Författare: Bo Svensson

Inledning

Regeringsrätten avgjorde i slutet av maj 2009 tre domar beträffande olika former av paketeringar av fastigheter där handelsbolag varit involverade. I två av fallen tillämpade Regeringsrätten skattflyktsklausulen och ett av målen blev återförvisat till Skatterättsnämnden för ny prövning beträffande eventuell tillämpning av skatteflyktslagen.

Rättslig miljö – allmänt om fastighetspaketeringar m.m.1

Det har under lång tid varit vanligt att äga kommersiella fastigheter via handelsbolag. Genom att fastigheterna ägs via handelsbolag kan andelarna i handelsbolaget överlåtas utan att stämpelskatt utgår, vilket är fallet om en fastighet överlåts direkt till köparen. Ägande via handelsbolag inbjuder dessutom till en form av ”regelshopping” genom att den skattskyldige kan välja om han vill överlåta den av handelsbolaget ägda fastigheten direkt med tillämpning av regler för fastighetsöverlåtelser eller om man vill överlåta handelsbolagsandelarna och därmed tillämpa reglerna för överlåtelse av handelsbolagsandelar.2

Genom RÅ 1999 ref. 35 och tidigare förhandsbesked godtog Skatterättsnämnden respektive Regeringsrätten att en köpare av en handelsbolagsandel kunde få skattemässigt avdrag för goodwillvärdet på andelarna i ett fastighetsförvaltande handelsbolag.3 Genom RÅ 2002 ref. 87 utsträcktes principen till bolagssektorn.4

Genom att denna typ av skatteplanering blev känd hade givetvis en köpare en faiblesse att förvärva andelar i handelsbolag eftersom han kunde få omedelbart avdrag på goodwillvärdet på fastigheten. Om säljaren fick en kapitalvinst på handelsbolagsandelen var den emellertid skattepliktig i bolagssektorn.

Kapitalvinster på näringsbetingade aktier blev skattefria fr.o.m. den 1 juli 2003 genom införandet av regler i 25 a kap. IL. Härigenom fick givetvis en säljare av en fastighet incitament att paketera kommersiella fastigheter i nybildade aktiebolag och därefter sälja aktierna skattefritt i stället för att sälja fasigheterna direkt och skatta för vinsten på fastigheterna. En köpare hade ingen möjlighet att åstadkomma en avdragsgill förlust på näringsbetingade aktier genom en efterföljande underprisöverlåtelse av fastigheten från det nyinköpta fastighetsbolaget eftersom en förlust på näringsbetingade aktier inte är avdragsgill enligt 25 a kap. 5 § 2 st. IL.

Ett företag som bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter kan dock inneha s.k. lageraktier enligt 27 kap. 6 § IL där nedskrivning på värdet på sådana andelar är möjlig eftersom de inte utgör näringsbetingade aktier. I RÅ 2003 ref. 11 förvärvade ett företag som bedrev handel med fastigheter aktierna i ett fastighetsförvaltande företag med ett betydande goodwillvärde. Dessa aktier blev genom förvärvet lager hos köparen. Därefter överläts fastigheterna i det fastighetsförvaltande företaget till skattemässigt värde till ett annat koncernföretag. Värdet på aktierna i det fastighetsförvaltande företaget sjönk därmed och fråga uppkom därvid om nedskrivning på lageraktierna utgjorde en avdragsgill kostnad hos det bolag som bedrev handel med fastigheter. Regeringsrätten fann att så var fallet. Skatterättsnämnden fann att skatteflyktslagen inte var tillämplig på förfarandet, men Skatteverket överklagade inte denna fråga till Regeringsrätten.

I en miljö där säljaren önskade sälja aktier i fastighetsförvaltande företag för att därigenom få en skattefri vinst på näringsbetingade aktier och köparen önskade förvärva andelar i fastighetsförvaltande handelsbolag för att omedelbart få avdrag för goodwillvärdet vid en efterföljande likvidation uppkom frågan om det inte fanns en möjlighet att tillgodose såväl säljarens som köparens intresse.

Kunde man inte paketera fastigheterna i svenska handelsbolag som ägdes av bolag i exempelvis Nederländerna eller på Cypern? Denna frågeställning (och några till) var bakgrunden till nedanstående förhandsbesked.

En omfattande redogörelse för vissa typer av fastighetspaketeringar som var vanliga tidigare återfinns i prop. 2008/09:37 s. 12–19.

Svensson, B, Skatterättsliga för- och nackdelar med handelsbolag, SN 1995 s. 616.

Se exempel i prop. 2008/09:37 s. 12 ff.

Jfr prop. 2008/09:37 s. 12 ff.

Regeringsrättens domar den 29 maj

1. Regeringsrättens dom 090529, mål nr 6398-05 (nedskrivning lageraktier)

Skatterättsnämndens förhandsbesked 2005-10-27

Som förutsättning för förhandsbeskedet gäller följande. F AB, som bedriver handel med fastigheter, ingår i en koncern där T AB är moderbolag. T AB äger aktierna i det fastighetsförvaltande A AB, vilka aktier är kapitaltillgångar och tillika näringsbetingade aktier hos T AB. Det innebär att den kapitalvinst som uppkommer vid en avyttring av aktierna från T AB till F AB är skattefri hos säljaren. Hos F AB kommer aktierna i A AB att bli lagertillgångar. F AB och A AB kommer därefter att bilda ett antal handelsbolag där F AB:s andel av kapital och resultat kommer att uppgå till 99 procent. I ett följande steg kommer A AB att överlåta bolagets fastigheter till handelsbolagen till skattemässiga värden, som understiger marknadsvärdena, utan uttagsbeskattning. Andelarna i handelsbolagen kommer därefter att säljas till utomstående.

P.g.a. underprisöverlåtelsen av fastigheterna från A AB till handelsbolagen kommer värdet på F AB:s aktier i A AB att sjunka varför nedskrivning sker enligt god redovisningssed.

Skatterättsnämnden fann att nedskrivningen på lageraktierna (fråga 1) var avdragsgill enligt RÅ 2003 ref. 11.

Skatterättsnämndens majoritet fann att skatteflyktslagen (fråga 2) inte var tillämplig på förfarandet.

Regeringsrätten

Skatteverket överklagade förhandsbeskedet och yrkade beträffande fråga 2 att skatteflyktslagen skulle tillämpas på förfarandet.

Regeringsrätten ändrade förhandsbeskedet och uttalade följande som har bäring på tillämpningen på rekvisitet i 2 § p 4 skatteflyktslagen:

”Utgångspunkten för transaktionerna är att fastigheterna ska säljas till en köpare utanför koncernen för sina respektive marknadsvärden. Det är alltså vid den externa försäljningen av fastighetsbeståndet fråga om i grunden fullt ut affärsmässiga transaktioner, vilket i sig strider mot den grundläggande förutsättningen för en underprisöverlåtelse, nämligen att den inte är affärsmässigt motiverad. Samtidigt tillskapas genom det valda förfarandet en särskild rätt till avdrag, vilken neutraliserar den skattepliktiga inkomsten av den affärsmässiga avyttringen så att ett beskattningsmässigt nollresultat uppkommer. Ett sådant förfarande får anses strida mot syftet med bestämmelserna om underprisöverlåtelser, som är utformade så att någon definitiv skattelättnad inte ska uppkomma genom en sådan överlåtelse. Till detta kommer att någon avsikt att genom underprisöverlåtelsen skapa ett tillskott inte kan anses ingå i förfarandet samt att de deltagande bolagen inte med hjälp av underprisöverlåtelsen ska bedriva näringsverksamhet tillsammans eftersom handelsbolagen bildas endast i syfte att de ska säljas. Enligt Regeringsrättens uppfattning strider förfarandet mot syftet med reglerna om underprisöverlåtelser. Även rekvisitet i 2 § 4 skatteflyktslagen är således uppfyllt.”

2. Regeringsrättens dom 090529, mål nr 6398-05 (överlåtelse till HB ägda av nederländska BV:n samt koncernbidragsspärren)

Skatterättsnämndens förhandsbesked 2007-12-18 5

De svenska systerföretagen X AB och Y AB ingår i en företagsgrupp vars moderbolag är ett nederländskt bolag. X AB ägs av det nederländska bolaget MBV som i sin tur ägs av det nederländska koncernmoderbolaget. Y AB ägs i sin tur av Å AB som i sin tur ägs av MBV. X AB innehar ett antal svenska fastigheter. I Y AB finns inrullade underskott som är spärrade enligt 40 kap. 18 § IL, vilket omöjliggör en underprisöverlåtelse av fastigheterna från X AB till Y AB enligt dåvarande 23 kap. 27–28 §§ IL. Avsikten var att MBV skulle bilda två nya nederländska dotterbolag BV 1 och BV 2. Dessa företag skulle därefter bilda ett svenskt handelsbolag som de skulle äga till hälften var. X AB skulle därefter överlåta sina fastigheter till underpris till det nybildade handelsbolaget. Därefter skulle BV 1 och BV 2 överlåta sina andelar i handelsbolaget (utom 0,01 % av BV II:s andel) för marknadsvärdet till Y AB.

Skatterättsnämnden fann (fråga 1) att en överlåtelse av fastigheterna kunde ske från X AB till handelsbolaget utan att överlåtelsen föranledde uttagsbeskattning.

Vidare fann Skatterättsnämnden (fråga 2) att BV 1 och BV 2 inte var skattskyldiga i Sverige vid en avyttring av andelen. Andelen i handelsbolaget ansågs inte hänförlig till något fast driftställe i Sverige.

Skatterättsnämnden fann vidare (fråga 3) att avdragsbegränsningen som följer av koncernbidragsspärren gäller enbart i förhållande till mottagna koncernbidrag. Skattepliktig vinst i handelsbolaget kunde därför kvittas mot underskottet i Y AB eftersom ett handelsbolag inte kan motta koncernbidrag.

Slutligen fann Skatterättsnämnden (fråga 4) att skatteflyktslagen var tillämplig på den tänkta omstruktureringen. Burmeister har riktat kritik mot tillämpningen av skatteflyktslagen.6

Ägarförhållandena i företagsgruppen framgår av artikel av Burmeister, se Burmeister, J, Underprisöverlåtelse till handelsbolag, SN 2008 s. 270. Jfr även André, P i SN 2008 s. 83–86. I prop. 2008/09:37 s. 15 återges en delvis annorlunda koncernstruktur, men skillnaden har ingen avgörande betydelse för rättsfrågorna.

Burmeister har utförligt kommenterat förhandsbeskedet innan detta avgjordes av Regeringsrätten och riktat kritik mot tillämpningen av skatteflyktslagen i SN 2008 s. 270–276.

Regeringsrätten

Regeringsrätten fastställde Skatterättsnämndens förhandsbesked.

Regeringsrätten gjorde samma bedömning som Skatterättsnämnden beträffande frågorna 1–3.

Regeringsrätten uttalade därvid följande beträffande tillämpningen av 2 § 1 st. 4 skatteflyktslagen efter att ha redogjort för rekvisiten i lagregeln:

”Inkomsterna från de till handelsbolaget till väsentligt underpris överförda fastigheterna kommer till 99,99 % att tillföra Y AB. Detta innebär att inkomsten kommer att kunna kvittas mot det koncernbidragsspärrade underskottet i Y AB. Detta bolag förvärvar andelarna i handelsbolaget för marknadsvärdet på andelarna, vilket får antas motsvara marknadsvärdet på fastigheterna. Det framstår således som uppenbart att Y AB hade kunnat uppnå detta resultat genom att för samma pris förvärva fastigheterna direkt från X AB. Den omväg som tagits genom bildandet av nya bolag utan till synes andra uppgifter än att genomföra förfarandet är således meningslös om man inte beaktar den skattemässiga vinst som består i att förfarandet – utöver att kvittning kunnat ske av inkomster mot det koncernbidragsspärrade beloppet – kunnat genomföras utan att utlösa beskattning av övervärdet på fastigheterna. Ett sådant förfarande får anses strida mot syftet med bestämmelserna om underprisöverlåtelser, som är utformade så att någon definitiv skattelättnad inte ska uppkomma genom en sådan överlåtelse. Rekvisitet i 2 § 4 skatteflyktslagen är därför uppfyllt. Med hänsyn härtill och till att övriga rekvisit i lagrummet – i enlighet med vad Skatterättsnämnden funnit – likaledes är uppfyllda ska förhandsbeskedet fastställas även i denna del.”

3. Regeringsrättens dom 090529, mål nr 2729 (”Cypern-målet” – återförvisat till SRN)

Skatterättsnämndens förhandsbesked 2006-03-317

Skatterättsnämnden valde att inte godta en fördelning av vinst vid avyttring av andelar i ett handelsbolag mellan en svenskt och cypriotiskt aktiebolag som bolagsmän i handelsbolaget.

Det svenska aktiebolaget (X AB) ägde en fastighet i Stockholm. X AB ägde vidare 0,1 % av andelarna i ett svenskt handelsbolag och samtliga aktier i det cypriotiska aktiebolaget C, som i sin tur äger resterande 99,9 % av andelarna i handelsbolaget. Mot bakgrund av att en tilltänkt köpare av fastigheten önskade förvärva fastigheten indirekt genom ett handelsbolag planerades följande omstrukturering. X AB avsåg att överlåta fastigheten till handelsbolaget för underpris och därefter skulle andelarna i handelsbolaget överlåtas för marknadspris.

Skatterättsnämnden fann (fråga 1) att en överlåtelse av fastigheten kunde ske från X AB till handelsbolaget utan att överlåtelsen föranledde uttagsbeskattning.

Vidare fann Skatterättsnämnden (fråga 2) att C inte var skattskyldig i Sverige vid en avyttring av andelen. Andelen i handelsbolaget ansågs inte hänförlig till något fast driftställe i Sverige.

Skatterättsnämnden godtog emellertid inte (fråga 4) den av bolagsmännen tänkta fördelningen av vinsten vid avyttring av andelarna i handelsbolaget. Inledningsvis förklarade nämnden att den av bolagsmännen beslutade inkomstfördelningen kan frångås om den innebär en obehörig inkomstöverföring eller framstår som orimlig och väsentligen betingad av skatteskäl. Därefter uttalade nämnden bl.a.:

”[...] då de transaktioner som föregår avyttringen av handelsbolaget sker inom en koncern framstår den avsedda fördelningen av ersättningen som orimlig och i allt väsentligt motiverad av skatteskäl. Enligt nämnden kan fördelningen inte godtas vid beskattningen och skall därför göras efter skälighet. Den omständigheten att X AB äger samtliga andelar i C med de möjligheter som finns att lämna kapitaltillskott till och motta utdelning från C medför ingen annan bedömning.

Med hänsyn härtill bör utgångspunkten för ersättningens fördelning i förevarande fall i stället vara vardera delägarens insats i handelsbolaget.

Ett tillräckligt underlag för en närmare precisering av hur ersättningen vid avyttringen av andelarna i handelsbolaget skall fördelas föreligger emellertid inte. Till den del frågan inte besvaras genom förhandsbeskedet bör den därför avvisas.”

Skatterättsnämnden kom genom svaret på frågan om fördelning av vinsten på andelarna inte att pröva om (fråga 3) skatteflyktslagen var tillämplig.

Förhandsbeskedet har utförligt analyserats av Burmeister i SN 2008 s. 159–173 där han företrädesvis går in på frågan om eventuell omfördelning av kapitalvinst och inte en eventuell tillämpning av skatteflyktslagen. Jfr även Edvinsoon, S i SN 2006 s. 654 ff., Påhlsson, R, i SN 2007 s. 681 samt Svensson, B, Resultatfördelning i handelsbolag SvSKT 2007 s. 707 ff.

Regeringsrätten

Regeringsrätten undanröjde Skatterättsnämndens förhandsbesked beträffande fråga 4 om obehörig fördelning av kapitalvinst. Enligt Regeringsrättens mening hade förhandsbeskedet inte utformats med tillräcklig tydlighet och gav därför inte parterna tillräcklig ledning för tillämpning av förhandsbeskedet.

Skatterättsnämnden har inte prövat frågan om en tillämpning av skatteflyktslagen varför inte Regeringsrätten enligt instansordningsprincipen som första instans kan pröva frågan. Målet är således återförvisat till Skatterättsnämnden för prövning i sak beträffande eventuell tillämpning av skatteflyktslagen.

Kommentar till Regeringsrättsdomarna

I de båda första domarna har således 2 § i skatteflyktslagen ansetts tillämplig och de tänkta omstruktureringarna har ansetts strida mot syftet med underprisreglerna i 23 kap. IL.

En underprisöverlåtelse är enligt 23 kap. 3 § IL en överlåtelse av en tillgång mot ersättning som understiger marknadsvärdet utan att detta är affärsmässigt motiverat under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda. Omstruktureringar ska dock kunna genomföras utan att några omedelbara skattekonsekvenser uppkommer, men någon definitiv skattelättnad är inte avsedd.8 Bestämmelserna om underprisöverlåtelser är utformade så att omotiverade skatteförmåner skall förhindras.

I förarbetena diskuterades förhållandet mellan underprisreglerna i nuvarande 23 kap. IL och skatteflyktslagen och följande uttalande gjordes med anledning av denna frågeställning där man framförallt diskuterade förhållandet till 2 § 1 st. 4 p skatteflyktslagen:9

”En taxering, som innefattar att uttagsbeskattning inte sker vid ett förfarande som faller inom ramen för denna diskussion, kan visserligen inte normalt strida mot lagstiftningens syfte. Det kan dock inte uteslutas att omständigheterna i vissa fall kan vara sådan att lagen är tillämplig.”

I RÅ 2003 ref. 11 godtog Regeringsrätten en omstrukturering i en företagsgrupp där värdet på lageraktier gått ned genom en underprisöverlåtelse av fastigheter. Skatterättsnämnden ansåg i förhandsbeskedet att skatteflyktslagen inte var tillämplig, men Regeringsrätten kom aldrig att pröva huruvida skatteflyktslagen var tillämplig eftersom denna fråga inte överklagades av Skatteverket.10 I nu aktuellt förhandsbeskedsärende beträffande nedskrivning av lageraktier ansåg Skatterättsnämnden att skatteflyktslagen inte var tillämplig med hänvisning till RÅ 2003 ref. 11. Regeringsrätten var av annan åsikt och tillmätte den omständigheten att fastigheterna skulle avyttras till en köpare utanför koncernen betydelse. Avgörande för utgången synes vara att vinsten på handelsbolagsandelen som sker externt till marknadspris kan neutraliseras av den nedskrivning på lageraktierna som blir följden efter underprisöverlåtelserna av fastigheterna till nybildade handelsbolag. Regeringsrätten anser således att det är fråga om en definitiv skattelättnad och inte endast en uppskjuten beskattning. Utgången i detta mål framstår som något märklig eftersom säljaren kunnat erhålla en skattefri kapitalvinst på näringsbetingade aktier om man sålt aktierna i det fastighetsförvaltande bolaget från moderbolaget – T AB – eftersom aktierna i detta bolags hand var näringsbetingade aktier. Om fastigheterna å andra sidan överförts direkt från det fastighetsförvaltande bolaget (A AB) till de nybildade handelsbolagen hade F AB med motsvarande ägarandel i de nybilade handelsbolagen inte kunnat erhålla nedskrivning på lageraktier eftersom det aldrig hade aktualiserats (vid sådant förhållande hade F AB aldrig förvärvat några lageraktier i A AB) och en efterföljande avyttring av andelarna i handelsbolagen till marknadspris hade beskattats hos säljaren.

Regeringsrätten skriver bl.a. följande i sina domskäl:

”Till detta kommer att någon avsikt att genom underprisöverlåtelsen skapa ett tillskott inte kan anses ingå i förfarandet samt att de deltagande bolagen inte med hjälp av underprisöverlåtelsen ska bedriva näringsverksamhet tillsammans eftersom handelsbolagen bildas endast i syfte att de ska säljas (min anm.).”

Jag har svårt att förstå denna skrivning överhuvudtaget. Det torde enligt min mening snarare vara regel än undantag att man använder underprisreglerna för att överlåta egendom till nybildade bolag som omedelbart skall säljas externt för marknadspris – i regel utan beskattning eftersom det är fråga om avyttring av näringsbetingade aktier i bolagssektorn.

I FB med nederländska BV:n ansåg Regeringsrätten således att den omständigheten att det förvärvande bolaget med koncernbidragsspärrade underskott kunde förvärva andelarna i handelsbolaget utan att någon beskattning ägde rum på säljarsidan stred mot syftet med underprisreglerna i 23 kap. IL. Genom att det nybildade handelsbolaget ägdes av två nederländska BV:n kom övervärdet på de värdereserver som tillförts handelsbolaget inte att beskattas. Syftet med reglerna i 23 kap. IL är en uppskjuten beskattning, men inte en definitiv skattelättnad. Rekvisitet i 2 § 1 st. 4 p skatteflyktslagen var därmed uppfyllt enligt Regeringsrätten.

Genom tillämpningen av skatteflyktslagen blir X AB beskattad som om man överlåtit fastigheterna för marknadsvärdet till Y AB. Ett annat alternativ när det gäller tillämpningen av 3 § skatteflyktslagen hade eventuellt varit att inte uttagsbeskatta överlåtaren utan istället vägra Y AB kvittning av löpande inkomster från handelsbolaget mot det koncernbidragsspärrade underskottet i Y AB.11

Regeringsrätten har återförvisat det s.k. ”Cypern-målet” till Skatterättsnämnden för prövning mot skatteflyktslagen. Mot bakgrund av utgången i de båda domar där skatteflyktslagen tillämpades är risken stor att skatteflyktslagen är tillämplig även i detta fall.

Genom att Regeringsrätten tillämpat skatteflyktslagen på förfaranden som faller in under ordalydelsen om underprisöverlåtelser i 23 kap. IL kommer många skattskyldiga att se sig nödsakade att få mer komplicerade omstruktureringar prövade mot skatteflyktslagen i framtiden.

Det torde dessutom i ett flertal falla vara utomordentligt svårt att avgöra huruvida en skattskyldig genomför en ”tillåten” underprisöverlåtelse som endast leder till uppskjuten beskattning eller om det är fråga om definitiv skattelättnad som kan angripas med skatteflyktslagen. I det ovan redovisade förhandsbeskedet om nedskrivning på lagerandelar fann Skatterättsnämnden att förfarandet inte stred mot 2 § 1 st. 4 p i skatteflyktslagen, men Regeringsrätten hade motsatt uppfattning.

Ett alternativ hade varit att inte tillämpa skatteflyktslagen, men angripa icke önskad skatteplanering genom ny lagstiftning, vilket också skett redan innan Regeringsrättens domar avgjorts (se nedan).

Jfr prop. 1998/99:15 s. 118.

Prop. 1998/99:15 s. 147.

Jfr prop. 2008/09:37 s. 18.

Jfr Burmeister i SN 2008 s. 275 f. som är av den uppfattningen att uttagbeskattning leder till ett oskäligt resultat eftersom kvittning mellan bolagen ändå hade kunnat äga rum efter det att den koncernbidragsspärrade perioden gått till ända. Huruvida en sådan tillämpning står i överensstämmelse med principen om beskattningsårets slutenhet är mer tveksam.

Ny lagstiftning

Sedan ansökan om förhandsbesked lämnades in och redan innan Regeringsrätten avgjorde målen infördes stopplagstiftning den 17 april 2008 med tillämpning fr.o.m. den 18 april 2008 som förhindrar nedskrivning på lagerandelar efter en underprisöverlåtelse och underprisöverlåtelser till och från handelsbolag.12

Beträffande skälen till att inte längre godta underprisöverlåtelser till och från handelsbolag uttalades följande i propositionen:13

”Således innebär förslaget att även den förpackning av tillgången i handelsbolag som sker hos säljaren innan försäljningen, inte längre går att genomföra utan skattekonsekvenser. Därmed förhindras även sådana upplägg där det svenska handelsbolag som avyttras ägs av utländska företag som inte är skattskyldiga för vinsten vid avyttringen. De nu föreslagna åtgärderna har bedömts vara de som utgör de mest effektiva och ändamålsenliga för att motverka och stoppa omfattande skatteplanering genom vissa transaktioner med handelsbolag.”

Avslutningsvis bör nämnas att Regeringen i skrivelse från den 17 juni 2009 aviserar att förluster på andelar i handelsbolag endast får dras av mot kapitalvinster på sådana andelar. Detta gäller dock endast om en andel avyttras under tiden fr.o.m. den 18 juni 2009 t.o.m. den 31 december 2009. Förslaget har sin förklaring i ett kommande förslag om att avskaffa beskattning av kapitalvinster och kapitalförluster på andelar i handelsbolag.14

Bo Svensson är skattejurist på Wistrands advokatbyrå i Göteborg och universitetslektor på Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet.

Regeringsens skrivelse 2007/08:148 samt prop. 2008/09:37.

Prop. 2008/09:37 s. 28.

Regeringens skrivelse 2008/09:224.