Skatteverket gör löpande ställningstaganden i olika skatterättsliga frågor. Syftet med dem är att uppnå en enhetlig och likformig rättstillämpning inom verket. Ställningstagandena uttrycker verkets uppfattning om vad som bör gälla vid tolkningen av en specifik bestämmelse. Internt på Skatteverket kallas de styrsignaler och de anger hur en viss fråga ska hanteras inom verket. Har den skattskyldige eller skattedomstolarna en annan uppfattning i en fråga behöver ställningstagandet givetvis inte följas av dem.

Nedan redovisas en sammanställning av ställningstaganden i frågor rörande främst inkomstbeskattning och mervärdesskatt. Även ställningstaganden i övriga skatteslag m.m. kommer att redovisas, då under rubriken ”Övrigt”. De fullständiga ställningstagandena finns på Skatteverkets hemsida (www.skatteverket.se) under fliken Rättsinformation/Skatteverkets ställningstaganden, där även alla äldre ställningstaganden finns publicerade. De publiceras löpande under året och från 2007 publiceras ställningstagandena löpande i datumordning. Publiceringen på webben sker för att ge allmän kännedom om dem.

Inom parantes nedan anges datum och diarienummer hos Skatteverket för respektive ställningstagande. Samtliga nya ställningstaganden anges, i vissa fall lämnas dock endast uppgift om att en viss fråga behandlats samt dess identifikationsuppgifter.

1 Inkomstskatt

1.1 Näringsverksamhet

Schablonintäkt på periodiseringsfond övertagandeåret?

Schablonintäkt enligt 30 kap. 6?a § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, på övertagen periodiseringsfond ska inte beräknas för övertagandeåret när t.ex. ett aktiebolag tar över en enskild näringsverksamhet. (2008-10-01, dnr 131 582119-08/111)

1.2 Tjänst, Arbetsgivaravgifter

Beskattning av personskydd i anledning av hot i arbetet

Åtgärder som en arbetsgivare erbjuder en anställd som blivit hotad i arbetet, i syfte att ge honom eller hans familj skydd för person och egendom, ska inte förmånsbeskattas. Detta gäller även om skyddet ges i den privata bostaden eller under den anställdes lediga tid. (2008-08-21, dnr 131 484465-08/111)

Kommentar: Enligt ställningstagandet bör arbetsgivaren tillse att det finns dokumentation över inträffade incidenter, exempelvis polisanmälan och liknande. Han bör vara beredd att visa vari hotet består och sin bedömning av allvaret i detta.

Avdrag för arbetsresor vid samåkning

Vid samåkning med bil till och från arbetet där man delar på kostnaden bör det schablonmässiga avdragsbeloppet fördelas på motsvarande sätt. Medåkaren har då avdragsrätt för sin kostnad, vilket reducerar bilförarens avdrag. Om bilföraren mot betalning gör extra körningar för en passagerares räkning föreligger ett uppdragsförhållande mellan parterna. I sådant fall ska utbetalaren lämna kontrolluppgift osv. enligt vanliga regler. (2008-09-22, dnr 131 555950-08/111)

Kommentar: Enligt ställningstagandet får medåkaren avdrag för det belopp han erlagt till bilägaren, reducerat med 8 000 kr. Bilägaren minskar sitt schablonavdrag med vad han erhållit från den medåkande. Dessutom ska givetvis även detta reducerade schablonavdrag minskas med 8 000 kr.

1.3 Kapital

Kapitalförlust vid underprisförsäljning av ersättningsbostad

Vid avyttring av ersättningsbostad får endast en verklig kapitalförlust kvittas mot ett återfört uppskovsbelopp. (2008-09-11, dnr 131 536780-08/111)

Kommentar: Ställningstagande gäller för avyttringar fr.o.m. den 1 februari 2007. Då infördes en lagändring för att anpassa uppskovsreglerna till EG-rätten. Ändringen innebar att metoden för att beskatta tidigare beviljade uppskovsbelopp förändrades. Vid avyttring av ersättningsbostad ska uppskovsbeloppet nu återföras till beskattning istället för att som tidigare minska anskaffningsutgiften för ersättningsbostaden. Därmed ingår inte längre uppskovsbeloppet i själva kapitalvinstberäkningen. Om kapitalförlusten då inte är verklig får den inte dras av och uppskovsbeloppet kommer att tas upp till beskattning. Köparens omkostnadsbelopp kommer inte att påverkas, det blir fortfarande det belopp denne erlagt för bostaden, dvs. underpriset.

1.4 Internationell beskattning

Ställningstagande från 2004-09-20, dnr 130 560565-04/113 upphör att gälla

(2008-09-08, dnr 131 526846-08/111)

Hur ska man, enligt intern rätt och skatteavtal, se på ersättning från arbetsgivare för arbetsbefriad tid?

Ersättning som utgått trots att mottagaren inte behövt utföra några arbetsuppgifter under den tid som den betalats ut anses som skattepliktig enligt intern rätt. Skatteavtalet mellan Sverige och Tyskland (1992:1193), artikel 15, hindrar inte svensk beskattning. (2008-09-10, dnr 131 529671-08/111)

2 Mervärdesskatt

Undantaget från skatteplikt inom utbildningsområdet

Skatteverket anser att undantaget från skatteplikt för utbildningstjänster i 3 kap. 8 § mervärdesskattelagen (1994:200), ML, även omfattar kommersiella företags tillhandahållande av utbildningstjänster till erkända utbildningsanordnare.

När det gäller frågan om vilka tjänster som kan omfattas av undantaget i 3 kap. 8 § tredje stycket ML, dvs. utbildning, anser Skatteverket att detta begrepp ska tolkas EG-konformt. Den tjänst som tillhandahålls ska kunna ses som en utbildningstjänst oberoende av vem som är mottagare av tjänsten. Tjänster som inte är utbildningstjänster, t.ex. idrottstjänster eller uthyrning av personal, kan således inte undantas bara för att förvärvaren är en erkänd utbildningsanordnare.

Utbildningstjänster som tillhandahålls från en kommersiell utbildare kan endast undantas när tjänsten tillhandahålls en sådan erkänd utbildningsanordnare som avses i 3 kap. 8 § första stycket ML. (2008-08-29, dnr 131 715471-07/111)

Redovisning av mervärdesskatt vid omvänd skattskyldighet när fakturadatummetoden tillämpas

Vid omsättning av bygg- eller anläggningstjänster ska, när säljaren utfärdat faktura inom föreskriven tid, redovisning av utgående skatt vid tillämpning av den s.k. fakturadatummetoden ske för den redovisningsperiod under vilken säljaren har utfärdat faktura. Detta gäller även när köparen är skattskyldig för omsättningen dvs. vid omvänd skattskyldighet. Enligt Skatteverkets uppfattning får vid förvärv av bygg- eller anläggningstjänster, när omvänd skattskyldighet gäller och fakturadatummetoden tillämpas, redovisning av ingående skatt ske för den redovisningsperiod som utgående skatt avseende samma tillhandahållande ska redovisas. Detta gäller även i de fall fakturan har mottagits av köparen under redovisningsperioden efter den för vilken den utgående skatten ska redovisas. (2008-09-12, dnr 131 525643-08/111)

Frivillig skattskyldighet vid uthyrning av en lokal till flera hyresgäster samtidigt

Skatteverket anser att även om ett hyresavtal kan avse vissa delar av en fastighet som ska användas tillsammans med andra krävs, för att frivillig skattskyldighet för uthyrning av verksamhetslokal ska medges, att var och en av hyresgästerna med ensamrätt disponerar en till storlek och läge klart bestämd yta. Det saknas därför förutsättningar för frivillig skattskyldighet när upplåtelse av ett utrymme sker till flera hyresgäster samtidigt under sådana förhållanden att var och en inte med ensamrätt disponerar en till storlek och läge klart bestämd yta. (2008-09-24, dnr 131 534842-08/111)

3 Övrigt

Prövning av förnamns lämplighet (Folkbokföring)

I denna styrsignal lämnas rekommendationer om hur prövningen av förnamns lämplighet ska ske i vissa tveksamma fall.

Anmälningar om förnamn bör allmänt prövas i en generös anda. ”Hellre fria än fälla” bör gälla.

Avslag på förnamnsanmälningar bör göras med stor försiktighet när det gäller efternamnsliknande förnamn. (2008-08-07, dnr 131 469062-08/111)

Enkla byggnader använda för samhällsnyttiga ändamål (Fastighetstaxering)

För att en byggnad, som genom sin användning kan hänföras till specialbyggnad också ska indelas som sådan byggnad, krävs att den, om dess användning inte kvalificerat den som specialbyggnad, skulle värderats till minst 50 000 kr. (2008-09-10, dnr 131 402674-08/111)

Ingvar Håkansson är rättslig expert vid Skatteverkets rättsavdelning.