Nyheter avseende mervärdesskatt kommer i kommande nummer av Skattenytt att löpande bevakas. Det gäller såväl intressanta domar i Sverige och från EG-domstolen som nyheter i lagstiftningen, utredningar, internationella nyheter m.m.
1 Sverige
1.1 Regeringsrätten
Avdragsrätt för moms på aktieägarkostnader
Regeringsrätten har i tre domar daterade den 16 maj 2006 ansett att avdragsrätt föreligger för ingående mervärdesskatt på kostnader dels hänförliga till värdering av ett bolag med anledning av ett offentligt uppköpserbjudande, och dels i samband med börsintroduktion.
Avdragsrätt för ingående mervärdesskatt på s.k. aktieägarkostnader, exempelvis för en börsintroduktion har varit en omdiskuterad fråga. Det finns en rad rättsfall på området, hittills har emellertid praxis inneburit att avdragsrätt för dylika kostnader inte ansetts föreligga. I dessa domar har Regeringsrätten dock gjort en annan bedömning än tidigare. Regeringsrättens slutsatser grundas i stora drag på de principer som EG-domstolen framförde i dom C-465/03 Kretztechnik AG. Även om de aktuella domarna ovan endast avser kostnader för börsintroduktion och för offentligt uppköpserbjudande bör de tre domarna sannolikt även kunna medföra att avdragsrätt för ingående mervärdesskatt på andra s.k. aktieägarkostnader. Domarna torde t ex kunna innebära att även VPC-kostnader och försäljning av aktier i dotterbolag kan betraktas som sådana allmänna kostnader i en företags verksamhet som berättigar till avdrag.
Omsättningsland för tjänster
Ett bolag distribuerade fakturor, hanterade inbetalningar, framställde krav samt vidtog rättsliga åtgärder inom ramen för sin fakturaservice. Bolaget ansåg att en uppdelning skulle ske av de tjänster som bolaget tillhandahöll och att omsättningsland för vissa av deras tjänster skulle bedömas utifrån reglerna i 5 kap 7 § ML, vilket skulle medföra att svensk mervärdesskatt inte skulle erläggas. Skatterättsnämnden samt Regeringsrätten ansåg emellertid att bolagets verksamhet skulle behandlas som en enda tjänst och att den inte skulle anses hänförlig till någon av de tjänster som anges i 5 kap 7 § ML. Omsättningsland för tjänsten skulle istället bestämmas i enlighet med 5 kap 8 § ML, d.v.s. tjänsten skulle då anses omsatt i det land där den som utför tjänsten har sätet för sin rörelse eller har sitt fasta etableringsställe. Svensk mervärdesskatt skulle därför redovisas för tjänsten.
Detta avgörande innebär en förändring av tidigare praxis där åtminstone vissa typer av administrativa tjänster har ansetts hänförliga till 5 kap 7 § ML. Det hade varit intressant att få EG-domstolens ståndpunkt i denna fråga. Detta är en fråga om ”outsourcing”, vilket är en mycket vanlig företeelse såväl i Sverige som internationellt och det är då av stor betydelse att beskattning sker enhetligt i medlemsländerna.
1.2 Kammarrätterna
Kammarrätten i Stockholm har den 19 maj 2006 meddelat dom i en principiellt mycket viktig fråga angående tolkning av upphovsrättslagen. Enligt 7 kap. 1 § 3 st. 6 p. ML bestäms skattesatsen till 6 % när det gäller tjänster som avser upplåtelse eller överlåtelse av rättigheter som omfattas av 1, 4 eller 5 § lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, dock med vissa undantag. I aktuellt mål gällde det artiklar som framställts av Tidningarnas Telegrambyrå AB skulle omfattas av denna bestämmelse. Skatteverket hade vid bedömning av 347 artiklar en särskild dag funnit att 219 av dessa omfattades av upphovsrätt enligt nämnda paragrafer i upphovsrättslagen. På dessa skulle således 6 % kunna tillämpas, medan övriga skulle beskattas med 25 %. Bolaget åberopade en sakkunnig på upphovsrättslagen, professor Jan Rosén, som granskat samma artiklar och då funnit att samtliga artiklar omfattades av upphovsrätt. Länsrätten följde dock Skatteverkets bedömning och Kammarrätten kom till samma slutsats.
Domen är principiellt intressant då bolaget åberopat en sakkunnig på upphovsrätt, som inte domstolen beaktat. Domstolen har istället valt att följa den slutsats som Skatteverket kommit fram till, utan att vara experter på upphovsrätt. En artikel om upphovsrätt och kopplingen till mervärdesskattelagen av Jan Rosén finns för övrigt publicerad i Skattenytt nr 12, år 2003.
Kammarrätten i Jönköping har i dom den 19 maj 2006 funnit att fördelning av gemensam ingående mervärdesskatt ska ske efter bruttoomsättningen i följande fall. Ett handelsbolag drev ett enkelt bolag med AB Svenska Spel avseende mervärdesskattefri spelverksamhet i restauranglokalen. Frågan i målet var hur fördelning av gemensam ingående mervärdesskatt som belöpte på hyran, uppvärmningen, elkostnader m.m. skulle fördelas. Bolaget ansåg arr fördelning skulle ske efter använd yta i lokalen alternativt nedlagd tid hos personalen eller i tredje hand efter nettoomsättningen. Sistnämnda princip skulle då innebära att den omsättning som bolaget erhöll för spelet, d.v.s. efter avdrag för insatserna och den del som tillföll AB Svenska Spel i det enkla bolaget, skulle jämföras med omsättningen i restaurangverksamheten. Kammarrätten fann dock att bruttoomsättningen av spelet, d.v.s. inklusive insatserna och den del som tillföll AB Svenska Spel skulle utgöra den mervärdesskattefria delen och att den då skulle proportioneras mot omsättningen av restaurangverksamheten.
Den principiellt intressanta slutsatsen av denna dom är att såväl en spelinsats, som återgår till spelarna, som intäkterna som tillfaller den andra parten i ett enkelt bolag, ska ligga till grund för en fördelning av gemensam ingående mervärdesskatt i restaurangverksamheten. Jag kan inte se att det skulle utgöra en skälig fördelningsgrund som anges i 8 kap. 13 § ML
1.3 Övrigt
Omvänd skattskyldighet för moms inom byggsektorn
Regeringen har i en proposition föreslagit att omvänd skattskyldighet skall gälla för mervärdesskatt inom byggsektorn. Den omvända skattskyldigheten kommer att innebära att det är köparen och inte säljaren av en byggtjänst som skall redovisa och betala mervärdesskatt. Syftet med förslaget är att motverka undandragande av mervärdesskatt inom byggsektorn. För att reglerna om omvänd beskattning skall tillämpas skall förvärvaren vara skattskyldig för omsättning inom landet av tjänster avseende fastighet, byggnad eller anläggning, som kan hänföras till mark- och grundarbeten, bygg- och anläggningsarbeten, bygginstallationer, slutbehandling av byggnader eller uthyrning av bygg- och anläggningsmaskiner med förare. Vidare skall förvärvaren vara skattskyldig vid omsättning av tjänster som innebär byggstädning och uthyrning av arbetskraft för den nämnda typen av aktiviteter.
De nya reglerna kommer att innebära en stor administrativ börda för byggföretag då de måste veta om beställaren tillhör sådan kategori som ska förvärvsbeskattas. När reglerna kan träda i kraft beror på när förslaget kan godtas av EG-kommissionen. Man räknar dock med att den kan gälla fr.o.m. år 2007.
2 EG
2.1 EG-domstolen
Jämkningsregler
Ett bolag hade renoverat ett par fastigheter, vilka de sedan hyrde ut i två omgångar. Ansökan om frivillig skattskyldighet skedde 8 respektive 10 månader efter att fastigheterna hade tagits i bruk. Den nationella skattemyndigheten beviljade ansökan från dagen för ansökan och inte från den dag då fastigheterna tagits i bruk. Anledningen till skattemyndighetens beslut var att det enligt nationell rätt endast gick att bevilja en ansökan om frivillig skattskyldighet, om ansökan inkommit inom 6 månader från det att fastigheten tagits i bruk.
EG-domstolen ansåg att en medlemsstat som ger sina skattskyldiga valmöjligheten att låta fast egendom vara momspliktig kan inte inskränka avdragsrätten genom bestämmelser, som föreskriver att ansökan om frivillig skattskyldighet måste göras inom en viss tidsfrist. Denna dom skulle möjligen kunna användas för att angripa även de svenska reglerna om frivillig skattskyldighet samt de svenska jämkningsreglerna.
2.2 EG-kommissionen
Omsättningsland för tjänster
EG-kommissionen har föreslagit att nya regler skall gälla för att bestämma omsättningsland för tjänster. De nya reglerna innebär, dels att beskattningsland för vissa typer av tjänster kommer att ändras, dels att vissa företagare kommer att bli tvungna att lämna in kvartalsrapport för tjänster som omsätts till andra EG-länder.
När de nya reglerna implementeras kommer beskattningsland att variera beroende på vem som köper en tjänst. För det fall att en tjänst köps av en privatperson blir omsättningsland i regel det land där tjänsten i fråga tillhandahålls. För det fall att en tjänst köps av en skattskyldig person blir huvudregeln att beskattning skall ske i köparen av tjänsten hemland. Beskattning sker i sådana fall enligt reglerna om s.k. omvänd beskattning.
Om en tjänst tillhandahålls till någon utanför EG skall beskattning ske i köparen av tjänstens hemland. Detta medför att beskattning i en sådan situation aldrig kommer att ske i Sverige. De nya reglerna innebär att omvänd beskattning kommer att användas i mycket större utsträckning än tidigare.
EG:s ministerråd har emellertid inte lyckats enas om de nya reglerna ännu och det är därmed ännu osäkert från när de kommer träda i kraft samt hur de kommer att vara utformade.
Jan Kleerup
Jan Kleerup är skattejurist vid Ernst & Young, Stockholm.