Skatteverkets ställningstaganden i rättsliga frågor

Fordran på återbetalning av mervärdesskatt och hanteringen vid inkomsttaxeringen

Skatteverket anser att en fordran hänförlig till mervärdesskatt som ska återbetalas ska tas upp som intäkt när dom meddelats i det enskilda fallet eller i en dom från Regeringsrätten i motsvarande fråga. I annat fall ska en fordran och intäkt tas upp när omprövningsbeslut fattats på Skatteverkets eller den skattskyldiges initiativ.

Är förutsättningarna sådana att det enligt god redovisningssed skulle ha bokförts en fordran redan när felet uppstod (ursprungsåret) men så inte gjorts kan Skatteverket istället justera det beskattningsbara resultatet för ursprungsåret. Detta förutsätter att en omprövning av ursprungsåret är tidsmässigt möjlig. Alternativt kan Skatteverket genom omprövning beskatta fordran något av beskattningsåren mellan ursprungsåret och det beskattningsår som återbetalning sker.

Slutligen kan Skatteverket ta upp intäkten vid beskattningen när återbetalningen erhålls.

Om den skattskyldige särskilt begär det kan en omprövning göras för de år som av tidsmässiga skäl är möjliga att ompröva.

Vilket år som fordran ska tas upp till beskattning får styras och avgöras av omständigheterna i varje enskilt fall. (2007-05-21, dnr 131 281777-07/111)

Kommentar: Detta ställningstagande är ett förtydligande, avseende denna fråga, av Skatteverkets skrivelse den 10 december 2002 dnr 10086-02/100 ”Ändringar i efterhand av redovisat resultat av näringsverksamhet vid taxeringen”.

Återbetalning alternativt inbetalning av mervärdesskatt hänförlig till inventarier

När det skattemässiga anskaffningsvärdet blir justerat ett tidigare år än i redovisningen på grund av återbetalning eller inbetalning av mervärdesskatt, som är hänförlig till inventarier som är föremål för räkenskapsenlig avskrivning anser Skatteverket att den skattskyldige förlorar rätten till räkenskapsenlig avskrivningsmetod. Grunden för detta är att värdet enligt balansräkningen inte längre stämmer överens med det skattemässiga värdet.

Skatteverket anser dock, som ett alternativ till att hantera frågan så som angetts ovan, att återbetalningen eller inbetalningen av mervärdesskatten kan hanteras även skattemässigt som en justering av anskaffningsvärdet det år som omprövningen sker eller dom meddelats.

Detta innebär att återbetalningen alternativt inbetalningen av mervärdesskatten kommer, när huvudregeln för räkenskapsenliga avskrivningar tillämpas, att ingå i avskrivningsunderlaget som en avgående alternativt tillkommande post det år som omprövningsbeslutet fattats eller dom meddelats. Tillämpas kompletteringsregeln kommer däremot den justerade mervärdesskatten, vid beräkningen av det lägsta tillåtna värde, att hänföras till det år som inventariet anses vara anskaffat dvs. ursprungsåret. (2007-05-21, dnr 131 281782-07/111)

Kommentar: Styrsignalen är ett förtydligande, avseende denna fråga, av Skatteverkets skrivelse den 10 december 2002 dnr 10086-02/100 ”Ändringar i efterhand av redovisat resultat av näringsverksamhet vid taxeringen”.

Förutsättningar för uttagsbeskattning när ett oäkta bostadsföretag blir ett privatbostadsföretag enligt 2 kap. 17 § IL

Skatteverket anser att det principiellt föreligger förutsättningar för uttagsbeskattning då ett oäkta bostadsföretag övergår till att bli ett privatbostadsföretag. Uttagsbeskattning kan dock endast omfatta sådana tillgångar som efter ett karaktärsbyte till privatbostadsföretag omfattas av skattefrihet vid en framtida försäljning. Såvitt Skatteverket kan se så torde detta i normalfallet endast bli aktuellt för tillgångar i form av lösa inventarier och liknande som är direkt knutna till förvaltningen av fastigheten. I praktiken bör detta i de flesta fall inte leda till att någon uttagsbeskattning blir aktuell. (2007-06-04, dnr 131 372388-07/14)

Privatbostadsföretags innehav av bostadsrätt i egen fastighet

Vid ett privatbostadsföretags innehav av en bostadsrätt avseende lägenhet i egen fastighet ska löpande intäkter och utgifter för bostadsrättslägenheten anses ingå i fastighetsförvaltningen och således innefattas i schabloninkomsten respektive skattefriheten enligt 39 kap 25 § IL.

En försäljning av bostadsrätten ska beskattas enligt kapitalreglerna i 46 kap. IL. (2007-06-04, dnr 131 321989-07/111)

Idrottsförenings drift av kommunal idrottsanläggning

Inkomst som idrottsförening erhåller för drift av kommunal idrottsanläggning anses komma från verksamhet som har naturlig anknytning till det idrottsliga ändamålet. En förutsättning är att föreningen använder anläggningen i sin idrottsliga verksamhet. (2007-06-12, dnr 131 225890-07/111)

Återföring av skogsavdrag

Avdragsutrymmet har utnyttjats i första hand för den fastighet eller fastighetsdel där avverkning har skett. Vid avyttring ska skogsavdrag inte återföras med ett högre belopp än det avdragsutrymme som hänför sig till fastigheten eller fastighetsdelen. (2007-06-13, dnr 131 265526-07/111)

Kommentar: I ställningstagandet finns ett exempel på hur återföring av skogsavdrag ska göras när man avyttrar en av två skogsfastigheter.

Återkallelse av F-skattsedel vid rullande skuld

En F-skattsedel återkallas normalt om innehavaren har tre försummelser i form av obetalda skatter eller underlåtenhet att lämna skattedeklaration. Återkallelse kan ske även vid en enstaka skatteskuld om skulden inte är betald efter ett år. Återkallelse bör kunna ske även i de fall ett företag under ett helt års tid ”rullar” en skatteskuld genom att fortlöpande betala endast tidigare förfallna skatter samtidigt som man underlåter att redovisa eller betala innevarande månads skatter. (2007-05-21, dnr 131 327393-07/111)

Avdrag för hemresor m.m. i samband med årskort

Vid förmån av årskort ska avdrag för hemresor och arbetsresor medges för beräknad kostnad för att köpa enkelbiljetter, dock inte med högre belopp än det beskattade förmånsvärdet eller kortvärdet.

I avsaknad av legal avräkningsordning, får avdrag godtas i den för den skattskyldige förmånligaste ordningen, dvs. avdrag får först göras för hemresor för vilka ingen avdragsbegränsning gäller och därefter för arbetsresor.

Avdrag för tjänsteresor med årskort som en skattskyldig själv köpt bör inte godtas om det inte visas att tjänsteresor sker i en sådan omfattning att det motiverar inköpet av ett sådant kort. Om en sådan person t.ex. arbetar på frilansbasis och inte har någon arbetsgivare som förser honom med årskort bör emellertid avdrag för tjänsteresor med kortet kunna godtas. Beträffande lokala eller regionala periodkort kan presumeras att dessa i första hand inköpts för privata resor och avdrag bör därför i normalfallet inte medges. (2007-05-21, dnr 131 315541-07/111)

Motion och annan friskvård med användning av checkar, kuponger m.m.

En arbetsgivare kan ge personalen möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård genom att ge de anställda checkar, kuponger eller andra handlingar som ger tillträde till en anordnare av sådan motion eller friskvård. Detta gäller under förutsättning att systemet är så utformat att arbetsgivaren har full insyn över vilket slag av aktivitet som respektive check, kupong etc. kan användas till av de anställda. Arbetsgivaren ska också ha möjlighet att kunna följa upp hur de använts. (2007-05-25, dnr 131 242815-07/111)

Reseersättning till anställda som samåker vid tjänsteresa

En arbetsgivare kan för en tjänsteresa, där flera anställda samåkt i en bil, betala ut skattefri reseersättning endast till en anställd, dvs. till bilföraren som använt egen bil. Detta gäller även om andra anställda som samåkt vid resan begär reseersättning var och en för sig med hänvisning till betalningar till bilföraren. Om arbetsgivaren även betalar ut reseersättning till samåkarna för deras utlägg ska denna ersättning ses som en betalning från arbetsgivaren till bilföraren. Om den totalt utbetalade ersättningen till bilföraren överstiger schablonbeloppet för skattefri reseersättning utgör överskjutande belopp lön. (2007-06-05, dnr 131 377588-07/111)

Kommentar: Ställningstagandet ersätter dåvarande Riksskatteverkets skrivelse 1991-09-12, dnr 20417-91/D19, gällande ersättning från medpassagerare för resa med egen bil i tjänsten.

Uppskov – nybyggd bostadsrätt som ersättningsbostad

Bostadsrätt i en ännu inte färdigställd byggnad kan utgöra ersättningsbostad om förvärvet sker efter det att nybyggnationen har pågått i sådan omfattning att arbetet kan bedömas som en byggnad under uppförande. (2007-06-19, dnr 131 378665-07/111)

Begreppet utlandsmyndighet i 6 § p. 5 SINK

Med begreppet utlandsmyndighet i 6 § p. 5 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, SINK, avses beskickningar, delegationer vid internationella organisationer och karriärkonsulat.

Exportrådets handelssekreterarkontor i utlandet är ingen utlandsmyndighet. Handelssekreterarna och övrig personal som anställts av handelssekreterarna är emellertid statligt anställda och skattskyldiga enligt 5 § 1 st. p. 1 SINK. (2007-04-23, dnr 131 230338-07/111)

Beskattning av kapitalvinst och avdrag för kapitalförlust som kan fastställas först efter inflyttning till Sverige

En kapitalvinst som beror på en tilläggsköpeskilling som utbetalas först när en person blivit obegränsat skattskyldig är inte skattepliktig om personen var begränsat skattskyldig vid avyttringstidpunkten och inte var skattskyldig då för avyttringen enligt den s.k. tioårsregeln i 3 kap. 19 § IL. En kapitalförlust som blir definitiv först när en person blivit obegränsat skattskyldig är inte avdragsgill om personen var begränsat skattskyldig vid avyttringstidpunkten och inte var skattskyldig då för avyttringen enligt 3 kap. 19-20 §§ IL. (2007-05-03, dnr 131 230345-07/111)

Hur ska uttrycket ”tagits upp som intäkt” i 8 kap. 15 § 3 IL tolkas?

Enligt Skatteverkets uppfattning ligger i uttrycket ”tagits upp som intäkt” i 8 kap. 15 § punkt 3 IL, inget krav på att den inkomst som gått förlorad faktiskt skulle ha blivit föremål för svensk beskattning om skadan inte inträffat. Förutsättning för beskattning av försäkringsersättningen är att det är fråga om en ersättning avseende en inkomst som till sin natur är skattepliktig. (2007-05-04, dnr 131 249642-07/111)

Är svensk medborgare alltid obegränsad skattskyldig p.g.a. bestämmelserna i 3 kap. 4 § IL?

En svensk medborgare som har varit begränsat skattskyldig under sin utlandsvistelse blir inte obegränsat skattskyldig enbart p.g.a. att han tar ett uppdrag hos någon av de institutioner som räknas upp i 3 kap. 4 § IL. (2007-05-11, dnr 131 261555-07/111)