Nyheter på lagstiftningsområdet

SFS 2006:1219

Regeringen har fastställt skiktgränserna enligt 65 kap. 5 § inkomstskattelagen för 2008 års taxering. Därvid har den nedre skiktgränsen satts till 316 700 kr och den övre skiktgränsen till 476 700 kr.

SFS 2006:1343–1344, Bet. 2006/07:FiU1, Prop. 2006/07:1

Genom riksdagens beslut har införts en skattelättnad från och med den 1 januari 2007 för fysiska personer. Skattelättnaden lämnas i form av en skattereduktion för skattepliktiga inkomster av anställning och av aktiv näringsverksamhet (arbetsinkomster), justerade med hänsyn till eventuella avdrag.

Underlaget för skattereduktionen för en arbetsinkomst som överstiger 2,72 prisbasbelopp (cirka 109 600 kr för inkomståret 2007) är skillnaden mellan 1,176 prisbasbelopp (cirka 47 400 kr för inkomståret 2007) och grundavdraget. Detta underlag multiplicerat med skattesatsen för kommunal inkomstskatt ger skattereduktionen för arbetsinkomsten. Det innebär en skattereduktion på mellan cirka 5 000 kr och 11 000 kr per år.

För lägre arbetsinkomster beräknas skattereduktionen enligt följande. Skattereduktionen motsvarar, om den sammanlagda inkomsten enbart består av arbetsinkomsten, den kommunala skatten i sin helhet på arbetsinkomsten, om arbetsinkomsten inte överstiger 0,79 prisbasbelopp (cirka 31 800 kr för inkomståret 2007). För arbetsinkomster som överstiger 0,79 men inte 2,72 prisbasbelopp är underlaget för skattereduktionen 0,79 prisbasbelopp, med tillägg för 20 % av arbetsinkomsten som överstiger detta belopp, minskat med grundavdraget. Detta underlag multiplicerat med skattesatsen för kommunal inkomstskatt ger skattereduktionen för arbetsinkomsten.

För dem som vid beskattningsårets ingång fyllt 65 år blir skattereduktionen högre. För arbetsinkomster upp till och med 1,59 prisbasbelopp (cirka 64 100 kr för inkomståret 2007) beror skattereduktionen i det enskilda fallet på storleken av andra inkomster än arbetsinkomster. För inkomster därutöver ska samma beräkning ske som för dem som inte fyllt 65 år. Vid inkomster som överstiger 2,72 prisbasbelopp uppgår skattereduktionen till mellan cirka 13 000 kr och 18 000 kr per år.

Skattereduktionen har knutits till prisbasbeloppet och utformats på ett sätt som gör att den inte påverkar de kommunala skatteunderlagen.

SFS 2006:1344 och 1351, Bet. 2006/07:FiU1, Prop. 2006/07:1

Beloppsgränsen för när kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen får dras av har höjts från 7 000 kr till 8 000 kr.

Beloppsgränsen för när kostnader för övriga utgifter i inkomstslaget tjänst får dras av har höjts från 1 000 kr till 5 000 kr.

Kommunala kostnadsersättningar som betalas ut till dagbarnvårdare har gjorts skattefria. Samtidigt har avdragsrätten för kostnader som täcks av ersättningen tagits bort.

Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2007.

SFS 2006:1354, Bet. 2006/07:FiU1

Riksdagens beslut innebär att gränsen för skattefri inkomst av icke yrkesmässig plockning av bär, svamp och kottar höjts från 5 000 kr till 12 500 kr från och med den 1 januari 2007.

SFS 2006:1342, 1344, 1349 och 1518–1519, Bet. 2006/07:FiU1 samt 2006/07:SkU8 och 9, Prop. 2006/07:1

Genom riksdagens beslut har skattereduktionerna för fackföreningsavgift och avgift till arbetslöshetskassa avskaffats från och med den 1 januari 2007. Beslutet har senare kompletterats med övergångsbestämmelser som innebär att avgifter som har betalats efter den 8 december 2006 inte ska berättiga till skattereduktion om de belöper sig på tid efter den 31 december 2006.

SFS 2006:1344, Bet. 2006/07:FiU1, Prop. 2006/07:1

Riksdagens beslut innebär att det förhöjda grundavdraget i stödområde A avskaffats från och med den 1 januari 2007.

SFS 2006:1344, Bet. 2006/07:FiU1, Prop. 2006/07:1

Genom riksdagens beslut ska förmånen av att för privat bruk använda en datorutrustning som arbetsgivaren tillhandahåller inom ramen för ett s.k. lånedatorprogram i fortsättningen tas upp till beskattning och värderas till 2 400 kr per år. Förmånen kommer att ge pensionsrätt i det allmänna pensionssystemet och läggas till grund för sociala avgifter.

De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2007.

SFS 2006:1331, Bet. 2006/07:FiU1, Prop. 2006/07:1

Den skattefrihet som enligt den särskilda övergångsbestämmelsen i artikel 31.3 i det nordiska skatteavtalet gäller för i Sverige obegränsat skattskyldiga sjömän som uppbär ersättning för arbete ombord på danskt, färöiskt, finskt, isländskt eller norskt skepp i internationell trafik, har förlängts till att gälla också vid 2008 års taxering.

Ändringen i det nordiska dubbelbeskattningsavtalet trädde i kraft den 1 januari 2007.

SFS 2006:1495–1497, Bet. 2006/07:SkU3, Prop. 2006/07:7

Justeringsregeln i 61 kap. 19 a § inkomstskattelagen (IL) för vissa typer av förmånsbilar, s.k. miljöbilar, har ersatts med en nedsättningsregel. Regeln, som tagits in i en ny paragraf, 61 kap. 8 a § IL, innebär att arbetsgivarna inte längre behöver ansöka hos Skatteverket om justering av förmånsvärdet utan själva kan beräkna förmånsvärdet även för dessa bilar.

Lagändringen trädde i kraft den 1 januari 2007.

SFS 2006:1344, Bet. 2006/07:FiU1, Prop. 2006/07:1

Riksdagens beslut innebär dels att schablonbeloppet i förenklingsregeln höjts från 1,5 till 2 inkomstbasbelopp, dels att det lönebaserade utrymmet (löneunderlagsregeln) höjts från 20 % till 25 % upp till en lönesumma på 60 inkomstbasbelopp och att det avdrag på 10 inkomstbasbelopp som begränsat den lönesumma som legat till grund för beräkning av lönebaserat utrymme tagits bort.

Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2007.

SFS 2006:1420–1422, Bet. 2006/07:SkU2, Prop. 2006/07:2

Genom riksdagens beslut har de delar av rådets direktiv 2005/19/EG av den 17 februari 2005 om ändring av direktiv 90/434/EEG om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater (fusionsdirektivet) och som inte tidigare var genomförda, nu genomförts i svensk lagstiftning.

Ett nytt förfarande, partiella fissioner, omfattas genom ändringsdirektivet av fusionsdirektivets tillämpningsområde. Skatteregler för partiella fissioner har nu införts. En partiell fission definieras i inkomstskattelagen som en omstrukturering där ett företag överlåter tillgångarna i en eller flera verksamhetsgrenar till ett annat företag. Det överlåtande företaget ska behålla minst en verksamhetsgren.

Ersättningen ska vara marknadsmässig och lämnas till ägarna av andelarna i det överlåtande företaget, antingen i form av andelar i det övertagande företaget eller i form av pengar. Det överlåtande företaget beskattas inte för överlåtelsen av verksamheten till det övertagande företaget. Det övertagande företaget tar över det överlåtande företagets skattemässiga värden på tillgångarna.

Ersättningen till andelsägarna i det överlåtande företaget ska enligt den genomförda lagstiftningen behandlas som utdelning, men inte föranleda beskattning hos mottagaren om den utgår i form av andelar i det övertagande företaget. Anskaffningsutgiften på andelarna i det överlåtande företaget ska fördelas mellan dessa andelar och mottagna andelar i det övertagande företaget.

Om det överlåtande företaget vid en partiell fission är ett fåmansföretag tillämpas även särskilda regler för andelsägarna.

Svenska ekonomiska föreningar, svenska ömsesidiga försäkringsföretag och svenska sparbanker kan delta fullt ut vid en fusion, fission, partiell fission, verksamhetsavyttring respektive ett andelsbyte.

De utländska associationsformer som genom ändringar i fusionsdirektivet omfattas av bestämmelserna i direktivet har infogats i motsvarande förteckning i svensk rätt. Vissa av dessa kan komma att behandlas som s.k. skattemässigt transparenta företag. Om en utländsk association inte är en utländsk juridisk person i inkomstskattelagens mening, omfattas inte associationen av bestämmelserna om uppskov med beskattningen, men avdrag för respektive avräkning av utländsk skatt ges i vissa fall.

Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2007.

SFS 2006:1293

Enligt beslut av regeringen har de nya bestämmelserna (2006:1031) om omvänd skattskyldighet för moms inom byggsektorn trätt i kraft den 1 juli 2007.

SFS 2006:1389, Bet. 2006/07:FiU1, Prop. 2006/07:1

Skattesatsen för transport i skidliftar har sänkts till 6 %. Ändringen trädde i kraft den 1 januari 2007. Enligt en övergångsbestämmelse gäller den ändrade skattesatsen redan från den 1 december 2006 för liftkort som betalats under december och som används efter den 31 december 2006.

SFS 2007:42

Enligt beslut av regeringen har 13 kap. 18 § lagen (2006:905) om ändring i mervärdesskattelagen trätt i kraft den 1 mars 2007.

SFS 2006:1340–1341, Bet. 2006/07:FiU1, Prop. 2006/07:1

Genom riksdagens beslut har underlaget för fastighetsskatt för småhus och hyreshus (bostadsdelen) frysts på 2006 års nivå under beskattningsåren 2007 och 2008.

Dessutom innebär beslutet att dämpningsregeln som gäller vid uttaget av fastighetsskatt även ska påverka underlaget för förmögenhetsskatt för att inte höjda taxeringsvärden vid 2006 års förenklade fastighetstaxering för småhus ska få fullt genomslag på uttaget av förmögenhetsskatt vid 2007 års taxering.

Ändringen i lagen om förmögenhetsskatt trädde i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas första gången vid 2007 års taxering.

SFS 2006:1340 och 1350, Bet. 2006/07:FiU1, Prop. 2006/07:1

Genom riksdagens beslut begränsas den del av fastighetsskatten som belöper på varje värderingsenhet avseende tomtmark för småhus till högst två kronor per kvadratmeter eller maximalt 5 000 kr, om det är lägre. Detsamma gäller skatten på tomtmarksvärdet för småhus på lantbruksenhet.

Riksdagens beslut innebär också att begränsningen av fastighetsskatt på markvärdet inte ska beaktas vid beräkning av skattereduktion för förmögenhetsskatt.

De nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas första gången vid 2007 års taxering.

SFS 2006:1353, Bet. 2006/07:FiU1, Prop. 2006/07:1

Riksdagens beslut innebär att skattesatsen för flerbostadshus har sänkts från 0,5 % till 0,4 % från och med den 1 januari 2007.

SFS 2006:1344, Bet. 2006/07:FiU1, Prop. 2006/07:1

Den schablonmässigt beräknade inkomstbeskattningen för bostadsrättsföreningar och andra privatbostadsföretag har slopats från och med den 1 januari 2007. Detta medför att avdrag inte längre får göras för ränta på lånat kapital som lagts ned i fastigheten, återbetalning av statliga räntebidrag för bostadsändamål och tomträttsavgäld. Om en bostadsrättsförening eller annat privatbostadsföretag har andra inkomster som inte ingår i själva fastighetsförvaltningen, beskattas sådana inkomster på samma sätt som tidigare.

SFS 2006:1520–1522 och 1524–1526, Bet. 2006/07:SkU7, Prop. 2006/07:19

Uppskov med beskattning av kapitalvinst när en privatbostad avyttras, har enligt hittills gällande regler begränsats till att både den avyttrade bostaden och ersättningsbostaden ska ligga i Sverige. Genom riksdagens beslut har uppskovsmöjligheterna utvidgats till att också avse bostäder som ligger i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Reglerna om uppskov med kapitalvinst vid försäljning av privatbostad i 47 kap. inkomstskattelagen har anpassats med anledning av den geografiska utvidgningen.

Anpassningen innebär att tekniken för uppskov har förändrats genom att ett uppskovsbelopp erhålls samt att uttrycket uppskovsavdrag slopats. Ett uppskovsbelopp ska tas upp till beskattning när ersättningsbostaden avyttras. Beräkningen av uppskovsbeloppet ska vidare göras i nominella tal i stället för som tidigare kvotdelar. Den skattskyldige får möjlighet att vid den årliga taxeringen begära att uppskovsbeloppet helt eller delvis återförs till beskattning.

Regelverket har kompletterats med en uppgiftsskyldighet i lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter för den som fått ett uppskov och förvärvat en ersättningsbostad utanför Sverige. I sådana fall ska den skattskyldige årligen komma in med uppgifter som styrker rätten att behålla uppskovet. Om den skattskyldige inte fullgör sin upplysningsskyldighet inom föreskriven tid kan förseningsavgift påföras. En bestämmelse om detta har tagits in i taxeringslagen.

De nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 februari 2007 och tillämpas på avyttringar som sker efter ikraftträdandet. Om den skattskyldige begär det får reglerna tillämpas på avyttringar som skett under tiden den 1 januari 2006 – 31 januari 2007.

SFS 2006:1339, 1345–1346 och 1348, Bet. 2006/07:FiU1, Prop. 2006/07:1

Den särskilda löneskatten har slopats på lön och annan ersättning för arbete samt på inkomster av aktiv näringsverksamhet och annan sådan inkomst som avses i 3 kap. 3–8 §§ socialavgiftslagen för personer som vid beskattningsårets ingång fyllt 65 år och som är födda tidigast 1938. På sådan ersättning eller inkomst ska endast ålderspensionsavgift med 10,21 % betalas.

På ersättningar till eller inkomster för den som är född 1937 eller tidigare gäller äldre bestämmelser, dvs. särskild löneskatt ska betalas med 24,26 %.

Reglerna om särskild löneskatt på vissa försäkringsersättningar m.m., avsättning till vinstandelsstiftelse och överskott av passiv näringsverksamhet har inte förändrats. Särskild löneskatt ska således betalas i dessa fall även om det gäller personer som fyllt 65 år.

Ändringen trädde i kraft den 1 januari 2007.

SFS 2006:1345–1346 och 1348–1349, Bet. 2006/07:FiU1, Prop. 2006/07:1

Riksdagens beslut innebär att det särskilda avdraget med 5 % vid beräkning av arbetsgivaravgifter och egenavgifter har slopats. Under 2007 ges emellertid övergångsvis ett halverat avdrag. Detta innebär att det under 2007 ges särskilda avdrag för arbetsgivare med 2,5 % av lönesumman, dock högst 1 545 kr per månad, och för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag med 2,5 % av underlaget, dock högst 4 500 kr per år. Övergångslösningen omfattar inte personer som har fyllt 65 år och är födda 1938 eller senare.

SFS 2006:1428–1429, Bet. 2006/07:FiU1, Prop. 2006/07:1

Genom riksdagens beslut har lagen (2004:1237) om särskild sjukförsäkringsavgift, den s.k. medfinansieringen, upphävts vid utgången av 2006. Särskild sjukförsäkringsavgift tas inte ut för sjukpenning som har utgetts till arbetstagare hos arbetsgivaren efter den 31 oktober 2006. Den upphävda lagen tillämpas fortfarande beträffande avgifter och justeringar av avgifter som avser sjukpenning som har utgetts före den 1 november 2006.

SFS 2006:1345–1346, Bet. 2006/07:FiU1, Prop. 2006/07:1

Sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivare har höjts med 0,14 % till 8,78 %. Höjningen är en följd av att den särskilda sjukförsäkringsavgiften, den s.k. medfinansieringen, slopats.

Ändringen trädde i kraft den 1 januari 2007.

SFS 2006:1352, Bet. 2006/07:FiU1, Prop. 2006/07:1

Riksdagens beslut innebär att den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifter för enmansföretag som anställer en person har upphört att gälla vid utgången av 2006.

SFS 2007:284–287, Bet. 2006/07:SfU10, Prop. 2006/07:84

Riksdagens beslut innebär en nedsättning av det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 25 år. Syftet med de nya bestämmelserna är att underlätta för yngre att komma in på arbetsmarknaden.

Nedsättningen av avgifterna innebär i huvudsak följande.

Avgifterna, med undantag för ålderspensionsavgiften, halveras, vilket för närvarande motsvarar en nedsättning med 11,11 procentenheter. För andra halvåret 2007 uppgår dock nedsättningen till 9,71 procentenheter. Skälet för detta är att avgiftsnedsättningen för andra halvåret 2007 i vissa fall kan komma att understiga ålderspensionsavgiften på 10,21 procent av avgiftsunderlaget. Det kan bli fallet för arbetsgivare som både har rätt till generellt avdrag med 2,5 procent av avgiftsunderlaget och regionalt avdrag på 10 procent av avgiftsunderlaget.

En nedsättning med hälften gäller också för personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 25 år och som betalar egenavgifter och allmän löneavgift, vilket för närvarande motsvarar en nedsättning med 10,26 procentenheter, om inte extra karenstid valts. De avgifter som ska betalas får dock inte understiga ålderspensionsavgiften på 10,21 procent.

De nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 juli 2007.

SFS 2006:1394, Bet. 2006/07:FiU1, Prop. 2006/07:1

Den under 2004 inledda avtrappningen av avdraget för energiskatt på el som produceras i vindkraftverk, miljöbonusen, fortsätter. För landbaserad vindkraft har avdraget sänkts från 6,5 till 4 öre per kWh och för havsbaserad vindkraft har avdraget sänkts från 15 till 14 öre per kWh.

Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2007.

SFS 2006:1392, Bet. 2006/07:FiU1, Prop. 2006/07:1

Styckeskatten på cigaretter har höjts med 8 öre, från 20 till 28 öre per cigarett. Skatten på röktobak har höjts med 205 kr till 975 kr per kg. Skatten på snus har fördubblats till 246 kr per kg. Skatten på tuggtobak har fördubblats till 402 kr per kg. Skatten på cigarrer och cigariller har höjts med 56 öre till 1 kr och 12 öre per styck.

Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2007.

Utskottet utgår i sitt betänkande från att regeringen följer upp effekterna av skattehöjningen på snus och återkommer till riksdagen om det skulle visa sig att konsumtionen styrs över från snus till de från hälsosynpunkt mycket skadliga röktobaksprodukterna.

SFS 2006:1390, Bet. 2006/07:FiU1, Prop. 2006/07:1

Genom riksdagens beslut har lagen (2006:909) om skatt på flygresor utgått.

SFS 2006:1505–1510, Bet. 2006/07:SkU5, Prop. 2006/07:13

De förslag som lagts fram i propositionen och i Skatteutskottets betänkande och som legat till grund för riksdagens beslut har i huvudsak följande innehåll.

I propositionen lämnades förslag om anpassningar till energiskattedirektivet av det skattepliktiga området för bränslen och om förfarandet kring beskattning av bränslen inom ramen för gemensamma regler inom EU. En anpassning gjordes också av reglerna för skattefrihet för bränslen i vissa industriella processer till den gemenskapsrättsliga ram som numera sätts av energiskattedirektivet. Vidare skedde i regeringens förslag en justering av vilka energiintensiva företag som kan få nedsättning av koldioxidskatten enligt den s.k. 0,8-procentsregeln. Även detta utgjorde ett led i anpassningen av de svenska energiskattereglerna till energiskattedirektivet.

I propositionen föreslogs också att den hittillsvarande skattefriheten för biogas ska behållas. Det föreslogs att skattefriheten behålls även för vegetabiliska och animaliska oljor och fetter samt icke-syntetisk metanol och fettsyrametylestrar, som används för uppvärmning. Vidare föreslogs skattefrihet för koksugnsgas och liknande gaser som uppkommit vid vissa industriella processer.

Dessutom föreslogs i propositionen att ett godkännande av en skattebefriad förbrukare enligt lagen om alkoholskatt respektive lagen om skatt på energi ska få återkallas om förbrukaren begär det, liksom att den tidsgräns på ett år efter utgången av kalenderåret respektive kalenderkvartalet, beträffande när ansökan om återbetalning av skatt enligt olika punktskattelagar ska lämnas till Skatteverket, ändras till tre år. Vidare lämnades ett förslag om att utvidga möjligheten till återbetalning av skatt på bränsle och el som förbrukats vid framställning av externt producerad värme, vilken används i vissa industriella processer.

Slutligen föreslogs att den justering av energiskattesatserna, som årligen sker till följd av den allmänna prisutvecklingen, av praktiska skäl ska tas in i lagen om skatt på energi.

Skatteutskottet tillstyrkte regeringens förslag utom beträffande vissa delfrågor som gällde skattebefrielse för vissa biologiska oljor m.m. samt biogas och som kräver statsstödsgodkännande av EG-kommissionen. Något sådant godkännande förelåg inte vid tidpunkten för frågornas behandling i utskottet.

Utskottet har för avsikt att ta upp propositionen vad gäller nämnda delfrågor senare när beskedet om statsstöd kommit in och, om beskedet blir positivt, föreslå en retroaktiv tillämpning av skattebefrielsen från årsskiftet 2006/07.

En annan del av propositionen, som avser ändringar i de s.k. 0,8-procentsreglerna för energiintensiv industri, kan enligt utskottet i avsaknad av statsstödsgodkännande inte träda i kraft den 1 januari 2007 som regeringen föreslagit. Utskottet föreslog att ett besked i statsstödsfrågan inväntas, varefter reglerna sätts i kraft av regeringen den dag regeringen bestämmer.

Slutligen föreslog utskottet vissa rättelser i regeringens förslag till ändring av lagen om skatt på energi såvitt avser den tabell i 2 kap. 1 § i vilken skattesatser för bränslen anges.

De av riksdagen antagna reglerna trädde i kraft den 1 januari 2007 med undantag av ovannämnda delfrågor, som träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Vad gäller skattefriheten för bränslen i metallurgiska processer ska dock de nya reglerna tillämpas först från och med den 1 januari 2008.

SFS 2007:348–349, Bet. 2006/07:SkU15, Prop. 2006/07:94

Riksdagens beslut innebär att Sverige i enlighet med anslutningsfördragen för de nya EU-medlemsstaterna Bulgarien och Rumänien använt möjligheten att behålla samma kvantitativa begränsningar för privat införande utan ytterligare punktskatteuttag av cigaretter från dessa medlemsstater som för närvarande gäller för resenärer som anländer från tredje land, dvs. 200 cigaretter.

Bestämmelserna trädde i kraft den 1 juli 2007.

SFS 2006:1216

Enligt beslut av regeringen har lagen (2005:268) om överenskommelse mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om folkbokföring trätt i kraft den 1 januari 2007.

SFS 2007:346–347, Bet. 2006/07:SkU15, Prop. 2006/07:94

Genom riksdagens beslut har införts en skattereduktion för utgifter för hushållsarbete. Skattereduktionen innebär att den som har utgifter för hushållsarbete kan få en minskning av skatten med hälften av utgiften för arbetet.

Syftet med skattereduktionen är bl.a. att omvandla svart arbete till vitt arbete samt att möjliggöra för kvinnor och män att öka sin tid på arbetsmarknaden. Avsikten är även att fler korttidsutbildade ska komma in på arbetsmarknaden och att såväl kvinnor som män ska kunna kombinera familjeliv och arbetsliv på lika villkor. De berörda tjänsterna ska kunna utföras även av personer som saknar en mer omfattande yrkesutbildning.

Det hushållsarbete som omfattas av de nya reglerna är städarbete eller annat rengöringsarbete, vård av kläder och hemtextilier samt matlagning. Hushållsarbetet kan även avse snöskottning och återkommande enklare trädgårdsskötsel av tomt eller trädgård i form av häck- och gräsklippning, krattning och ogräsrensning. Även omsorg och tillsyn som en fysisk person behöver, samt barnpassning, kan omfattas. Hushållsarbetet ska i huvudsak vara utfört i eller i nära anslutning till bostaden.

Skattereduktionen uppgår till 50 procent av utgifterna för sådana arbeten. Hushållsarbetet ska ha utförts av någon som har F-skattsedel. Arbetet får inte utföras av en närstående eller av ett företag i vilket sökanden eller närstående till denne, direkt eller indirekt, genom en ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande.

Skattereduktionen får sammanlagt inte överstiga 50 000 kr per person och år. I kostnaderna får inte räknas in utlägg för material och utrustning. Om kostnaderna under ett beskattningsår understiger 1 000 kr ges inte någon skattereduktion. Skattereduktion ges bara till personer som under beskattningsåret har fyllt minst 18 år.

Beslut om skattereduktion fattas av Skatteverket. Ansökan om skattereduktion ska vara skriftlig och ges in till Skatteverket senast den 1 februari året efter det år då betalning för arbetet har skett. Skattereduktionen ska beaktas vid beslut om ändrad beräkning av preliminär skatt enligt skattebetalningslagen, s.k. jämkning.

Reglerna trädde i kraft den 1 juli 2007 och tillämpas på utgifter för arbeten som utförs och betalas efter den 30 juni 2007.

SFS 2007:460–462 och 471, Bet. 2006/07:SkU22, Prop. 2006/07:96

Genom riksdagens beslut har bl.a. en lag om skatt på trafikförsäkringspremie m.m. införts. Genom skatten kommer fordonsägarna att bära statens kostnader för bl.a. sjukpenning och sjukersättning för de befintliga trafikskadorna. Skatten är utformad för att styra mot ökad trafiksäkerhet. Skatten är också en del i finansieringen av de omfattande skattelättnader som föreslogs i budgetpropositionen för 2007 och som har till syfte att varaktigt öka sysselsättningen i landet.

De nya reglerna innebär att skatt ska betalas på premie för trafikförsäkring och på trafikförsäkringsavgift. Skattskyldig för skatten är de försäkringsgivare som meddelar trafikförsäkring. När det gäller skatt på trafikförsäkringsavgifter är Trafikförsäkringsföreningen skattskyldig. Skatten på trafikförsäkringspremie utgör 32 procent av beskattningsunderlaget. Skatten på trafikförsäkringsavgift utgör 22 procent av beskattningsunderlaget.

Beskattningsunderlaget för skatt på trafikförsäkringspremier utgörs av intjänad premie för trafikförsäkring för en kalendermånad. I beskattningsunderlaget ingår inte skatt enligt lagen om skatt på trafikförsäkringspremie m.m. Skattskyldigheten inträder vid utgången av den kalendermånad för vilken premien har tjänats in. Beskattningsunderlaget för skatt på trafikförsäkringsavgift utgörs av mottagen trafikförsäkringsavgift. Skattskyldigheten inträder när trafikförsäkringsavgiften tas emot.

Vidare har en justering i inkomstskattelagen av värdet på bilförmån gjorts till följd av den nya lagen om skatt på trafikförsäkringspremie m.m. Med anledning av den nya lagen har även vissa bestämmelser ändrats i trafikskadelagen och skattebetalningslagen.

Lagen om skatt på trafikförsäkringspremie m.m. gäller från och med den 1 juli 2007. Skatt på trafikförsäkringspremie och trafikförsäkringsavgift ska tas ut på premie respektive avgift som avser tid efter ikraftträdandet. Även ändringarna i övriga lagar trädde i kraft den 1 juli 2007. Vad avser inkomstskattelagen tillämpas det nya värdet av bilförmån första gången vid 2009 års taxering.

SFS 2007:616–618, Bet. 2006/07:SkU19, Prop. 2006/07:109

Riksdagens beslut innebär i huvudsak följande.

Trängselskatt tas ut i Stockholm från och med den 1 augusti 2007. Det skattebelagda området, tidpunkter för när skatt tas ut samt skattens storlek är samma som under försöket med trängselskatt.

Syftet med trängselskatten är att förbättra framkomligheten och miljön i Stockholm, men även att bidra till att finansiera investeringar i vägnätet i Stockholmsregionen.

Trängselskatt tas inte ut under juli månad. Undantaget från trängselskatt för taxi och färdtjänst har tagits bort. Miljöbilar är liksom bussar, utryckningsfordon och diplomatbilar även fortsättningsvis undantagna, men undantaget har begränsats till en period om fem år för miljöbilar. Möjligheten för rörelsehindrade att undanta en bil från trängselskatt har utvidgats till två bilar i vissa fall.

Expeditionsavgift ska betalas inom 30 dagar från dagen för beslutet om expeditionsavgift. Tilläggsavgiften har sänkts från 500 kr till 200 kr och den sammanlagda tilläggsavgiften för en kalendermånad får inte överstiga 2 000 kr. Beslut om trängselskatt har undantagits från förvaltningslagens bestämmelser om att den enskilde ska underrättas om ett beslut och att skälen för beslutet ska anges.

Trängselskatt får dras av vid inkomstbeskattningen. Avdragsrätten gäller inte bara i näringsverksamhet utan också i inkomstslaget tjänst, dvs. vid tjänsteresor och arbetsresor.

Egon Vikström

Egon Vikström är verksam vid rättsavdelningen, Skatteverkets huvudkontor i Solna.