Skatteverkets ställningstaganden i rättsliga frågor

Underlag för schablonintäkt då investeringsfond är part i vissa options-, termins- eller blankningstransaktioner

Vid beräkning av underlaget för schablonintäkt i investeringsfond ska hänsyn tas till såväl negativa som positiva värden i options- och terminskontrakt med aktier och aktieindex som underliggande tillgång. Skuld avseende blankad (inlånad) aktie ska inte ingå i underlaget. Blankad (inlånad) aktie samt fordran på utlånad aktie ska däremot ingå i underlaget. (2009-03-05, dnr 131 218848-09/111)

Beskattningstidpunkten för näringsbidrag

Det är Skatteverkets bedömning att god redovisningssed ska tillämpas som huvudregel för att bestämma beskattningstidpunkten av näringsbidrag.

I det fall god redovisningssed innebär att bidraget och de däremot svarande utgifterna hänförs till olika beskattningsår, finns det i 29 kap. 5 och 8 §§ inkomstskattelagen (IL) skattemässiga särregler som medger en matchning mellan bidraget och utgifterna. När det gäller bidrag relaterade till tillgångar får den redovisningsmetod som finns i RR 28 och RFR 2, att redovisa bidraget som en förutbetald intäkt, inte läggas till grund för beskattningen. En sådan redovisning är inte förenlig med 29 kap. 6–7 §§ IL. (2009-03-13, dnr 131 222641-09/111)

Skatteverkets skrivelse från 2007-10-22 om hur det lönebaserade utrymmet beräknas när det genomförts en emission under beskattningsåret, dnr 131 631854-07/111, upphör att gälla från och med 2009-01-01

(2009-03-17, dnr 131 274856-09/111)

Kommentar: Skrivelsen upphör p.g.a. ändrad lagstiftning. Fr.o.m. 2009-01-01 beräknas gränsbelopp vid årets ingång och endast på andelar som man innehar vid den tidpunkten. För tid före 2009-01-01 gäller skrivelsen fortfarande.

Årsredovisning i mindre aktiebolag och förvärvade immateriella anläggningstillgångar

Skatteverkets bedömning är att vid tillämpning av BFNAR 2008:1, Årsredovisning i mindre aktiebolag, ska förvärvade immateriella anläggningstillgångar redovisas som tillgång, om det är förenligt med 4 kap. 2 § årsredovisningslagen (ÅRL).

Vid beskattningen ska förvärvade immateriella rättigheter behandlas som inventarier och dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Bestämmelserna om omedelbart avdrag för inventarier av mindre värde eller ekonomisk livslängd på högst tre år, gäller inte för sådana rättigheter. Detta kan leda till en skillnad mellan inventariernas redovisade respektive skattemässiga värde i de fall då förvärvade immateriella rättigheter inte får redovisas som tillgång enligt ÅRL. Det kan i sin tur medföra att rätten till räkenskapsenlig avskrivning förloras. Skatteverket har närmare behandlat frågor kring detta i sitt ställningstagande Avdrag för datorprogram, 2007-03-20, dnr 131 192491-07/111. (2009-03-31, dnr 131 279907-09/111)

Ökade levnadskostnader i näring efter mer än tre månader

Vid resor i näringsverksamheten som är förenade med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten medges avdrag för ökade levnadskostnader. När arbetet utanför den vanliga verksamhetsorten varit förlagt till samma ort under mer än tre månader i en följd medges avdrag med faktiska merutgifter eller i vissa fall enligt schablon.

Om faktiska merutgifter för måltider och småutgifter inte kan visas, medges avdrag med 30 procent av maximibeloppet per dag om arbetsorten ligger i Sverige och med 30 procent av normalbeloppet per dag om arbetsorten ligger utomlands.

Om utgifter för logi inte tillförlitligen kan beräknas på grund av att en privattillgång används för övernattning, såsom husvagn, husbil eller båt, medges avdrag enligt schablon. Denna är ett halvt maximibelopp per natt om arbetsorten ligger i Sverige och ett halvt normalbelopp per natt om arbetsorten ligger utomlands. (2009-04-14, dnr 131 352291-09/111)

Kommentar: Ställningstagandet innebär att Skatteverket anser att samma regler som finns för löntagare i 12 kap. IL i ovannämnda fall även bör gälla för näringsidkare.

Makar som tillsammans deltar i enskild näringsverksamhet

En person som inte själv utför något arbete kan vara medhjälpande make enbart på grund av att denna make är ägare till näringsverksamheten. Om driften är av liten omfattning kan makarna anses bedriva näringsverksamheten gemensamt och ingen av dem är då företagsledande make. (2009-04-14, dnr 131 352296-09/111)

Kommentar: Exempel på det första fallet kan vara att en av makarna äger en jordbruksfastighet och allt arbete på fastigheten utförs av den andre maken. Den första maken blir då medhjälpande make och den som utför arbetet blir företagsledande make. Reglerna om medhjälpande make resp. gemensam verksamhet finns i 60 kap. IL.

Hästverksamhet – gränsdragningen mellan hobby- och näringsverksamhet

Denna promemoria har tagits fram för att underlätta en enhetlig bedömning vid inkomstbeskattning av hästverksamhet. Den huvudsakliga inriktningen i promemorian är frågor rörande gränsdragningen mellan hobby- och näringsverksamhet.

Observera att denna promemoria inte finns publicerad under Skatteverkets ställningstagande. Den finns i stället publicerad under Rättsinformation/Skrivelser m.m. (2009-04-08, dnr 131 336148-09/111)

Kommentar: Promemorian beskriver Skatteverkets syn på olika hästverksamheter. Frågor rörande mervärdesskatt behandlas dock inte i skrivelsen.

Skatteverkets ställningstagande 2005-09-12 ”Skattemässig behandling av ett bolags kostnad för utvärdering av uppköpserbjudande, s.k. fairness opinion” återkallas

(2009-04-14, dnr 131 347283-09/111)

Kommentar: Skatteverket har tidigare ansett att ovannämnda kostnader inte är avdragsgilla eftersom utlåtandet var riktat till bolagets aktieägare för att vara ett underlag för deras bedömning av erbjudandet. Regeringsrätten har den 27 mars 2009 i fyra mål prövat frågan om ett börsnoterat aktiebolag har rätt till avdrag för konsultkostnader för att utvärdera ett uppköpserbjudande på bolaget (609-06, 3240-06, 7053-06 och 7056-06). Regeringsrätten konstaterar att kostnaderna har uppkommit som en direkt följd av bolagets börsnotering och får därmed anses utgöra avdragsgilla förvaltningskostnader. De är därför avdragsgilla.

Förvärvslåneförbudet och begreppet ”överordnat bolag”

Systerbolag ska inte inbegripas i begreppet ”överordnat bolag”. Ett dotterbolag som kvarstår i den avyttrande koncernen bör därför kunna lämna lån m.m. till förvärvaren av ett systerföretag. Eftersom ett sådant lån således inte omfattas av förvärvslåneförbudet i 21 kap. 5 § ABL ska det inte beskattas som förbjudet lån enligt reglerna i 11 kap. 45 § resp. 15 kap. 8 § IL. Inte heller kräver ett sådant lån dispens enligt 21 kap. 8 § ABL. (2009-04-20, dnr 131 373903-09/111)

Skattereduktion för HUS-tjänster från kommunala bolag

HUS-tjänster, exempelvis i form av städning eller snöskottning, som kommunalägda bolag tillhandahåller till marknadsmässig taxa ger rätt till skattereduktion. (2009-02-26, dnr 131 218722-09/111)

Kommentar: Av 4 § sista stycket lag om skattereduktion för hushållsarbete (2007:346) framgår att skattereduktion inte kan medges för hushållstjänster som är subventionerade av kommunen. Har man erlagt en marknadsmässig taxa anses det inte föreligga någon subvention och därmed ger arbetet rätt till skattereduktion.

Förmån av fri kost vid intern representation i form av informationsmöten och planeringskonferenser

Skattefriheten för kostförmån i samband med informationsmöten och planeringskonferenser gäller under förutsättning att sammankomsterna kan bedömas som intern representation. För att en sådan bedömning ska kunna göras – inför mötet eller senare – bör krävas att sammankomsterna är dokumenterade. Av dokumentationen bör framgå i vilket sammanhang mötet eller konferensen hållits, syftet med mötet, innehållet och för vilken/vilka personalgrupper mötet hållits. (2009-03-10, dnr 131 247797-09/111)

Avdrag för tjänsteresor och arbetsresor med mopedbil

Avdrag för tjänsteresor med mopedbil kan medges med belopp motsvarande det schablonbelopp för motorcykel som anges i Skatteverkets allmänna råd om avdrag för utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen. Fr.o.m. 2009 års taxering medges avdrag med 9 kr per mil. Om mopedbilen används för arbetsresor bör avdrag medges med samma schablonbelopp. (2009-03-13, dnr 131 200208-09/111)

Beskattning av dispositionsrätt till stugor och båtar

Om ett företag anskaffat en sommarstuga eller en fritidsbåt för en anställds privata bruk bör beskattningen grundas på ett marknadsvärde beräknat efter kostnaden på helårsbasis för att hålla sig med en motsvarande stuga eller båt. I skrivelsen redovisas en beräkningsmodell för sådant förmånsvärde som grundas på oinskränkt dispositionsrätt.

Om en sådan egendom däremot är anskaffad för användning i verksamheten, t.ex. för uthyrning, men trots detta i praktiken i stor utsträckning varit disponibel för privat bruk bör beskattningen grunda sig både på utredning om faktiskt nyttjande och på värdet av en sådan begränsad dispositionsrätt. I normalfallet bör förmånsvärdet då beräknas utifrån en privat användning som motsvarar 3–4 veckor, och värderingen bör grundas på motsvarande marknadsmässiga hyreskostnad. Faktorer som kan justera detta värde uppåt eller nedåt ska dock beaktas.

Om företagets verksamhet består i uthyrning av fritidsstugor eller båtar, transporter med båtar eller annan verksamhet där egendomen frekvent och kontinuerligt nyttjas i verksamheten föreligger en annorlunda situation. I sådant fall sker normalt ingen förmånsbeskattning av delägares möjlighet att disponera sådan egendom som kontinuerligt hyrs ut eller används i verksamheten. Huvudregeln är i dessa fall att faktiskt nyttjande beskattas. (2009-03-13, dnr 131 708006-07/111)

Beskattning av medlem i bytesring

Medlem i s.k. bytesring, eller annan organiserad form av byte av tjänster, bör normalt anses bedriva en inkomstgivande verksamhet som genererar arbetsinkomster. Sådan verksamhet utgör normalt inte näringsverksamhet, och inte heller hobby eftersom det handlar om att utföra tjänster. Erhållna förmåner bör därför redovisas under inkomst av tjänst på bilaga T1 i inkomstdeklarationen. Medlemmen ska normalt själv betala egenavgifter på överskottet av sin verksamhet. Medlemmarna behöver inte lämna kontrolluppgifter inbördes inom föreningen.

Det finns inget skatterättsligt hinder för en näringsidkare som bedriver annan verksamhet att även utföra arbeten inom en bytesring. Näringsidkaren ska då i vanlig ordning upprätta verifikationer för alla affärshändelser som underlag för bokföring och redovisning av mervärdesskatt.

Medlem som på sådant sätt byter tjänster med andra medlemmar uppfyller inte kraven för att kunna få skattereduktion för HUS-arbete (hushållsarbete eller ROT-arbeten) som utförs inom bytesringen. (2009-04-09, dnr 131 319224-09/111)

Kommentar: En bytesring består oftast av privatpersoner, ej näringsidkare, som byter tjänster med varandra, exempelvis en person målar en annan medlems hus och som ersättning kan han få lagt om sina plattor i trädgården. Detta senare arbete kan utföras antingen av personen som fick sitt hus målat eller utföras av någon annan person inom bytesringen.

Skattefria julgåvor och jubileumsgåvor fr.o.m. beskattningsåret 2009

Som skattefri julgåva av mindre värde till anställda anses fr.o.m. 2009 en gåva om värdet inte överstiger 450 kr inklusive mervärdesskatt. Som skattefri jubileumsgåva anses fr.o.m. 2009 en gåva om värdet inte överstiger 1 350 kr inklusive mervärdesskatt. (2009-04-14, dnr 131 319694-09/111)

Kommentar: I Skatteverkets meddelande med information om vissa förmåner, SKV M 2008:23, avsnitt 3.7 finns de allmänna råden för 2009 om gränsvärden för skattefria gåvor till anställda. Där har angivits 400 kr för julgåva och 1 200 kr för jubileumsgåva. Verket har således nu ändrat på dessa belopp. I Skatteverkets allmänna råd SKV A 2009:15 har de nya beloppen angetts.

Fastighetsskatt och fastighetsavgift vid ombildning och avregistrering av fastighet

Underlag för fastighetsskatt utgörs av det taxeringsvärde som gäller under ett visst kalenderår för en vid detta års ingång befintlig taxeringsenhet. Sådant underlag ska inte jämkas för att en fastighet under året förändras genom fastighetsbildning (ombildas) eller upphör att existera (avregistreras). Underlag för fastighetsavgift påverkas inte heller av en sådan förändring eller avregistrering. (2009-03-04, dnr 131 173308-09/111)

Kommentar: Regelsystemet har ändrats från och med den 1 januari 2008. Enligt prop. 2007/08:27 s. 82–85 är syftet med ändringen av reglerna att regelverket ska förenklas och att underlaget för fastighetsskatt ska kunna förtryckas på inkomstdeklarationen.

Flytt av pensionsförsäkringar

Skatteverket anser att hela värdet i två eller flera pensionsförsäkringar med samma försäkringstagare och försäkrad får flyttas till en enda nytecknad pensionsförsäkring med samma person som försäkrad och som försäkringstagaren till de ursprungliga försäkringarna tecknar i samband med överföringen av de värden som finns i dessa försäkringar. (2009-03-30, dnr 131 134617-09/111)

Avdrag i kapital för förlust på marknadsnoterade fordringsrätter i utländsk valuta

Förluster på marknadsnoterade utländska fordringsrätter som t.ex. fordringar i utländsk valuta eller optioner eller terminer med utländsk valuta som underliggande egendom är avdragsgilla i inkomstslaget kapital med hela beloppet utan kvotering till 70 %. Detta gäller oavsett vilket land valutan härrör från. (2009-04-22, dnr 131 346922-09/111)

Kommentar: I 48 kap. 23 § IL föreskrivs att kapitalförluster på andra marknadsnoterade svenska fordringsrätter än premieobligationer ska dras av i sin helhet. Av 24 § samma kapitel framgår att andra kapitalförluster, bl.a. på marknadsnoterade utländska fordringsrätter, bara får dras av till 70 %. I dom den 30 mars 2009, mål nr 3264-05 fann Regeringsrätten att regeln om kvotering av förluster på skulder i utländsk valuta till 70 % stred mot EG-fördragets bestämmelser om fria kapitalrörelser och att den inte kunde rättfärdigas. Även reglerna i 48 kap. 24 § IL utgör, enligt Skatteverkets uppfattning, en restriktion för fria kapitalrörelser. Fullt avdrag ska därför medges även för sådana förluster. Med hänvisning till RÅ 2008 ref. 44 anser Skatteverket att även valutor som ges ut av tredje land ska omfattas. Ställningstagandet gäller inte för utländska motsvarigheter till premieobligationer. Ställningstagandet gäller även för tidigare taxeringsår än 2009.

Avdrag i kapital för förlust på skuld i utländsk valuta som härrör från ett land utanför EU

Valutakursförluster på skulder i utländsk valuta är alltid avdragsgilla i inkomstslaget kapital med hela beloppet utan kvotering till 70 % oavsett om valutan härrör från ett land inom eller utom EU. (2009-04-22, dnr 131 359928-09/111)

Kommentar: I 54 kap. 6 § IL föreskrivs att kapitalförluster vid betalning av skulder i utländsk valuta ska dras av i inkomstslaget kapital med 70 % av förlusten. I dom den 30 mars 2009, mål nr 3264-05 fann Regeringsrätten att denna regel stred mot EG-fördragets bestämmelser om fria kapitalrörelser och att den inte kunde rättfärdigas. Skatteverket anser, med hänvisning till RÅ 2008 ref. 44, att samma regler även ska gälla för förluster i valuta som utges av tredje land. Även detta ställningstagande gäller för tidigare taxeringsår än 2009.

Väsentlig anknytning p g a makes återflyttning till Sverige

Väsentlig anknytning ska anses föreligga för utflyttad person om dennes make flyttar tillbaka till Sverige. Detta gäller oavsett efter hur lång tid i utlandet som återflyttning sker. (2009-03-12, dnr 131 285447-09/111)

Kan avräkning medges för utländska socialavgifter enligt skatteavtal eller avräkningslagen?

Om det inte uttryckligen anges i ett skatteavtal att socialavgifter och liknande omfattas av avtalets tillämpning medges inte avräkning för den typen av utländska skatter och avgifter med stöd av avtalet. Avräkning kan inte heller medges för utländska socialavgifter enligt avräkningslagen. Det saknar betydelse om de betecknas skatter eller avgifter i det andra landet. (2009-03-12, dnr 131 286969-09/111)

Tillämpning av korrigeringsregeln när resultatet av forskning och utveckling utnyttjas av utländska koncernbolag

Det förekommer att bolag i Sverige har kostnader för forskning och utveckling och att utländska koncernbolag utnyttjar forskningsresultatet i sin verksamhet utan att betala någon ersättning för det. Skatteverket anser att vid en tillämpning av den s.k. korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § IL ska bolaget i Sverige beskattas för en beräknad ersättning för tillhandahållandet av forskningsresultatet. En sådan ersättning ska i normalfallet avse royalty eller liknande. Den ska däremot inte grunda sig på synsättet att en utdebitering ska göras av forsknings- och utvecklingskostnaderna. (2009-03-12, dnr 131 250035-09/111)

Tillämpning av skatteavtal i samband med likvidation

Den ersättning som utgår till andelsägarna i samband med ett likvidationsförfarande och som överstiger anskaffningskostnaden för andelarna utgör ”inkomst av aktier” i skatteavtalens mening och beskattas enligt artikeln om utdelning.

Endast för den skull andelarna faktiskt avyttras under likvidationsförfarandet blir det aktuellt att tillämpa artikeln om realisationsvinst. (2009-04-21, dnr 131 440023-08/111)