Aktuellt om mervärdesskatt

Frekvensavgift utgör en del av beskattningsunderlaget

Ett bolag hade fått tillstånd att på särskilt tilldelade frekvenser använda radiosändare inom Sverige. För detta tillstånd erlade bolaget avgifter till Post- och telestyrelsen.

I enlighet med ett avtal som bolaget ingått med Sveriges Radio fick bolaget dock betalt för dessa avgifter. Anledningen till detta var att det var Sverige Radio som stod för de utsändningar som skedde på bolagets frekvenser. Sveriges Radio betalade i enlighet med ett avtal mellan parterna även för skattepliktiga tjänster till bolaget. Fråga i målet var huruvida den ersättning som Sveriges Radio betalade för frekvensavgifterna skulle anses ingå i beskattningsunderlaget för mervärdesskatt eller inte.

Såväl Skatterättsnämnden som Regeringsrätten (dom den 28 juni 2007, mål nr 3463-06) ansåg att avgifterna skulle anses utgöra en del av beskattningsunderlaget och därmed beläggas med mervärdesskatt. Bolaget hade ansett att frekvensavgifterna skulle betraktas som ett utlägg och då inte ingå i beskattningsunderlaget.

Denna dom stödjer den restriktivare hållning som framkommit på senare år avseende vad som ska anses som utlägg i mervärdesskattehänseende. Framförallt måste det vara ett direkt partsförhållande mellan den som slutligen erlägger betalningen och den som slutligen erhåller betalningen. Hur en transaktion hanteras i bokföringen och hur den rubriceras saknar härvid betydelse.

Personlig träning

Regeringsrätten har fastställt Skatterättsnämndens förhandsbesked avseende skattesats på personlig träning, (Regeringsrättens dom den 29 maj 2007). Förhandsbeskedet gällde de tjänster sökandebolaget tillhandahöll i form av personlig träning till anställda. Den personliga träningen tillhandahölls antingen genom att den anställde själv tog kontakt med bolaget och planerade träningen eller genom att dennes arbetsgivare tog kontakt med bolaget för att ordna med personlig träning åt den anställde. Oavsett vem som tog kontakt så fakturerade bolaget arbetsgivaren. Skatterättsnämnden ansåg mot bakgrund av reglerna om skatteneutralitet att såväl tillhandahållanden som skedde till arbetsgivaren som direkt till den anställde skulle beskattas med den reducerade skattesatsen sex procent.

Förhandsbeskedet fastställdes av Regeringsrätten efter överklagande av Skatteverket. Detta förhandsbesked avviker från tidigare praxis av Regeringsrätten i motsvarande fall, exempelvis i RÅ 2005 ref 11. I tidigare rättspraxis har det hävdats att den reducerade skattesatsen för idrottstjänster endast skulle gälla när tillhandahållande sker direkt till utövaren. Domen innebär även att Skatteverkets skrivelse från år 2005 torde få begränsad tillämplighet.

Verksamhetsöverlåtelser

I tre olika domar har Kammarrätten i Göteborg ansett att verksamhetsöverlåtelser var undantagna från skatteplikt enligt mervärdesskattelagen. (dom den 23 april 2007 mål nr 1931-05, dom den 12 april 2007 mål nr 841-06 samt dom den 12 april mål nr 1984-04). Skatteverket hade nekat samtliga tre köpare avdragsrätt för den mervärdesskatt som var debiterad på överlåtelserna samt påfört dem skattetillägg.

En av överlåtelserna avsåg en databas med kartor, som sedan hyrdes ut till överlåtaren. Den andra gällde lastbilar i åkerirörelse och den tredje rörde överlåtelse av bland annat ett lager med TV-apparater. I samtliga tre fall ansåg såväl överlåtare som köpare att överlåtelsen skulle vara skattepliktig och parterna hade därmed påfört samt dragit av den mervärdesskatt som var hänförlig till överlåtelsen.

Frågan om när en verksamhetsöverlåtelse skall anses vara skattepliktig respektive icke skattepliktig har varit föremål för många processer. Trots detta är det ett ofta förekommande problem i tillämpningen där Skatteverket har annan uppfattning än den berörda parten. För att som överlåtare eller köpare av en verksamhet undvika att Skatteverket har annan bedömning och då kan påföra skattetillägg på felaktigt avdragen mervärdesskatt rekommenderas att i ett öppet yrkande kommunicera med Skatteverket hur verksamhetsöverlåtelsen bedöms i mervärdesskattehänsende.

Befrielse från skattetillägg – helt eller delvis II

Ett bolag hade deklarerat ingående mervärdesskatt med ett belopp som var cirka 100.000 kronor högre än vad det egentligen skulle vara. Felet upptäcktes i samband med en kontroll från Skatteverket. Skatteverket påförde skattetillägg på det oriktigt deklarerade beloppet.

Bolaget ansåg att det var fråga om ett enstaka fel i en välordnad bokföring och att skattetillägget framstod som oproportionerligt stort i förhållande till felets art.

Kammarrätten i Göteborg (dom den 21 maj 2007, mål nr 2263-06), delade dock inte denna bedömning, eftersom Skatteverket hade utrett bolagets skattedeklarationer vid tre tillfällen sedan år 2000 och i samtliga fall funnit att skattedeklarationerna varit felaktiga. Därmed kunde det enligt Kammarrätten inte anses vara fråga om enstaka fel som medför delvis befrielse från skattetillägg. Det fanns enligt Kammarrätten ej heller skäl för befrielse på annan grund.

Denna dom kan jämföras med de två domar som kommenterades i Skattenytt nr 7–8, årgång 2007 s. 461f. I båda dessa domar sattes skattetillägget ned. I det ena fallet med en fjärdedel och i det andra fallet helt. En av anledningen till att skattetillägget sattes ned helt i en av domarna var att bolagets revisor presenterat ett intyg, som visade att bolaget hade en ordnad bokföring och därmed skulle ha upptäckt felet. I det andra fallet saknades intyg från revisor, men skattetillägget sattes ändå ned till en fjärdedel, eftersom domstolen i det fallet ansåg att skattetillägget var orimligt stort i förhållande till felets art. Den här aktuella domen är således det tredje exemplet i år på hur de nya befrielsegrunderna ska tillämpas. Det framgår dock inte i någon av domarna några direkt klara principiella grunder för nedsättning. Exempelvis förklaras det inte vad som avses med enstaka fel. Det kan dock utläsas att tre fel på fyra år inte medför att befrielsegrunderna är tillämpliga och det bör räcka med ett intyg från revisorn, att felaktigheten skulle ha upptäckts, för att ett fel skall vara ursäktligt.

Postbefordran

Enligt 5 kap. 5 § andra stycket mervärdesskattelagen, ML, ska befordran av brev till utlandet i postverksamhet som avses i 3 § postlagen anses som omsättning inom landet. Motsvarande reglering saknas i rådets direktiv 2006/112/EG.

Ett bolag med verksamhet att befordra post bl.a. till utlandet begärde förhandsbesked från Skatterättsnämnden. Frågan var huruvida bolaget var skyldigt att debitera svensk mervärdesskatt på sina tillhandahållanden av brev till utlandet.

Skatterättsnämnden konstaterade med anledning av den ställda frågan att det i direktivet inte finns någon motsvarighet till bestämmelsen i 5 kap. 5 § andra stycket ML om brevbefordran till utlandet. Direktivets regler avseende transporter av dylikt slag är klara, precisa och ovillkorliga. Därmed ges direktivets regler om gemenskapsinterna transporter respektive undantag för export av tjänster avseende transporter företräde framför bestämmelsen i 5 kap 5 § andra stycket ML.

Det innebär, under förutsättning att övriga villkor enligt de aktuella bestämmelserna i mervärdesskattedirektivet är uppfyllda, att mervärdesskatt inte ska utgå för den brevbefordran som avsågs i ansökan.

Detta förhandsbesked är ett exempel på att en direktivbestämmelse kan ha direkt effekt. En förutsättning för direkt effekt är att den aktuella bestämmelsen är klar, precis och ovillkorlig.

Försäljning av 3G licenser utgör inte ekonomisk verksamhet

Ett bolag hade via en auktion som hölls av den nationella regleringsmyndigheten tilldelats rätten att använda vissa frekvenser i det elektromagnetiska spektrumet. Syftet med frekvensrätten var att tillhandahålla allmänheten mobiltelefontjänster.

Frågan i målet var huruvida en omsättning av sådana rättigheter kunde anse utgöra ekonomisk verksamhet och därmed vara skattepliktigt till mervärdesskatt eller inte.

EG-domstolen kom fram till att det inte skulle anses utgöra ekonomisk verksamhet och bolaget ansågs därmed ej kunna kräva en faktura med mervärdesskatt av den tillsynsmyndighet som meddelat dem tillståndet i samband med auktionen. På grund av att verksamheten ansågs ligga utanför direktivets tillämpningsområde medgavs bolaget ej heller rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt.

Jan Kleerup, skattejurist.