I den återkommande avdelningen Skattenytt Internationellt är det allmänna syftet att spegla internationella skattenyheter. Avsikten är att i såväl kortare som längre notiser referera och analysera nyheter på det internationella skatteområdet. Det kan vara nyheter med internationell anknytning i intern svensk rätt och i främmande rättsordningar samt nyheter inom rättsområdena skatteavtalsrätt och EG-skatterätt. Jag tar tacksamt emot synpunkter på både innehåll och urval (Mattias Dahlberg, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, Box 512, 751 20 Uppsala eller mattias.dahlberg@jur.uu.se).
Metod att undanröja dubbelbeskattning och grundläggande friheter
Det finns två huvudmetoder att undanröja internationell dubbelbeskattning, avräkningsmetoden (credit-metoden) och friställningsmetoden (exempt-metoden).1 Metoderna kan användas för att undanröja både internationell juridisk dubbelbeskattning och ekonomisk dubbelbeskattning (kedjebeskattning). Vad gäller internationell juridisk dubbelbeskattning förespråkar Sverige numera avräkningsmetoden, men när det gäller att undanröja kedjebeskattning tillämpas friställningsmetoden såväl i rent interna situationer som i gränsöverskridande situationer. En betydelsefull fråga är i vilket förhållande dessa metoder står till grundläggande friheter i EG-rätten. Vad händer om friställningsmetoden tillämpas i skatteavtalet, men intern rätt medför en ”switch-over” till avräkningsmetoden? Denna fråga ställdes på sin spets i EG-domstolens dom den 6 december 2007 i mål C-298/05 Columbus Container Services BVBA & Co mot Finanzamt Bielefeld-Innensstadt. Domen meddelades av första avdelningen med fem domare. Det kan noteras att i målet hade yttranden avgivits av flera bemärkta skattejurister, däribland, och på motsatta sidor i målet, professor Axel Cordewener för Columbus Container och professor Wolfgang Schön för tyska regeringen. År 2002 publicerade Cordewener den omfattande doktorsavhandlingen Europäische Grundfreiheiten und nationales Steuerrecht (Verlag O. Schmidt, Köln). Handledare var professor Schön!
Omständigheterna i det underliggande målet vid den nationella domstolen var följande. Columbus Container var ett belgiskt kommanditbolag och fungerade som ett belgiskt coordinationcentre, ”samordningscentrum” i den svenska språkversionen. Bolagsandelarna i Columbus Container ägdes dels av en tysk familj bestående av åtta personer, dels av ett tyskt handelsbolag som i sin tur ägdes av samma familj. Columbus Container ingick i en stor internationell koncern, och bolaget utförde gemensamma tjänster för hela koncernen i fråga vad avsåg finansiering, bokföring och administration. Columbus Container beskattades i Belgien. I Tyskland beskattades dock de tyska bolagsmännen för den vinst som var hänförlig till den näringsverksamhet som bedrivits av Columbus Container, varvid avräkning medgavs för skatt som erlagts av Columbus Container i Belgien. Verksamheten i Belgien ansågs vara en filial. Beskattningen i Tyskland ägde rum enligt den tyska CFC-lagstiftningen, eftersom Columbus Container ansågs vara ett lågbeskattat subjekt.
Enligt Columbus Container utgjorde beskattningen i Tyskland av vinster hänförliga till det belgiska bolaget ett hinder mot etableringsfriheten. Skälet var att dessa vinstmedel skulle vara friställda från beskattning i Tyskland enligt det belgisktyska skatteavtalet. Enligt uppgift i målet innebar detta byte av metod för att undanröja dubbelbeskattning, att skattebördan för bolagsmännen i Columbus Container ökade med 53 procent såvitt avsåg beskattningsåret 1996. Enligt EG-domstolen utgjorde det dock inte nödvändigtvits ett hinder mot etableringsfriheten (p. 38). Beskattningen av det belgiska bolagets inkomster i Tyskland och den möjlighet till avräkning som medgavs försatte de tyska bolagsmännen i en situation som var jämförbar med om det belgiska bolaget istället hade etablerats i Tyskland. Följaktligen var inte beskattningen i Tyskland något hinder mot etableringsfriheten. EG-domstolen noterade att ett hinder också kunde föreligga om samma lagstiftning tillämpades på olika situationer, men inte heller ifrån ett sådant perspektiv förelåg något hinder mot etableringsfriheten. EG-domstolen ville inte heller gå in och pröva förhållandet mellan en nationell lagstiftning och ett skatteavtal, p. 47, eftersom den frågan inte rör tolkningen av gemenskapsrätten.
Medlemsstaterna anses inte heller skyldiga att anpassa sina nationella skattesystem i förhållande till varandra, i syfte att tillse att ett bolag som valt att etablera sig i en viss annan medlemsstat skall beskattas på samma sätt som om bolaget valt att etablera sig i en annan medlemsstat, se härom p. 51. Vidare anförde Columbus Container att om man istället hade valt att etablera sig i Belgien genom en kapitalassociation och inte genom ett kommanditbolag, skulle de negativa beskattningskonsekvenserna i Tyskland inte ha uppkommit. För att tala i klartext ansåg Columbus Container att den tyska skattelagstiftningen medförde att utländska filialetableringar missgynnades i förhållande till dotterbolagsetableringar. EG-domstolen ansåg dock inte att den tyska lagstiftningen medförde något sådant hinder. Skälet var att motsvarande etableringar i Tyskland inte var föremål för någon annorlunda beskattning. Mot samma bakgrund ansågs inte heller något hinder föreligga mot fria kapitalrörelser.
Domen i Columbus Container är betydelsefull. Det är stora frågor som EG-domstolen berör, även om det sker kortfattat. Att den tyska CFC-lagstiftningen medförde beskattning av vinsterna från Belgien, med efterföljande rätt till avräkning av utländsk skatt, utgjorde alltså inte något hinder mot etableringsfriheten. Att skatteavtalet stipulerade tillämpning av friställningsmetoden påverkade inte bedömningen. Någon likabehandling i hemstaten av olika former för utlandsetableringar synes inte heller föreligga. Detta var för övrigt något som Regeringsrätten ansåg vara ”uppenbart” i avgörandet den 16 november 2007 i mål nr 2979-07. I det målet var frågan bland annat om man vid tillämpning av avräkningslagen skulle likabehandla en filialetablering och en dotterbolagsetablering i Luxemburg. Enligt sökandebolaget medförde etableringsfriheten och fria kapitalrörelser att Sverige skulle medge avräkning för skatt erlagd av utländskt dotterbolag på samma sätt som för en utländsk filial. Det ansåg däremot inte Regeringsrätten, som inte ansåg det nödvändigt att begära förhandsavgörande från EG-domstolen. I domen i Columbus Container, meddelad den 6 december 2007, synes EG-domstolen ge stöd för Regeringsrättens uppfattning.
Mattias Dahlberg är professor i finansrätt vid Uppsala universitet.
Här bortses från kostnadsavdrag.