Skatteverkets ställningstaganden i rättsliga frågor

Avdragsrätt för gränsöverskridande koncernbidrag

Till följd av EG-rättens regler om fri etableringsrätt föreligger avdragsrätt i vissa fall för koncernbidrag till ett dotterbolag inom EES-området, trots att mot-tagaren inte är skattskyldig för bidraget i Sverige. (2009-05-15, dnr 131 440547-09/111)

Kommentar: Ställningstagandet är föranlett av Regeringsrättens domar avseende totalt tio överklagade förhandsbesked den 11 mars 2009.

Inventarier av mindre värde och enkla bolag

Det är Skatteverkets uppfattning att beloppsgränsen för omedelbart avdrag för inventarier av mindre värde i 18 kap. 4 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, avser ett inventarium i sin helhet. Det är således inventariets totala anskaffningsvärde som avgör om det är av mindre värde. Detta gäller även för inventarier som ägs gemensamt. (2009-06-10, dnr 131 474845-09/111)

Restvärdeavskrivning och avyttring av inventarier

Vid restvärdesavskrivning är beräkningen av värdeminskningsavdraget helt frikopplat från företagets redovisning. De resultatpåverkande posterna i redovisningen ska inte påverka det skattemässiga resultatet, utan ska elimineras i inkomstdeklarationen. Ersättning för avyttrade inventarier ska tas upp som intäkt. Ett motsvarande avdrag får göras enligt 18 kap. 15 § IL. Avskrivningsunderlaget ska då minskas med avdraget. I det fall ersättningen överstiger avskrivningsunderlaget före avdraget ska skillnadsbeloppet beskattas. Detta ställningstagande gäller inte för företag som tillämpar Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2006:1 Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut. (2009-06-12, dnr 131 521631-09/111)

Kommentar: I ställningstagandet finns två åskådliggörande exempel.

Löneunderlag, ersättning från företag i tredje land till anställd som -beskattas i Sverige

Sådan kontant ersättning som arbetstagaren ska ta upp som inkomst av tjänst enligt IL och som betalats ut av ett utländskt företag får räknas med i löneunderlaget även om företaget är hemmahörande i tredje land. Även sådan ersättning som inte har tagits upp på grund av undantagen i sexmånadersregeln eller ettårsregeln eller på grund av skatteavtal ingår i löneunderlaget. (2009-06-03, dnr 131 476678-09/111)

Bilförmån – nya miljöbilar våren 2009-06-09

Skatteverket kompletterar här sina allmänna råd och anger för nytillkomna miljö-bilar under våren 2009 vilka bilmodeller som vid nedsättning av förmånsvärde bör anses som närmast jämförbara bil, samt vissa ändringar i övrigt för tidigare redovisade miljöbilar. Motsvarande komplettering kommer att ske i nästa utgåva av Skatteverkets allmänna råd. (2009-05-29, dnr 131 456236-09/111)

Kommentar: Listan har kompletterats med ca 40 nya miljöbilar.

Skattefria arbetskläder

Om arbetsgivare vill tillhandahålla sina anställda ordinära klädesplagg, t.ex. jackor, kostymer, dräkter, skjortor, blusar och byxor, utan att skatteplikt ska uppkomma bör vissa krav vara uppfyllda. Kläderna bör

1. utgöra arbetskläder, dvs. de tillhandahålls för att användas i tjänsten,

2. vara obligatoriska att använda i tjänsten för den anställde,

3. vara avpassade för tjänsten, dvs. plaggen bör vara enhetliga för viss personal eller ha någon annan särskild egenskap, och

4. vara försedda med arbetsgivarens namn eller logotyp så att de märkbart av-viker från vanliga plagg.

För skattefrihet för sådana plagg räcker det således inte att de är försedda med logotyp, eller att plaggen enligt avtal inte får användas privat, utan samtliga nämnda förutsättningar bör vara uppfyllda.

Skattefrihet bör dock gälla om anställda i samband med särskilda arbetsuppgifter tillfälligt lånar plagg som arbetsgivaren äger och förvarar på arbetsplatsen för att kunna nyttjas av olika anställda, t.ex. i samband med framträdande på scen. (2009-06-15, dnr 131 525668-09/111)

Förlängning av tremånadersperioden vid uppehåll i tjänsteresa för arbete på annan ort

Arbete på mer än en ort

Den som regelbundet arbetar på två orter anses vara på tjänsteresa när han reser till den ort där han inte har sitt tjänsteställe. Efter den inledande tre-månadersperioden reduceras traktamentet till 70 % av maximibeloppet eller vid utrikes tjänsteresa, 70 % av normalbeloppet.

Beräkning av tremånadersperioden

Tremånadersperioden beräknas till tre månader efter att tjänsteresan inleddes med tillämpning av lagen om lagstadgad tid. Perioden får förlängas med det antal dagar som arbete har utförts eller – vid sjukdom och semester – skulle ha utförts på tjänstestället eller på annan ort.

Avbrott i tjänsteresa för ny tjänsteresa

Vid uppehåll i en förrättning för att göra en tjänsteresa till annan ort, får tre-månadersperioden för den första tjänsteresan förlängas i motsvarande mån. Den omständigheten att traktamente betalas för den nya tjänsteresan innebär inget hinder för en förlängning. (2009-06-15, dnr 131 375101-09/111)

Kommentar: När det gäller ”arbete på mer än en ort” och ”beräkning av tre-månadersperioden” har verkets ställningstagande kompletterats med exempel.

Vad krävs för att man ska anses ha ”flyttat” till arbetsorten vid dubbel bosättning?

En skattskyldig som har tagit ett arbete på en annan ort än den där han och hans familj är bosatt, skaffat en bostad på den nya orten och övernattar i denna bostad, bör anses ha ”flyttat till en ny bostadsort” i den mening som avses i bestämmelsen om dubbel bosättning. En skattskyldig som har flyttat till en ny ort på grund av sitt arbete och yrkar avdrag för logi kan inte dessutom – utöver en hemresa per vecka – få avdrag för resor mellan den nya arbetsorten och den gamla bostadsorten. En skattskyldig som har en bostad på arbetsorten där han ibland övernattar utan att ha rätt till avdrag för denna, kan ha rätt till avdrag för resor mellan orterna i form av en hemresa per vecka och resten som arbets-resor. (2009-06-16, dnr 131 496562-09/111)

Uppskovsbelopp – schablonintäkt när bostad saknas

När det gäller uppskov som medgetts vid 1991 och tidigare års taxeringar ska schablonintäkt på uppskovsbelopp endast beräknas för sådan ersättningsfastig-het som vid förvärvet omfattade ett småhus. (2009-05-18, dnr 131 449554-09/111)

Kommentar: Detta ställningstagande ersätter Skatteverkets tidigare ställningstagande 2009-02-25 med diarienummer 131 787233-08/111. I det ställnings-tagandet angavs att schablonintäkt ska påföras oavsett att bostad saknades när ersättningsfastigheten förvärvades.

Schablonintäkt ska således inte beräknas för uppskovsbelopp avseende fastighet som förvärvats som ersättning för en avyttring som t.ex. utgjorde rationaliseringsåtgärd inom jord- och skogsbruk och ersättningsfastigheten vid förvärvstidpunkten inte omfattade ett småhus eller mark avsett för bebyggelse med småhus.

Särskilda kapitaltillskott till bostadsrättsförening för amortering av lån

Vid avyttring av en bostadsrätt är kapitaltillskott avdragsgilla vid kapitalvinst-beräkningen med belopp motsvarande bostadsrättens andel av de amorteringar som föreningen har gjort under innehavet. I de fall en viss amortering, helt eller delvis, direkt kan kopplas till en enskild bostadsrätt med ett bestämt belopp, så motsvarar det beloppet också bostadsrättens andel av den amorteringen. (2009-05-20, dnr 131 389051-09/111)

Kommentar: I ställningstagandet finns ett exempel som visar hur det fungerar om några delägare, men inte alla, tar över sina respektive delar av föreningens lån.

Nedsättning av insats i privatbostadsföretag

En nedsättning av insats i ett privatbostadsföretag ska minska anskaffningsutgiften för innehavare av bostadsrätt i företaget. Detta gäller även när insatsen återbetalas till annan än den som skjutit till den. Anskaffningsutgiften ska således minskas även för en bostadsrättshavare som beräknar sin anskaffningsutgift utifrån erlagd köpeskilling. Någon ytterligare beskattning i form av utdelningsbeskattning eller kapitalvinstbeskattning vid återbetalningstillfället blir därmed inte aktuell. (2009-05-28, dnr 131 486996-09/111)

Förluster på fordringar på eget bolag

Avdrag för förlust på fordring på eget bolag kan medges endast under förutsättning att förlusten är verklig och definitiv. Dessutom krävs att det kan visas att bolaget tillförts tillgångar motsvarande fordringens värde.

1. Om ett bolag går i konkurs kan avdrag medges för sådana fordringar för vilka en revers eller liknande utfärdats men inte för sådana fordringar för vilka dokumentation saknas. Elektroniska motsvarigheter till reverser, t.ex. anteckning på innehavarkonton hos VPC e.d., ger också rätt till avdrag.

2. En förlust som uppkommit vid en affärsmässig, ekonomisk satsning på ett bolag är inte en personlig levnadskostnad. Då någon skjutit till medel till en närståendes bolag är presumtionen däremot att förlusten normalt är en sådan inte avdragsgill kostnad. Det är den skattskyldige som måste visa motsatsen för att få avdrag.

3. Med anskaffningsutgift avses värdet av ersättningen vid förvärvet, dvs. betalningen eller värdet av det som lämnas i utbyte för det anskaffade. Kontant ersättning i svenska kronor värderas till nominellt belopp. Att det som förvärvas är mindre värt än ersättningen är utan betydelse.

4. Omvandling av fordran till villkorat tillskott utgör en avyttring.

5. Omvandling av en fordran eller ett villkorat tillskott till ett ovillkorat tillskott är i princip ett byte dvs. en avyttring. Värdet på det omvandlade läggs till anskaffningsutgiften för aktierna i bolaget.

6. Avdrag för förlust kan medges för villkorade aktieägartillskott som avyttras oavsett om detta sker till aktieägare i bolaget eller till annan.

7. Avdrag får göras för förlust på villkorade tillskott och fordringar som säljs efter det att konkursen avslutats och bolaget upphört att existera.

8. Ett villkorat aktieägartillskott är inte en delägarrätt och hänförs inte till den s.k. ”fållan” i 48 kap. 26 § IL. Det kan däremot falla in under bestämmelsen i 25 a kap. 19 § p. 1 IL om förbud mot avdrag för förlust inom intressegemenskap. (2009-06-01, dnr 131 424735-09/111)

Kommentar: Riksskatteverket gav under 2000 ut en skrivelse med namnet ”Några frågor rörande skattemässig behandling av vissa slag av fordringar m.m.”. Genom senare avgöranden från Regeringsrätten har rättsläget i väsentliga delar klarnat och Skatteverket skrev i oktober 2005 ett ställningstagande (dnr 131 478187-05/111) som ersatte den tidigare skrivelsen.

Genom ytterligare avgöranden från Regeringsrätten har rättsläget klarnat ännu mer och detta ställningstagande ersätter det tidigare ställningstagandet från 2005-10-27, dnr 131 478187-05/111, som upphör att gälla.

Beskattning av poker och andra spel över Internet

Vinst i poker och andra spel som utgör lotteri är skattefri om spelet (lotteriet) är anordnat i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

Spel som tillhandahålls över Internet ska anses vara anordnade där den huvudsakliga verksamheten är förlagd för att organisera och styra spelet. (2009-06-16, dnr 131 514337-09/111)

Löneunderlag, ersättning från företag i tredje land till anställd som -beskattas i Sverige

(Se ovan under 1.1)

Utländsk fastighetsskatt och avräkningslagen

Skatteverket anser att bestämmelserna i avräkningslagen, mot bakgrund av lagtextens utformning och uttalanden i förarbetena, ger stöd för att avräkning ska medges för utländsk fastighetsskatt. Detta under förutsättning att skatten har anknytning till fastighet eller privatbostad i utlandet.

Skattverket anser dessutom att det för avräkning krävs att det finns en intäkt som hänför sig till fastigheten eller privatbostaden och att denna intäkt beskattas vid den svenska inkomsttaxeringen enligt IL. Det räcker således inte med att andra utländska inkomster beskattas i Sverige och att det därmed finns svenska skatter som hänför sig till andra utländska inkomster. För avräkning krävs dock inte att den aktuella intäkten beskattats i den utländska staten. (2009-06-01, dnr 131 451802-09/111)

Avräkning av utländsk skatt och beräkning av spärrbelopp – tillämpning av Regeringsrättens dom 2009-03-03

Skatteverket anser att Regeringsrättens dom 2009-03-03, mål nr 72-06, om avräkning av utländsk skatt och beräkning av spärrbelopp endast är tillämplig vid avräkning av carry forward-belopp i inkomstslaget näringsverksamhet för fysiska och juridiska personer när

• avdrag har gjorts för den utländska skatten,

• spärrbelopp inte kunde beräknas det år avräkning först skulle ha skett (det år den utländska inkomsten togs med vid taxeringen), och

• det bara är aktuellt att avräkna sådan skatt.

Skatteverket kommer dock inte att medge nedsättning med mer än 100 % av den utländska skatten.

Domen är inte tillämplig om

• spärrbeloppet är högre än den avräkningsbara utländska skatten,

• spärrbeloppet blir så stort att avräkning kan medges för något års skatt där avdrag inte gjorts, eller

• spärrbeloppet medger avräkning för årets utländska skatt, dvs. för utländsk skatt som betalats på årets utländska inkomst som ingår i täljaren i spärrbeloppsberäkningen.

Domen är således bara tillämplig vid avräkning av carry forward-belopp i vissa situationer och inte vid avräkning av årets utländska skatt. Det spärrbelopp som avses när domen inte är tillämplig är ett spärrbelopp beräknat enligt Skatteverkets normalt tillämpade principer. (2009-06-15, dnr 131 527460-09/111)

Pension från annat nordiskt land

En person med hemvist i Sverige den 4 april 2008 tog redan vid denna tidpunkt emot sådan betalning som omfattas av artikel 18 i nordiska skatteavtalet. Skatteverket bedömer att eventuell dubbelbeskattning fortsatt ska undanröjas genom att inkomsten undantas från svensk beskattning. Detta gäller samtliga utbetalningar av ersättningar som omfattas av artikel 18 i det nordiska skatteavtalet. Det innebär enligt Skatteverkets bedömning att även retroaktiva utbetalningar, som personen tar emot, omfattas.

Hade personen haft hemvist i Sverige vid samma tidpunkt men inte tagit emot betalning som omfattas av artikel 18 i det nordiska skatteavtalet så ska inte retroaktiva ersättningar undantas från svensk beskattning, även om de avser tid före den 4 april 2008. Detta beroende på att betalning som omfattas av artikel 18 inte redan togs emot den 4 april 2008. (2009-06-17, dnr 131 542543-09/111)

Kommentar: I ställningstagandet bortses från de tillfällen då det är aktuellt att tillämpa den subsidiära beskattningsrätten som finns reglerad i det nordiska skatteavtalet.