Recept på förenklad kapitalbeskattning

Tabell 2. Boxmodellens skattebas

+ Summan av värdet (genomsnittet av tillgångsvärdet vid årets ingång resp. utgång) på alla finansiella tillgångar

(undantag: onoterade aktier och större innehav (10 %) i börsbolag och

tillhörande skulder, som beskattas enligt gällande konventionella regler)

+ Värdet på bostadsrätter (75 % av anskaffningskostnaden plus 3 procent beräknad årlig värdestegring

+ 1/2 av taxeringsvärdet på småhus (endast 1/2 då kommunal fastighetsavgift också utgår)

• privatekonomiska skulder

NETTOT x 3 % = SCHABLONINTÄKT som beskattas med 30 %

Vid negativt netto erhålls skattavräkning på motsvarande sätt (negativt netto x 3 % x 30 %)

Denna schablonskatt ersätter nuvarande kapitalinkomst- och kapitalvinstskatt (samt eventuellt kommande förmögenhetsskatt?).

Att använda genomsnittet av tillgångsvärdena liksom skuldernas storlek vid årets ingång och utgång torde ge en jämnare beskattning och beröras mindre av tillfälliga toppar eller bottnar just vid ett givit årsskifte. Dessutom torde undanhållande av tillgångar från beskattning försvåras något.

Att endast halva taxeringsvärdet på småhus bör ingå i kapitalet beror dels på att kommunal fastighetsavgift utgår med 1 procent dock högst 6 000 kr, dels på att kapitalvinstskatten på fastighetsvinster för närvarande endast är 22 %. För att upprätthålla samma skatteuttag på vinster och kompensera för skillnaden mellan 22 och 30 procent borde 68 procent av värdet upptas. Men hänsyn måste även tas till den kommunala fastighetsavgiften, varför en ytterligare reducering till 50 procent av värdet kan vara lämplig.

Detta hindrar dock inte att fastighetslån får tas upp till sitt fulla belopp som avdrag. Då avdragsrätten inte berörs av de faktorer som gör en reduktion av fastighetsvärdet lämplig. För övrigt föreligger redan i dagens system full avdragsrätt för räntor på fastighetslån trots att den kommunala fastighetsavgiften är begränsad till högst 6 000 kr.

Också bostadsrätter måste inkluderas i systemet om inte en separat kapitalvinstbeskattning skall behållas för just bostadsrätter. Ett problem är därvid att det saknas taxeringsvärden på bostadsrätter. Att införa sådana är utomordentligt komplicerat då sådana individuella omständigheter som bostadens läge i huset, plan och utsikt påverkar marknadsvärdet och därför kräver en individuell värdering av varje lägenhet. En möjlig surrogatlösning kan vara att utgå från anskaffningskostnaden och anskaffningstidpunkt med ett årligt tillägg för värdestegring på 2–3 procent, vilket med hänsyn till bostadsrätternas generella prisutveckling utgör en försiktig värdeutveckling. I ett så försiktigt värdeutvecklingsantagande ligger också ett hänsynstagande till att bostadsrättsföreningen har att erlägga fastighetsskatt och att skattesatsen i systemet är 30 procent mot nuvarande 22 procent på försäljningsvinster, vilket bör beaktas för att ingen systematisk överbeskattning skall uppstå jämfört med småhus.

Vid valet av höjd på schabloninkomsten måste en rad faktorer beaktas. Så är det fråga om dels en medelavkastning på samtliga nettotillgångar dels en långsiktig medelavkastning över tiden.

Det är lätt att finna tillgångsslag som kan ge högre avkastning än den valda schabloninkomsten, men då också med risk för förlust. Även lån har ofta högre ränta än 3 procent. Men det är heller inte svårt att finna tillgångar med lägre avkastning som check- och lönekonton, som utgör en stor andel av hushållens finansiella tillgångar och där avkastningen är mycket låg om någon. Det skall observeras att schablonen skall tillämpas på de sammanlagda låg- och högavkastande tillgångarna minus skulderna och motsvara en långsiktig medelavkastning på nettotillgångarna.

Om man ser till den värdestegring på börsen som ägde rum åren 2002–2007 är denna under 2008 i huvudsak utplånad. En viss försiktighet bör därför tillämpas. En hög långsiktig schablonavkastning bör därför inte komma ifråga. En annan möjlighet är att anknyta avkastningskoefficienten till statslåneräntan. Denna varierar dock särskilt i högkonjunkturtider men också vid hög kostnadsinflation, som helt kan bero på externa faktorer, som livsmedels-, olje- och andra råvaruprishöjningar, vilket vi nyligen upplevt. Under år 2008 har statslåneräntan sålunda varierat mellan 4,53 och 2,37 %. Dessa starka variationer gör det mindre lämpligt att anknyta till statslåneräntan. Förslagsvis förefaller 3 procents genomsnittsavkastning vara en lämplig approximation av en generell långsiktig kapitalavkastning.

5.1 Fördelar

Följande fördelar kan uppnås med denna konstruktion av schablonbeskattningen

1. Redovisning, deklaration och kontroll förenklas väsentligt. Inga försäljnings-vinster/förluster liksom heller inte verklig avkastning behöver deklareras – endast tillgångsvärdena, oftast genomsnittliga marknadsvärdena. Därmed försvinner de skattskyldigas skyldighet att spara alla underlag nödvändiga för en korrekt vinstberäkning vid en försäljning. För fastighetsförsäljningar är fel-frekvensen i nuvarande system drygt 90 procent! enligt Skatteverkets statistik. Något behov av kostnadsschabloner som andrahandslösning som förekommer i det nuvarande systemet och som oftast verkar till den skattskyldiges nackdel behövs inte.

2. Värdestegringar/minskningar beskattas/beaktas i princip allt eftersom de uppstår. Inga latenta skatteskulder på orealiserade vinster uppstår därför. Försäljningar och omplaceringar utlöser inga skattekonsekvenser.

3. Härigenom kan skattefria omplaceringar mellan olika tillgångslag ske fritt. Ingen beskattning styrs av försäljningstidpunkten (fondbyten, bostadsbyten, aktiebyten och byten mellan olika placeringsformer)

4. Alla uppskovssystem inom kapitalinkomstbeskattningen kan slopas. Småhusuppskoven behövs inte längre.

5. Utflyttningsproblematiken förenklas. Då inga latenta skatteskulder på grund av orealiserade vinster finns behövs inga utflyttningsskatter eller uppskovssystem för privattillgångar.

6. Det finns inte några skatteskäl att välja viss tidpunkt för en försäljning, då försäljning inte utlöser någon skatt. Skattens marknadspåverkan blir därför minimal.

5.2 Nackdelar

Men det finns också nackdelar med systemet.

En uppenbar nackdel med en schablonmässigt beräknade avkastning, byggd på en tänkt medelavkastning, är att schablonen ofta kommer att avvika från den verkliga avkastningen. Skatt utgår oavsett vad det verkliga resultatet är, vilket innebär att avdrag för förluster inte kan medges. Däremot kan underskott på grund av negativ kapitalbas ge rätt till avräkning mot skatt på annan inkomst, i princip på samma sätt som sker i dag för negativ inkomst av kapital genom en skatteavräkning. Frågan om detta kan godtas beror på avvägningen mellan behovet av förenkling och skattefria omplaceringar och kravet på precision i beskattningen.

I och med att det är en schabloninkomst som beskattas får den verkliga positiva/negativa avkastningen ingen betydelse. Schablonen bygger på en bedömning av den långsiktiga medelavkastningen. Kortsiktigt kan stora variationer förekomma, vilket är en nackdel, som blir särskilt uppenbar vid den finanskris med bl.a. fallande aktievärden som vi upplever nu. Även om avdrag inte ges för förluster, beaktas dock värdenedgången i basen nästkommande år.

Aktiesparare har visat ovilja mot att realisera förluster särskilt om de inte kan kvittas mot vinster samma år. Detsamma gäller vid värdenedgångar på aktier vars värde tidigare stigit, då försäljningen medför beskattning. Boxsystemet medför att sådana låsningar i beteendet blir mindre då försäljningen inte medför någon skatteeffekt så länge som sparandet stannar kvar boxen. Vid bedömningen av önskvärdheten av en schablonbeskattning av den typ boxmodellen innebär, kan det vara en fördel att man påminns om risken för snabba och stora värdenedgångar som inte beaktas vid aktieförsäljningar. Detsamma gäller vid prisfall på fastigheter som leder till försäljningsförluster. Vid värdefall på tillgångar som ingår i skattebasen för boxen medges inga avdrag för själva förlusten. I den utsträckning som den årliga skatten på nettovärdet i boxen inte överstiger den faktiska direktavkastning, som erhålls på i boxen ingående tillgångar, medför den förlorade avdragsrätten för förluster inte något sämre läge än om ingen kapitalinkomstbeskattning funnits.

I Sverige har vi redan praktiserat ett liknande system sedan några år genom möjligheten att placera aktier i en kapitalförsäkring, vilket erbjuds av bankerna. Kapitalförsäkringar beskattas hos försäkringsgivaren genom en schablonbeskattning. Skatten motsvarar en skatt på 27 procent av en avkastning lika med statslåneräntan. Erfarenheterna av denna aktiesparform är i huvudsak goda och dess populäritet är enligt Bankföreningen i växande, trots omöjligheten att få avdrag för förluster. Även livbolag beskattas enligt denna modell.

En särskild fråga gäller effekterna för särskilt yngre familjer som ofta har negativt kapital på grund av hög belåning av sin bostad, i och med att schablonavkastningen, även om den kan göras flexibel, i allmänhet kommer att understiga den verkliga ränta de har att betala. Man bör observera att det redan idag föreligger en begränsning i ränteavdragets effekt i och med att underskott över 100 000 kr förorsakat av kostnadsräntor begränsas till 70 procent, en begränsning som kan slopas i ett boxsystem, för att systemskiftet inte skall förorsaka stora bostadskostnadshöjningar.

Någon förenkling av fåmansföretagarbeskattningen innebär boxsystemet inte. Utdelning och försäljning på fåmansföretagsaktier kommer även fortsättningsvis att alltid beskattas enligt fåmansföretagarreglerna i den konventionella beskattningsmetod.