Kent Ohlsson, vid Kammarrätten i Jönköping, har i Skattenytt nr 10/2009 lämnat en replik till mina kommentarer i nr 4/2009 avseende en dom från Kammarrätten i Jönköping den 16 januari 2009 angående uttagsbeskattning för fastighetsskötsel.
Inledningsvis uppskattar jag att det lämnas synpunkter på mina rättsfallskommentarer. För att dessa ska bli läsvärda försöker jag att lämna mina personliga åsikter över domarna. Det måste då av naturliga skäl medföra att jag ibland kan ha annan uppfattning än vad domstolen har.
Ohlsson hävdar att min artikel är grannlaga då jag biträtt det fastighetsbolag som målet gällde. Det skedde dock inte i kammarrätten, utan i processen hos länsrätten, där för övrigt domslutet överensstämmer med min uppfattning. Detta borde Ohlsson känna till eftersom han var föredragande i målet hos kammarrätten. Jag kan då inte se att det skulle vara grannlaga för mig att kommentera kammarrättsdomen.
Målet gäller uttagsbeskattning avseende lönekostnader för produktionschef, controller och administratörer och min framförda uppfattning är att sådana kostnader ska anses utgöra indirekta kostnader. Min tolkning är då att bestämmelsen i 7 kap. 5 § andra stycket ML inte omfattar sådana kostnader, utan endast direkta lönekostnader för de personalkategorier som omfattas av uttagsbeskattning enligt 2 kap. 8 § ML. Det är en tolkning som jag anser inte åberopades i RÅ 2004 ref. 36 eller i RÅ 2004 not, 116. Ohlsson betecknar detta som en bakvänd tillämpning av bestämmelserna. Kan det anses bakvänt tillämpning att först bestämma vad som ska uttagsbeskattas och sedan fastställa hur beskattningsunderlaget ska beräknas?
Ohlsson hänger upp sina argument på att bestämmelserna om uttagsbeskattning ska styras av vad det kostar att köpa motsvarande tjänster externt. Då skulle man minsann få betala för de här aktuella personalkategorierna. Det är förvisso helt sant, men vad Ohlsson glömmer är att kostnaderna för dessa även bör kunna hänföras till kategorin indirekta kostnader. I Skatteverkets ”Handledning för mervärdesskatt 2009”, s. 705, anges att exempel på indirekta kostnader är ”löner och andra ersättningar till personal i förråd och administration ...”. Skatteverket anser vidare att bestämmelsen i 7 kap. 5 § andra stycket kan betraktas som ”en förenklad modell”. Enligt min uppfattning tyder det på att den medför ett avsteg från huvudregeln om beräkning av beskattningsunderlaget och då även från konkurrensfrågan. Syftet med bestämmelserna om uttagsbeskattning för fastighetsskötseln har varit att uppnå konkurrensneutralitet, men då lagstiftaren enligt nämnda bestämmelse infört en förenklad modell, medför det också ett avsteg från denna. Ohlsson kallar detta ”räddningsplanka”, men för mig är det adekvat lagtolkning.
Jan Kleerup är skattejurist vid Svalner Skatt & Transaktion.