Skatteverkets ställningstaganden i rättsliga frågor

Beräkning av gränsbelopp vid inlösen av kvalificerad aktie

Vid indragning av aktier med utbetalning till aktieägaren anses de inlösta aktierna inte vara av samma slag och sort som aktieägarens kvarvarande aktier i företaget.

Vid beräkning av gränsbeloppet enligt huvudregeln beräknas omkostnadsbeloppet och sparat utdelningsutrymme för varje aktieslag för sig. Det sammantagna omkostnadsbeloppet för aktieinnehavarens samtliga aktier i företaget fördelas på inlösenaktierna och kvarvarande aktier med utgångspunkt i marknadsvärdena vid tidpunkten för avskiljandet av inlösenaktierna.

Om avskiljandet av inlösenaktierna sker efter beskattningsårets ingång beräknas gränsbeloppet vid beskattningsårets ingång som vanligt för aktieägarens samtliga aktier i företaget. Om inlösenaktierna därefter inlöses under samma beskattningsår bör det för samtliga aktier sammantagna gränsbeloppet fördelas på inlösenaktierna respektive kvarvarande aktier. Fördelningen sker då med utgångspunkt i marknadsvärdena.

Beräknas årets gränsbelopp med användande av den s.k. förenklingsregeln fördelas detta med lika belopp på aktieägarens aktier i företaget. Någon proportionering på inlösenaktier respektive kvarvarande aktier ska inte göras. De på inlösenaktierna belöpande beloppen utgör sammantaget årets gränsbelopp för dessa aktier. Eventuellt sparat utdelningsutrymme från föregående år ska däremot proportioneras med utgångspunkt i marknadsvärdena.

Om vinsten på inlösenaktierna är lägre än gränsbeloppet för dessa aktier kan kvarstående belopp inte utnyttjas vid utdelning eller kapitalvinst på kvarvarande aktie. Detta innebär att outnyttjad del av gränsbeloppet förloras. (2010-06-24, dnr 131 452892-10/111)

Kommentar: Minimigränsen för aktiekapital i privata aktiebolag sänktes den 1 april 2010 till 50 000 kr (SFS 2010:89). Med anledning av denna ändring funderar många på att minska aktiekapitalet och ”plocka ut” 50 000 kr ur sina bolag. Observera att det då kan uppkomma beskattningskonsekvenser. Anledningen till att det kan uppkomma beskattningskonsekvenser är att de inlösta andelarna inte är av samma slag och sort som de kvarvarande andelarna. Det har Regeringsrätten fastställt i två domar, RÅ 1997 ref. 43 I och RÅ 2001 not. 172. Ett exempel får illustrera det hela.

Aktiekapitalet i företaget är 100 000 kr och ska minskas till 50 000 kr. Hälften av aktierna ska lösas in och återbetalningen till aktieägaren görs med belopp motsvarande minskningen. Marknadsvärdet på företaget vid avskiljandet är 2 000 000 kr och den ursprungliga anskaffningsutgiften för aktierna är 100 000 kr.

Anskaffningsutgiften för inlösenaktierna kan beräknas till anskaffningsutgiften för samtliga aktier × avyttringspriset/marknadsvärdet för samtliga aktier. Den blir då 100 000 × 50 000/2 000 000 = 2 500 kr. Kapitalvinsten vid inlösen uppgår därmed till 47 500 kr (inlösenpriset 50 000 kr – anskaffningsutgiften 2 500 kr). Anskaffningsutgiften för de kvarvarande aktierna blir 97 500 kr (100 000 – 2 500).

Kan ettårsregeln och sexmånadersregeln tillämpas vid boende i ett land och arbete i ett annat?

Varken ettårsregeln eller sexmånadersregeln kan bli tillämplig vid boende i ett land och daglig pendling till arbetet vid anställning i ett annat land. (2010-06-30, dnr 131 433450-10/111)

Beräkning av gränsbelopp vid inlösen av kvalificerad aktie

(Se ovan under 1.1)

Ansökningar om återbetalning av mervärdesskatt från mervärdesskattegrupper

Om en utländsk företagare som ingår i en mervärdesskattegrupp i ett annat EU-land tillhandahåller varor eller tjänster som medför skattskyldighet för företaget i Sverige ska den utländske företagaren registreras för redovisning av mervärdesskatt här. Enligt Skatteverkets uppfattning medför en sådan registrering inte att den mervärdesskattegrupp som företagaren är en del av i etableringsmedlemsstaten är förhindrad att ansöka om återbetalning av mervärdesskatt i Sverige via den elektroniska portal som har inrättats i etableringsmedlemsstaten. Detta gäller oavsett om det är den företagare som är huvudman eller en annan medlem i mervärdesskattegruppen som är registrerad för mervärdesskatt i Sverige.

Om en mervärdesskattegrupp enligt 6 a kap. mervärdesskattelagen (1994: 200), ML, ansöker om återbetalning i en annan medlemsstat, ska Skatteverket vidarebefordra ansökan till den återbetalande medlemsstaten. Detta gäller under förutsättning att mervärdesskattegruppen under återbetalningsperioden är skattskyldig i egenskap av säljare eller har rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9, 11, 11 c – 11 e eller 12 § ML. Skatteverket ska däremot inte vidarebefordra en eventuell ansökan från ett företag som ingår i en mervärdesskattegrupp och inte självt är skattskyldigt i egenskap av säljare eller har rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9, 11, 11 c – 11 e eller 12 § ML.

Frågan om en sökande har rätt till återbetalning av mervärdesskatt i en annan medlemsstat avgörs av den behöriga myndigheten i den medlemsstaten i enlighet med bestämmelserna där. (2010-06-30, dnr 131 440202-10/111)

Avdragsbegränsningen för ingående skatt som avser representation

Avdragsbegränsningen för representation i 8 kap. 9 § första stycket 2 ML utgör enligt Skatteverkets uppfattning inte en enligt unionsrätten otillåten generell begränsning av avdragsrätten. (2010-06-30, dnr 131 477095-10/111)

Kommentar: Avdragsbegränsningen styrs av vad som är avdragsgillt vid inkomsttaxeringen. För utgifter för lunch, middag eller supé får avdraget inkomstskattemässigt inte överstiga 90 kr per person och måltid. Om exempelvis 2 personer är med på representationen och krognotan uppgår till 1 000 kr blir momsavdraget 45 kr, inkomstskattemässigt uppgår den avdragsgilla kostnaden till 180 kr och den ej avdragsgilla kostnaden blir 775 kr.

Underlag för att styrka rätt till ersättning för ingående skatt som avser boende med särskild service

Bostäder som är inrättade som sådana särskilda boendeformer som anges i 4 § i lag (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting, ersättningslagen, omfattas inte av ersättningsbegränsningen för stadigvarande bostad. Eftersom ersättning som avser stadigvarande bostad enbart kan komma ifråga för sådana särskilda boendeformer som avses i nämnda paragraf ska den kommun som ansöker om en ersättning med handlingar kunna styrka att ersättningen avser just ett sådant boende och inte något annat boende.

För att rätt till ersättning ska föreligga ska kommunen därför kunna uppvisa handlingar av vilka det på något sätt framgår att det aktuella boendet utgör en lägenhet eller annan bostad för just en sådan boendeform som avses i 4 § ersättningslagen. Det väsentliga är att det av handlingen tydligt framgår att det är frågan om en boendeform som avses i 4 § ersättningslagen. Uppgifter av detta slag finns normalt i beslut om att tillhandhålla insatser i sådana boendeformer. Uppgifterna kan också finnas i beslut om att inrätta det aktuella boendet. (2010-06-30, dnr 131 386133-10/111)

Omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt på tjänster avseende lyftarbeten på byggarbetsplats

Enligt Skatteverkets uppfattning kan lyftarbeten som utförs i samband med byggnation eller i samband med rivning av en byggnad eller anläggning anses utgöra bygg- eller anläggningstjänster. Reglerna om omvänd skattskyldighet inom byggsektorn kan därmed bli tillämpliga vid tillhandahållande av sådana tjänster. Det kan exempelvis vara fråga om att lyfta ett föremål på plats så att det kan monteras på en byggnad, att lyfta en hel anläggning på plats som sedan fästes vid marken eller att lyfta bort tunga och skrymmande delar i samband med rivning av en byggnad eller anläggning. Det saknar härvid betydelse om det företag som utför lyftarbetena även tillhandahåller personal som utför monteringen eller rivningen.

Lyftarbeten som innebär lastning eller lossning av gods i samband med en transport eller att föremål flyttas från en lagringsplats till en annan är däremot inte sådana tjänster som kan omfattas av reglerna om omvänd skattskyldighet. Detta gäller även om arbetena utförs inom ett byggområde. Det kan förekomma att samma företag har ett uppdrag som till övervägande del innebär att utföra lyftarbeten i samband med byggnation, men även innefattar att i vissa fall exempelvis flytta pallar med material från en lagringsplats till en annan. I ett sådant fall bör företaget anses tillhandahålla en enda tjänst som utgör en bygg- eller anläggningstjänst. Om en sådan tjänst tillhandahålls till ett byggföretag ska omvänd skattskyldighet gälla. Om uppdraget i stället till övervägande del innebär lossning av material som transporterats till byggområdet och att flytta material från en lagringsplats till en annan omfattas tillhandahållandet inte av reglerna om omvänd skattskyldighet. Detta gäller även om uppdraget också innefattar att i något eller några fall lyfta byggnadsdelar på plats i samband med monteringen på byggnaden. (2010-06-30, dnr 131 476529-10/111)

Kommentar: I ställningstagandet finns tre exempel som åskådliggör Skatteverkets uppfattning.

Mervärdesskatt – stödrätter för gårdsstöd inom jordbruksområdet

Försäljning av stödrätter för gårdsstöd utgör normalt sådan omsättning som är skattepliktig. Stödrätter för gårdsstöd kan dock undantas från skatteplikt när de överlåts i samband med att mark överlåts under förutsättning att stödrätten är underordnad marköverlåtelsen. (2010-07-05, dnr 131 470886-10/111)

Förvärvsbeskattning enligt den s.k. reservregeln

Den s.k. reservregeln ska säkerställa beskattning i samband med gemenskapsintern varuhandel när varan inte beskattas i destinationslandet. När köparen har åberopat sitt registreringsnummer i ett annat EU-land än destinationslandet och inte kan visa att beskattning av förvärvet skett i destinationslandet ska beskattning av förvärvet ske i det EU-land där köparen är registrerad.

Skatteverket anser att reservregelns begrepp ”en efterföljande omsättning” ska tolkas med hänsyn till bestämmelsens syfte. Begreppet ska avse just den efterföljande omsättning som sker i samband med en trepartshandel och inga andra omsättningar.

För att undgå beskattning enligt reservregeln i andra fall än vid trepartshandel anser Skatteverket att den som förvärvar en vara måste visa att han har beskattats för förvärvet i destinationslandet. Detta gäller även när det i destinationslandet har skett en omsättning av varan, eller omsättning av en tjänst i samband med användning av varan, för vilken köparen av varan eller tjänsten är skattskyldig. Detsamma gäller i situationer där destinationslandet har infört en omsättningströskel för skattskyldighet eller har infört särskilda regler för små företag. (2010-07-06, dnr 131 456163-10/111)

Kommentar: I ställningstagandet finns sju exempel som visar tillämpningen av reservregeln i olika situationer.

Framställning av tryckta produkter; mervärdesskatt

Enligt Skatteverkets uppfattning ska framställning och leverans av tryckta produkter anses som omsättning av vara i enlighet med EU-domstolens praxis.

Om kunden utöver framställningen efterfrågar tilläggstjänster anser Skatteverket att hela tillhandahållandet utgör omsättning av tjänst om tilläggstjänsterna utgör den huvudsakliga delen av tillhandahållandet. När framställningen, dvs. tryckningen, utgör den huvudsakliga delen ska hela tillhandahållandet anses vara omsättning av vara.

När en framställning av tryckta produkter utgör en omsättning som inte är undantagen från skatteplikt ska mervärdesskatt utgå. Skattesatsen 6 procent tillämpas om det som tillhandahålls utgör böcker, tidningar m.m. som inte helt eller huvudsakligen är ägnad åt reklam. Om den tryckta produkten avser reklam eller inte utgör böcker, häften m.m. utan t.ex. kartonger så ska skattesatsen 25 procent tillämpas. När det är fråga om tillhandahållande av tjänster ska skattesatsen 25 procent tillämpas.

Skatteverket anser att undantaget från skatteplikt avseende tillhandahållande av tryckning m.m., dvs. framställning, avseende periodiska medlemsblad eller organisationstidskrifter (nedan kallat periodiska publikationer) ska fortsätta att omfatta samtliga omsättningar som hittills har undantagits från skatteplikt. Det innebär att framställning av periodiska publikationer även fortsättningsvis ska undantas från skatteplikt med rätt till återbetalning för ingående skatt. Det gäller oavsett om det är fråga om omsättning av vara eller omsättning av tjänst under förutsättning att det är fråga om den tekniska framställningen. (2010-07-09, dnr 131 355983-10/111)