Skatteverket gör löpande ställningstaganden i olika skatterättsliga frågor. Syftet med dem är att uppnå en enhetlig och likformig rättstillämpning inom verket. Ställningstagandena uttrycker verkets uppfattning om vad som bör gälla vid tolkningen av en specifik bestämmelse. Internt på Skatteverket kallas de styrsignaler och de anger hur en viss fråga ska hanteras inom verket. Har den skattskyldige eller skattedomstolarna en annan uppfattning i en fråga behöver ställningstagandet givetvis inte följas av dem.
Nedan redovisas en sammanställning av ställningstaganden i frågor rörande främst inkomstbeskattning och mervärdesskatt. Även ställningstaganden i övriga skatteslag m.m. kommer att redovisas, då under rubriken ”Övrigt”. De fullständiga ställningstagandena finns på Skatteverkets hemsida (www.skatteverket.se) under fliken Rättsinformation/Skatteverkets ställningstaganden, där även alla äldre ställningstaganden finns publicerade. De publiceras löpande under året och från 2007 publiceras ställningstagandena löpande i datumordning. Publiceringen på webben sker för att ge allmän kännedom om dem.
Inom parantes nedan anges datum och diarienummer hos Skatteverket för respektive ställningstagande. Samtliga nya ställningstaganden anges, i vissa fall lämnas dock endast uppgift om att en viss fråga behandlats samt dess identifikationsuppgifter.
1 Inkomstskatt
1.1 Näringsverksamhet
Överlåtelse av betalningsplan enligt 21 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL
En betalningsplan kan inte överlåtas med skatterättslig verkan. Däremot kan dödsboet efter den som upplåtit avverkningsrätten fortsätta att tillämpa betalningsplanen. (2008-03-03, dnr 131 127228-08/111)
Hur påverkas kapitalunderlaget för räntefördelning och expansionsfond av reglerna om förenklat årsbokslut?
Om en enskild näringsidkare tillämpar reglerna om förenklat årsbokslut gäller följande. Vid förvärv av en tillgång som levererats före årets utgång utan att faktura erhållits, ska tillgången beaktas vid beräkning av kapitalunderlaget för räntefördelning och expansionsfond utan att ett belopp motsvarande den skuld som är hänförlig till inköpet ska beaktas. (2008-03-05, dnr 131 80601-08/111)
Mobilmaster hänförs till byggnadsinventarier
Mobilmaster hänförs till byggnadsinventarier vid inkomstbeskattningen. (2008- 03-19, dnr 131 152879-08/111)
Redovisning av nedmonterings- och bortforslings- och återställandekostnader för inventarier och rätten till räkenskapsenlig avskrivning
Enligt god redovisningssed kan i vissa fall beräknade framtida utgifter för nedmontering och bortforsling av en materiell anläggningstillgång samt återställande av platsen eller området inkluderas i anskaffningsvärdet. Det är Skatteverkets uppfattning att en sådan redovisning medför att rätten till räkenskapsenlig avskrivning går förlorad, eftersom värdet på tillgången i balansräkningen blir högre än det skattemässiga värdet. I stället får bestämmelserna om restvärdeavskrivning tillämpas.
Inte heller i detta fall får ifrågavarande utgifter räknas med i det skattemässiga anskaffningsvärdet. (2008-03-19, dnr 131 164537-08/111)
Löneunderlag och beaktande av närståendes lön för uppfyllandet av löneuttagskravet
Närståendes lön under året före beskattningsåret får beaktas för uppfyllande av det krav som ställs på löneuttag för beräkning av lönebaserat utrymme om denne omfattades av närståendekretsen detta år. Däremot behöver denne inte vara närstående även vid utdelningstillfället.
Närståendes lön under hela ovan nämnda år får beaktas även om närståendeskapet endast förelegat under någon del av året. (2008-03-28, dnr 131 163995- 08/111)
Löneunderlag och krav på egen lön det år andelarna förvärvas
Löner under hela det kalenderår då en fysisk person direkt förvärvar andelar i ett fåmansföretag får ingå i löneunderlaget, dvs. även löner före det att han blivit delägare. Löner som en delägare erhållit under förvärvsåret men före den tidpunkt då han blev delägare i företaget får dessutom beaktas när det gäller frågan om hans lön når upp till lönekravet. Vidare ska löner utbetalda före det att bolaget förvärvas beaktas när man ska räkna fram själva lönekravet som ägaren måste uppfylla för att få beräkna ett löneunderlag.
Om företaget i stället förvärvas indirekt av ett annat företag ska inte löner beaktas som betalts ut till ägaren eller de anställda under tid då företaget inte var ett dotterföretag. Det gäller såväl när man ska beräkna den egna lönen som lönekravet. (2008-03-28, dnr 131 159978-08/111)
Förenklat årsbokslut och försäkringsersättning för inventarier
Skatteverkets bedömning är att försäkringsersättning för förlorade inventarier ska bokföras på ett inventariekonto, även om detta inte uttryckligen framgår av Bokföringsnämndens Vägledning med BFNAR 2006:1 Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut. Det redovisade årsresultatet och den beskattningsbara inkomsten kommer dock att bli detsamma även om man skulle bokföra försäkringsersättningen på ett intäktskonto. (2008-04-02, dnr 131 183438-08/111)
Förenklat årsbokslut och utgifter för ej färdigställda egentillverkade maskiner och inventarier
Det är Skatteverkets bedömning att utgifter för ej färdigställda egentillverkade maskiner och inventarier ska redovisas i balansräkningen som en tillgång som inte får skrivas av, även om detta inte uttryckligen framgår av Bokföringsnämndens Vägledning med BFNAR 2006:1 Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut. Efter färdigställandet ska utgifterna redovisas som maskiner och inventarier, varefter avskrivning kan göras såväl i redovisningen som vid beskattningen. (2008-04-09, dnr 131 201330-08/111)
Förenklat årsbokslut och inventarier av mindre värde
Det är Skatteverkets bedömning att ställningstagandet 2005-03-03 (dnr 130 133554-05/111), Inventarier av mindre värde och mervärdesskatt, även är tillämpligt avseende företag som upprättar förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 10 § bokföringslagen. Det innebär att omedelbart avdrag får göras för inventarier vars anskaffningsvärde uppgår till högst 5.000 kr med tillägg för mervärdesskatt till den del denna inte ska dras av eller återbetalas enligt mervärdesskattelagen. (2008-04-16, dnr 131 224890-08/111)
1.2 Tjänst, Arbetsgivaravgifter
Förmån av lånedator – värdering fr.o.m. beskattningsår 2009
Förmån av lånedator ska fr.o.m. beskattningsår 2009 värderas till marknadsvärdet, dvs. vad det hade kostat den anställde att själv hyra en motsvarande dator inklusive support och andra ingående tjänster. I de fall arbetsgivaren leasar lånedatorn från en utomstående leverantör, och den anställde själv hade fått betala samma hyreskostnad för ett motsvarande datorpaket, motsvarar arbetsgivarens betalning inklusive moms förmånsvärdet för den anställde.
I de fall arbetsgivaren lånar ut en egen dator till en anställd bör förmånsvärdet motsvaras av utrustningens värdenedgång, kapitalkostnad och kostnad för support och andra tjänster under den avtalade låneperioden. Summan av dessa poster inklusive moms bör fördelas ut jämnt under hela låneperioden vid beräkning av månatligt förmånsvärde.
När det gäller datorlån som avtalats under 2006 och som då uppfyllde kraven för skattefrihet, och för vilka datorutrustningen är minst två år gammal vid ingången av 2009, får dock ett månatligt förmånsvärde på 400 kr tillämpas även fortsättningsvis under 2009. (2008-02-29, dnr 131 139638-08/111)
Arbetsgivaravgifter på ersättning till person som avlidit
Om lön eller annan ersättning för arbete betalas ut till ett dödsbo efter en anställd som avlidit ska arbetsgivaravgifter betalas enligt vanliga regler under dödsfallsåret. Om arbetsersättningar betalas ut påföljande eller senare år ska arbetsgivaravgifter inte betalas. (2008-03-05, dnr 131 130127-08/111)
Kommentar: Skyldigheten att göra skatteavdrag och lämna kontrolluppgift kvarstår även för arbetsersättningar som betalas ut till dödsboet efter den avlidne.
1.3 Kapital
Beskattning av kapitalvinst och avdrag för kapitalförlust som kan fastställas först efter inflyttning till Sverige
En kapitalvinst som beror på en tilläggsköpeskilling som utbetalas först när en person blivit obegränsat skattskyldig är inte skattepliktig om personen var begränsat skattskyldig vid avyttringstidpunkten och inte var skattskyldig då för avyttringen enligt den s.k. tioårsregeln i 3 kap. 19 § IL. En kapitalförlust som blir definitiv först när en person blivit obegränsat skattskyldig är inte avdragsgill om personen var begränsat skattskyldig vid avyttringstidpunkten och inte var skattskyldig då för avyttringen enligt 3 kap. 19–20 §§ IL. (2008-04-07, dnr 131 185310-08/111)
Kommentar: Detta ställningstagande ersätter tidigare utfärdat ställningstagande med dnr 131 230345-07/111 p.g.a. ändrad lydelse i 3 kap. 19 § IL.
1.4 Internationell beskattning
Tillämpning av sexmånadersregeln vid flera anställningar
Sexmånadersregeln kan bli tillämplig i fall då utlandsarbetet överstiger sex månader men det är fråga om flera på varandra efterföljande anställningar var och en kortare än sex månader och för olika arbetsgivare. Anställningarna kan vara förlagda till olika länder. Kortare uppehåll för omstationering eller liknande får förekomma mellan anställningarna. Sådan tid för omstationering ingår i den tid för kortare avbrott som regleras i 3 kap. 10 § IL. (2008-04-14, dnr 131 219580-08/111)
Fastighet – avyttring eller gåva vid överlåtelse av utländsk fastighet
Överlåtelse av fastighet i utlandet ska behandlas som en avyttring om ersättningen motsvarar eller överstiger 75 % av marknadsvärdet. Om ersättningen understiger 75 % av marknadsvärdet behandlas överlåtelsen som en gåva, om det finns en gåvoavsikt. (2008-04-16, dnr 131 99609-08/111)
2 Mervärdesskatt
Sammanställning nr 6 med frågor och svar i anledning av reglerna om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn
Skatteverket har i skrivelse 2007-06-26, dnr 131 409437-07/111, redogjort för sin syn på ett antal frågor om vilka tjänster som ska omfattas av reglerna om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn. Några ändringar i Standard för svensk näringsgrensindelning, SNI, 2002 samt en lagändring som trädde i kraft den 1 januari 2008 har föranlett Skatteverket att göra ställningstaganden som i vissa delar innebär en ändring av de svar som lämnats. Skatteverket har nu gjort en översyn av skrivelsen. (2008-02-29, dnr 131 134268-08/111)
Kommentar: Denna skrivelse ersätter skrivelse 2007-06-26, dnr 131 409437-07/ 111, som ska upphöra att gälla.
Mervärdesskatt vid montering av byggställningar
Skatteverket anser att uthyrning, montering och demontering av byggnadsställningar inte är sådana tjänster avseende fastighet som ska omfattas av reglerna om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn. (2008-02-29, dnr 131 129518-08/111)
Kommentar: Skatteverket anser att tjänster avseende montering och installation av utrustning endast omfattas av den omvända skattskyldigheten inom byggsektorn om utrustningen genom monteringen blir fastighet enligt mervärdesskattelagen (1994:200), ML.
Till ställningstagandet finns även tillämpningsinformation där det framgår att vid kontroll bör Skatteverkets åtgärder, som föranleds av nämnda ställningstagande, vara framåtsyftande. Beslut på initiativ av verket bör därför, i normalfallet, inte avse omsättning under redovisningsperioder före 2008-07-01.
Avdragsrätt för mervärdesskatt vid import av 'varor för reparation
Varor som importeras av någon annan än ägaren endast för att de ska repareras här i landet och därefter exporteras ut ur landet förvärvas inte för omsättning eller för användning som anläggningstillgångar i importörens verksamhet. Avdragsrätt föreligger därför inte för den mervärdesskatt som importören blir påförd vid import av sådana varor.
När det gäller motsvarande import men för utförande av en reparationstjänst inom ramen för ett av importören lämnat garantiåtagande får importen anses utgöra ett led i den ursprungliga omsättningen av varorna. Skatteverket anser därför att importören i dessa fall har avdragsrätt för den mervärdesskatt som denne blir påförd vid importen under förutsättning att importörens omsättning av varorna medfört skattskyldighet. (2008-04-02, dnr 131 146431-08/111)
Mervärdesskatt – nedskrivning av kundfordringar
Enligt Skatteverkets bedömning måste det föreligga en förlust på en fordran avseende en specifik transaktion för att beskattningsunderlaget för mervärdesskatt ska kunna minskas. Beskattningsunderlaget får därför inte minskas vid kollektiv nedskrivning av kundfordringar.
Skatteverket anser att beskattningsunderlaget inte får minskas endast på grund av att det finns en osäkerhet om betalning kommer att ske för en fordran avseende en vara eller tjänst. Beskattningsunderlaget ska påverkas först när förlusten har uppkommit dvs. det ska vara en konstaterad förlust. (2008-04-07, dnr 131 194828-08/111)
Virtuella världar – mervärdesskatt
Den som mot ersättning tillhandahåller ett onlinespel med tillgång till en virtuell värld till en deltagare har enligt Skatteverkets bedömning omsatt en skattepliktig tjänst.
Vid transaktioner mellan deltagarna i en virtuell värld där överenskommelse finns om försäljning av en ”vara” eller en ”tjänst” mot ersättning i en intern valuta föreligger enligt Skatteverkets bedömning en omsättning av en elektronisk tjänst när den interna valutan kan omvandlas till gällande lagligt betalningsmedel (pengar). Om den interna valutan inte kan omvandlas till pengar föreligger ingen omsättning.
En deltagare som säljer elektroniska eller andra tjänster i en virtuell värld kan enligt Skatteverkets bedömning bedriva näringsverksamhet enligt de kriterier som finns i IL. En bedömning får göras i det enskilda fallet av verksamhetens omfattning, varaktighet, självständighet och vinstsyfte. Om deltagaren bedriver näringsverksamhet är verksamheten yrkesmässig enligt ML.
Skatteverket anser vidare att en deltagare som, utan att bedriva näringsverksamhet, självständigt och med viss varaktighet omsätter elektroniska tjänster för mer än 30.000 kronor, bedriver en verksamhet som är yrkesmässig enligt 4 kap. 1 § första stycket 2 ML.
Omsättningen har skett inom landet när säljaren är en svensk näringsidkare som säljer elektroniska tjänster till en annan svensk näringsidkare eller till en privatperson i Sverige eller i ett annat EG-land. En omsättning från en utländsk näringsidkare till en svensk näringsidkare har också skett inom landet. Detsamma gäller om en näringsidkare från ett land utanför EG säljer tjänster till svenska privatpersoner. (2008-04-07, dnr 131 196971-08/111)
Mervärdesskatt vid mottagande av bidrag från EU:s strukturfonder
Mottagande av bidrag (stöd) från strukturfonderna och offentlig medfinansiering som utbetalas i syfte att utjämna ekonomiska och sociala skillnader inom EU utgör i normalfallet inte någon omsättning. När det inte är fråga om omsättning faller bidragen utanför tillämpningsområdet för mervärdesskatt och mervärdesskatt ska således inte betalas för mottagandet av dem. En omsättning anses föreligga när en motprestation ska lämnas för bidraget genom leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster.
Bidragens storlek bestäms av bl.a. avdragsrätten för ingående skatt på förvärv som är hänförliga till de aktiviteter som ska utföras inom det projekt som bidraget avser. För avdragsrätt krävs att förvärven kan hänföras till omsättningar som medför skattskyldighet. Om omsättning saknas i ett projekt har en deltagare inte avdragsrätt eller återbetalningsrätt för ingående skatt i annat fall än då aktiviteterna i projektet har ett direkt och omedelbart samband med annan av denne bedriven verksamhet som medför sådan rätt.
Om en mottagare av bidrag till ett projekt i sin tur utger bidrag åt annan eller om projektdeltagare gör insatser i projektet får på motsvarande sätt i de enskilda fallen bedömas om omsättningar föreligger i dessa led. (2008-04-08, dnr 131 179189-08/111)
Gemenskapsinternt förvärv av nytt transportmedel
Vid bedömningen av om ett transportmedel är att betrakta som nytt enligt 1 kap. 13 a § ML, är det förhållandena vid förvärvstidpunkten som är avgörande, dvs. då rätten att förfoga över varan såsom ägare övergår till köparen. Det förhållandet att ett transportmedel inte längre uppfyller förutsättningarna för att vara ett nytt transportmedel då det förs in i Sverige saknar därmed betydelse.
För att ett gemenskapsinternt förvärv ska föreligga gäller enligt 2 a kap. 2 § 1 ML att en vara transporteras till Sverige från ett annat EG-land. En förutsättning är att transporten sker eller påbörjas i samband med förvärvet. En transport får anses påbörjad i samband med förvärvet även i de fall transportmedlet inte förs direkt till Sverige utan först används under t.ex. en semesterresa. I de fall en omsättning av ett nytt transportmedel uppfyller förutsättningarna för att vara en från skatteplikt undantagen gemenskapsintern leverans enligt bestämmelserna i omsättningslandet ska transporten till Sverige alltid anses ha skett eller påbörjats i samband med förvärvet.
Ett gemenskapsinternt förvärv ska beskattas i det land där varan befinner sig när transporten till köparen avslutas. Skatteverket anser att transporten till köparen vid förvärv av ett nytt transportmedel ska anses avslutad i det land där transportmedlet i normalfallet är parkerat eller förankrat. Ett transportmedel ska anses parkerat eller förankrat i Sverige om köparen är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige. Det gäller såvida inte köparen kan visa att transportmedlet har sin huvudsakliga parkeringsplats eller hamnplats i ett annat land. (2008-04-09, dnr 131 148041-08/111)
Kommentar: Detta ställningstagande ersätter ställningstagande med samma namn från 2006-07-05, dnr 131 605460-05/111).
Mervärdesskatt vid uthyrning av bygg- och anläggningsmaskin med förare
Enligt Skatteverkets uppfattning är maskinens karaktär inte ensamt avgörande för om uthyrningen av en viss maskin ska omfattas av reglerna om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn. Istället ska en bedömning göras utifrån vilken typ av arbete som ska utföras med maskinen i det aktuella fallet. För att reglerna ska bli tillämpliga vid uthyrning av maskin med förare mot ersättning per tid, krävs att uthyrningen sker för att utföra ett arbete som avser fastighet enligt ML och omfattas av uppräkningen i 1 kap. 2 § andra stycket 1 ML.
Ett tillhandahållande som avser uthyrning av bygg- och anläggningsmaskin utan förare omfattas inte av reglerna om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn. (2008-04-15, dnr 131 222178-08/111)
Mervärdesskatt, upplåtelse av golfsimulator m.m.
Användning av golfsimulator utgör inte sådan idrottslig verksamhet som avses i 3 kap. 11 a § ML. Skatteverket anser att användning av en golfsimulator innebär en simulering av det egentliga golfspelet, oavsett om användningen sker i träningssyfte eller som förströelse. Golfspel på en golfbana och simulering av golfspel i en golfsimulator är sålunda helt olika aktiviteter. Mervärdesskatt ska därför tas ut med 25 procent vid upplåtelse av golfsimulator.
Skatteverket anser att samma bedömning som görs av simulering av golfspel i en golfsimulator, även ska göras av motsvarande simulering av andra idrottsaktiviteter. (2008-04-17, dnr 131 226161-08/111)
3 Övrigt
Gruvindustriell verksamhet (Punktskatt)
Med gruvindustriell verksamhet enligt 6 a kap. 1 § 13 lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE) får enligt Skatteverkets uppfattning anses industriell verksamhet som inbegriper brytning ovan eller under jord av fast berg för att utvinna mineral. Med brytning avses här sprängning, borrning eller lösgörande på annat sätt. (2008-04-09, dnr 131 213965-08/111)
Bostadslägenhet (Fastighetstaxering)
Enligt 9 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska som bostadslägenhet avses en lägenhet som helt eller till en inte oväsentlig del är avsedd att användas som bostad. Vid tillämpning av denna bestämmelse ska en lägenhet klassificeras som en bostadslägenhet, om den består av ett eller flera bostadsrum och är utrustad med kök, kokvrå eller kokskåp eller som har tillgång till gemensamt kök. Vidare ska varje bostadslägenhet ha egen ingång direkt från det fria, trapphus eller korridor.
Bostadslägenheter, som var för sig har egen ingång från det fria, trapphus eller korridor och är förenade genom en öppning mellan lägenheterna, ska betraktas som en enda lägenhet.
Styrsignalen ska tillämpas när antalet bostadslägenheter ska fastställas i samband med uppgiftslämnande enligt p. 3 av övergångsbestämmelserna till lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift och vid den särskilda fastighetstaxeringen av hyreshusenheter 2009. (2008-04-10, dnr 131 55819-08/111)
Fastighetsskatt för bostadsfastighet som saknar byggnadsvärde (Fastighetsskatt)
Fastighetsskatt ska betalas för tomtmark med tillhörande bostadsbyggnad om byggnaden inte åsatts byggnadsvärde för småhus eller hyreshus vid fastighetstaxeringen. Ett vanligt exempel är småhusenheter med administrativ typkod 213. (2008-04-17, dnr 131 234616-08/111)
Ingvar Håkansson är rättslig expert vid Skatteverkets rättsavdelning.