Aktuellt om mervärdesskatt

S.k corporate finance uppdrag har ansetts utgöra skattepliktig rådgivning

En investment bank hade i uppdragsavtal åtagit sig att bistå uppdragsgivaren vid de transaktioner, som denne hade för avsikt att genomföra. Uppdraget innefattade bl.a att identifiera avtalsparter och medverka i förhandlingar mellan parterna samt att ta fram sådant underlag i form av värderingar och informationsmaterial som utgjort beslutsunderlag i samband med transaktionerna. Banken hade debiterat mervärdesskatt på hela arvodet. Med hänvisning till ändrad rättspraxis, bl.a. RÅ 2001 not. 23, begärde banken omprövning hos Skatteverket och hävdade att hela uppdraget skulle anses som undantaget från skatteplikt. I nämnda rättsfall hade ett corporate finance uppdrag i sin helhet ansetts vara undantaget från skatteplikt. Kammarrätten i Stockholm har i dom den 8 april 2009 (mål nr 4523-08) funnit att uppdragsavtalet i aktuellt mål i huvudsak avsett konsulttjänster av rådgivande karaktär i samband med samgåendet mellan parterna. Oavsett att det skedde i form av en värdepapperstransaktion ansåg kammarrätten att de tjänster som tillhandahållits haft annan karaktär än de finansiella tjänster som undantas från skatteplikt i 3 kap. 9 § mervärdesskattelagen. Hela uppdraget ansågs därför medföra skattskyldighet för banken.

I det tidigare rättsfallet gällde det ett uppdrag som utmynnade i en marknadsintroduktion av aktierna i ett bolag där förmedlaren aktivt var med och genomförde försäljningen av aktierna. I det uppdraget ingick en stor mängd rådgivningstjänster. Med tillämpning av huvudsaklighetsprincipen ansågs dock hela uppdraget då vara undantaget från skatteplikt. I aktuellt rättsfall gällde det ett samgående mellan två noterade bolag och aktieägarna i det ena bolaget bytte sina aktier i det ena bolaget mot nyemitterade aktier i det andra bolaget. I den transaktionen medverkade banken genom att ta emot anmälningssedlar och registrera inkomna ärenden i VPC systemet, upprätta avräkningsnotor samt redovisa likvid till uppdragsgivaren. Enligt min uppfattning är karaktären på uppdragen så likartad att de borde beskattas på samma sätt, vilket dock inte blir fallet i konsekvens med kammarrättens dom.

EG-kommissionen har den 28 november 2007 utfärdat ett ändringsförslag till mervärdesskattedirektivet avseende finans- och försäkringstjänster. I förslagen, som är ämnade att förtydliga befintlig praxis från EG-domstolen, uttalas bl.a. att som skattefri värdepappersförmedling ska förstås rådgivning avseende en skattefri finansiell transaktion om en mellanman besitter sakkunskap inom området för den skattefria transaktionen. I den här aktuella domen torde banken kunna ses som en sådan mellanman, varvid uppdraget i så fall skulle betraktas som undantaget från skattsplikt.

Avdragsrätt för ingående skatt vid förvärvsbeskattning av ideell förening

I enlighet med rättsfallet RÅ 2007 ref. 57 ska en allmännyttigt ideell förening erlägga s.k förvärvsmoms vid förvärv av spelarrättigheter från utlandet. I det målet var inte fråga om avdragsrätt för den ingående skatten. I ett förhandsbesked har nu den frågan ställts. Den gäller då huruvida en svensk fotbollsklubb (ideell förening), som förvärvar en spelarrättighet från utlandet och erlägger förvärvsmoms, då har rätt till avdrag för ingående moms med motsvarande belopp. Sökanden ansåg att avdragsrätt skulle föreligga och åberopade EG-rättens diskrimineringsprincip. Om motsvarande förvärv skulle ske från en svensk ideell förening skulle nämligen ingen mervärdesskatt erläggas, vilket skulle innebära diskriminering för utländska klubbar.

För att föreningen skulle ha rätt till avdrag för ingående skatt ska den kunna hänföras till förvärv eller import i en verksamhet som medför skattskyldighet. Skatterättsnämnden ansåg då i förhandsbesked den 30 mars 2009 att den sökande föreningen var berättigad till avdrag för ingående skatt avseende förvärv av spelarrättigheter som föreningen gjorde i sin egenskap av beskattningsbar person till den del nämnda skatt kunde anses hänförlig till skattepliktiga omsättningar som föreningen utförde och för vilka det fanns rätt till avdrag.

Skatterättsnämnden besvarar dock inte om denna skatt kan anses hänförlig till sådana omsättningar. En ideell förening har enligt bestämmelsen i 4 kap. 8 § ML ingen yrkesmässig verksamhet och skulle då normalt inte kunna ha någon skattepliktig omsättning inom denna verksamhet. Med stöd av EG-rätten kan dock en allmännyttig ideell förening anses utgöra en beskattningsbar person och då även ha skattepliktiga omsättningar. Detta skulle dock inte kunna omfatta föreningens inträdesavgifter till idrottsliga evenemang. Den uppfattningen har Skatteverket, vilket dock inte prövats i process. Även om så vore fallet kan diskuteras till vilken verksamhet förvärv av spelarrättigheter ska hänföras. Antingen är det till nämnda entréer för den ideella idrottliga verksamheten eller är det en verksamhet i sig att köpa och sälja spelarrättigheter. Sistnämnda verksamhet torde utgöra skattepliktig verksamhet med stöd av EG-rätten och då skulle föreningen här vara en beskattningsbar person. Även försäljningar inom landet skulle då kunna beskattas om föreningen så önskar, med stöd av direkt effekt. Fråga blir då återigen om avdragsrätt kan föreligga för en förening för den mervärdesskatt som erlagts för förvärvet. Mycket talar för, enligt min uppfattning, att detta ska betraktas som en egen verksamhet i föreningen, och att avdragsrätt då skulle föreligga. Det torde även vara en tolkning i enlighet med EG-rätten.

Undantag från skatteplikt för posttjänster

Enligt artikel 13 i sjätte direktivet, numera artikel 132.1a, undantas från skatteplikt tjänster och därmed förenade varuleveranser som tillhandahålls av det offentliga postväsendet med undantag för persontransporter och telekommunikationstjänster. EG-domstolen har dom den 23 april 2009, mål C-357/07, TNT Post UK Ltd, prövat hur detta undantag ska tolkas. Följande frågor ställdes i målet:

• Hur ska uttrycket ”det offentliga postväsendet” tolkas?

• Påverkas tolkningen av posttjänster i ett medlemsland avreglerats?

• Omfattar uttrycket i det senare fallet endast den ende utsedde leverantören av samhällsomfattande tjänster eller även privata postoperatörer?

Domstolen har då ansett att uttrycket ”det offentliga postväsendet” ska tolkas så att det avser de operatörer, offentliga eller privata, som förbinder sig att inom en medlemsstat tillhandahålla samtliga eller delar av de samhällsomfattande posttjänsterna, som de är definierade i artikel 3 i direktiv 97/67.

Vidare ansåg domstolen att undantaget från skatteplikt ska tillämpas för de tjänster som det offentliga postväsendet tillhandahåller i denna egenskap, det vill säga i egenskap av operatör som förbinder sig att tillhandahålla samtliga eller delar av de samhällsomfattande posttjänsterna inom en medlemsstat. Däremot är inte undantaget tillämpligt om villkoren har förhandlats individuellt.

Oavsett om monopol föreligger eller ej och oavsett vilken part som utför tjänsterna, måste således undantaget från skatteplikt tillämpas för utförda posttjänster hänförliga till det offentliga postväsendet.

I Sverige saknas numera undantag från skatteplikt för posttjänster och fråga är om det är möjligt enligt EG-rätten och denna dom. En skatteplikt för posttjänster torde kunna medföra ekonomiska fördelar eftersom det ger avdragsrätt för den ingående skatten. Härigenom kan aktörer med skatteplikt i en medlemsstat få konkurrensfördelar gentemot aktörer utan skatteplikt i en annan medlemsstat, vilket skulle strida mot neutralitetsprincipen.

Jan Kleerup är skattejurist vid Svalner Skatt & Transaktion.