principer som gäller i ett rättssystem nämligen principerna om legalitet och förutsebarhet i regelverket.
Verkets ändrade praxis avseende tryckerierna följer av ett avgörande i EU-domstolen i målet C-88/09, Graphic Procédé om kopieringsverksamhet. EU-rätten ska naturligtvis följas men i det här fallet fanns enligt min uppfattning ett utrymme för att tolka praxis och gällande rätt annorlunda, vilket hade förhindrat den osäkerhet som nu uppstått i tryckeribranschen och som bidrar till ökad administrativ börda i momshanteringen, något som Skatteverket i många andra sammanhang påpekat försvårar skattekontrollen.
Ulrika Hansson arbetar som Senior Counsel med mervärdesskatt i skattegruppen vid Bird & Bird Advokatfirma i Stockholm.