Aktuellt om mervärdesskatt

Prövningstillstånd – avdragsrätt i bidragsfinansierad verksamhet

Regeringsrätten har meddelat prövningstillstånd i mål avseende i vad mån avdragsrätt för ingående skatt föreligger i verksamhet eller verksamheter som delvis är bidragsfinansierade, mål nr 1812–1813-09.

Avdragsrätt för ingående skatt hänförlig till offentligt uppköpserbjudande

Kammarrätten i Stockholm har i dom den 1 februari 2010 (mål nr 2795/09) meddelat dom i frågan om avdragsrätt för ingående skatt hänförlig till tjänster i anslutning till ett offentligt uppköpserbjudande som klaganden var föremål för.

Klaganden hade varit föremål för ett offentligt uppköpserbjudande. Klagandens aktie var vid denna tidpunkt noterad på börsen. Enligt bolagets noteringsavtal med börsen var bolaget, i händelse av ett offentligt uppköpserbjudande på bolaget, skyldigt att vidta ett antal åtgärder. Den ingående skatten i målet var hänförlig till dessa åtgärder. Frågan om bolaget hade rätt till avdrag för dessa kostnader vid inkomsttaxeringen hade redan varit föremål för en separat process. Regeringsrätten hade i RÅ 2009 not 47 slagit fast att avdragsrätt förelåg vid inkomsttaxeringen eftersom kostnaderna hade uppkommit som en direkt följd av bolagets börsnotering. Med hänvisning till Regeringsrättens dom i taxeringsmålet fann Kammarrätten att avdragsrätt för ingående skatt förelåg då den ingående skatten uppkommit som en direkt följd av bolagets börsnotering.

Domen ska inte tolkas som att vägledning generellt kan hämtas från inkomsttaxeringen för att bedöma avdragsrätten för ingående skatt. Att kammarrätten i detta fall väljer att utgå från Regeringsrättens dom i inkomstskattefrågan beror på att bedömningskriterierna för dessa två självständiga bedömningar råkar vara likartade i det specifika fallet.

Förmedling av aktier – skattepliktig

Frågan om undantag från skatteplikt för förmedling av aktier har prövats av Kammarrätten i Stockholm i dom den 9 februari 2010 (mål nr 5778-09).

Omständigheterna i målet var följande. Ett bolag (ej en bank) hade i uppdrag att sälja samtliga aktier i ett aktiebolag. I uppdraget ingick förmedling av aktierna, mottagande av betalningen samt ett antal tjänster som föregick själva aktietransaktionen.

Kammarrätten fann i likhet med länsrätten att bolagets tjänst inte omfattades av undantaget för värdepappershandel i 3 kap. 9 § ML. Några skäl för denna slutsats anges inte av kammarrätten, varför det får antas att kammarrätten ansluter sig till de av länsrätten angivna domskälen. Länsrättens bedömning grundas på RÅ 2006 not. 188 där en företagsförmedlare ansågs skattskyldig för förmedling av aktier i ett bolag där avtalet med kunden avsåg att antingen förmedla aktierna eller inkråmet i bolaget. Efter detta mål har frågan om undantag från skatteplikt för värdepappersförmedling prövats ett flertal gånger, framförallt i EU-domstolens mål C-453/05, Volker Ludwig och RÅ 2009 ref. 49. En relevant fråga är om inte dessa två domar på något sätt förändrat rättsläget och RÅ 2006 not. 188 rimligen förlorat sin relevans.

Avdragsrätt för ingående skatt hänförlig till tänkt försäljning av dotterbolag

Den 22 februari 2010 meddelade Kammarrätten i Göteborg dom i mål (nr 7322-06) avseende avdragsrätt för ingående skatt hänförlig till en tänkt försäljning av aktierna i ett dotterbolag. Klaganden i målet var ett moderbolag som hade haft för avsikt att sälja ett dotterbolag genom en aktieöverlåtelse. Motiven för den tänkta försäljningen var att frigöra kapital och att sänka koncernens kostnader. För detta ändamål hade bolaget förvärvat olika tjänster. Den tänkta aktieförsäljningen genomfördes aldrig. Senare avyttrades istället verksamheten i dotterbolaget genom en verksamhetsöverlåtelse.

Kammarrätten citerade i sina domskäl mål C-29/08, Skatteverket mot SKF, och fann då att det får anses naturligt att hänföra kostnader för en ej genomförd affär till allmänna omkostnader. Även det förhållande att affären senare genomfördes som en inkråmsförsäljning talade enligt kammarrätten för att kostnaderna utgjorde allmänna omkostnader.

Omständigheterna i målet är i viktiga delar snarlika de förutsättningarna som finns i målet C-29/08. Intressant är att kammarrätten meddelar denna dom innan Regeringsrätten meddelat dom i det mål i vilket tolkningsfrågorna till EU-domstolen hänsköts.1

Spel på förströelseautomater inte lotteri

Skatterättsnämnden har i ett förhandsbesked den 5 februari 2010 prövat om tillhandahållande av spel på föreströelseautomater är undantaget från skatteplikt som lotteri enligt 3 kap. 23 § 5 ML. Skatterättsnämnden fann, med hänvisning till EU-domstolens dom i C-89/05 United Utilities plc, att lotteri, i den mening som avses i 3 kap. 23 § 5 ML, kännetecknas av att det skapas en vinstchans för kunden och en motsvarande risk för någon annan att behöva finansiera denna vinst. Spel på de aktuella automaterna omfattades därför inte av undantaget från skatteplikt i 3 kap. 23 § 5 ML.

I ansökan om förhandsbesked angavs som förutsättning att sökanden tillsammans med lokalinnehavare inom ramen för ett enkelt bolag anordnade automatspel för allmänheten. Trots att sökanden angivit detta som en förutsättning valde Skatterättsnämnden att först pröva om samarbetet enligt det ingivna samarbetsavtalet i mervärdesskatterättslig mening utgjorde ett samarbete inom ramen för ett enkelt bolag. Skatterättsnämnden valde att pröva denna angivna förutsättning med hänvisning till RÅ 2008 not. 27. Det målet avsåg fråga om bolagsmans avdragsrätt för ingående skatt hänförlig till förvaltning av kommanditbolag. Regeringsrätten fann att avdragsrätten kunde vara hänförlig direkt till kommanditbolagens verksamhet eller att de aktuella förvärven kunde uppfattas som ett led i tjänster som bolagsmannen tillhandahöll kommanditbolaget, men parterna hade inte argumenterat i dessa frågor. Ansökan avvisades därför.

Det aktuella förhandsbeskedet kan förstås så att det inte är möjligt att i en ansökan om förhandsbesked ange förutsättningar för de i ansökan ställda frågorna med mindre än att Skatterättsnämnden kan komma att pröva dessa angivna förutsättningar. I detta fall innebar prövningen att Skatterättsnämnden fann att samarbetet i mervärdesskatterättslig mening var ett enkelt bolag. Hur nämnden kom till den slutsatsen angavs inte. Nämnden redogjorde inte heller vad som var skillnaden mot tidigare samarbetsavtal som nämnden prövat och där man funnit att det inte förelåg något enkelt bolag i mervärdesskatterättslig mening.

Kopiering – vara eller tjänst

I en dom från EU-domstolen, C-88/09 Graphic Procédé, behandlas ånyo frågan om gränsdragning mellan omsättning av vara och omsättning av tjänst. Graphic Procédés verksamhet bestod i att bolaget med eget material framställde kopior av dokument, handlingar och ritningar på beställning från kunder. Kunderna förblev ägare till de originaldokument som kopierades. De kopierade upplagornas omfattning varierade från ett till flera hundra exemplar.

EU-domstolen konstaterade att Graphic Procédé genom att leverera beställda kopior till kunderna tillhandahåller en enda sammansatt prestation och att denna utgjorde leverans av vara, eftersom det var Graphic Procédé som vid tidpunkten för leveransen ägde pappersarken. EU-domstolen fortsatte med att påpeka att om leveransen dessutom innefattar tillhandahållandet av diverse tilläggstjänster kan prestationen istället utgöra tillhandahållande av tjänst. Som exempel på sådana tilläggstjänster angav domstolen rådgivning, anpassning, omarbetning och ändring av originalet i enlighet med kundens önskemål. Vidare ska dessa tilläggstjänster utföras i syfte att skapa kopior som mer eller mindre märkbart skiljer sig från det original som kunden har försett kopieringsbyrån med. Argumentationen är i dessa delar densamma som i mål C-111/05, Aktiebolaget NN (det s.k. sjökabelmålet), vilket domstolen också hänvisar till.

För att kunna avgöra om denna enda sammansatta prestation utgör leverans av vara eller tjänst ska, enligt EU-domstolen, hänsyn tas till tilläggstjänsternas betydelse för kunden, den tid som krävs för att utföra tilläggstjänsterna, i vilken omfattning som originaldokumenten måste omarbetas och till hur stor andel av kostnaderna som tilläggstjänsterna är hänförliga till.

Jan Kleerup och Mattias Fri är skattejurister vid Svalner Skatt & Transaktion.