Under denna rubrik kommer Skatteverkets ställningstaganden i olika frågor framgent att presenteras. Syftet med dessa ställningstaganden är att uppnå en enhetlig och likformig rättstillämpning inom Skatteverket. De uttrycker Skatteverkets uppfattning om vad som bör gälla vid tolkningen av en specifik bestämmelse. Internt på Skatteverket benämns de styrsignaler och är endast bindande inom Skatteverket. De anger hur en viss fråga ska hanteras inom verket. Ett ställningstagande är givetvis inte bindande för vare sig den skattskyldige eller skattedomstolarna.
Skatteverket har gjort dessa ställningstaganden sedan juli 2004. Nedan redovisas en sammanställning av dem i frågor rörande främst inkomstbeskattning och mervärdesskatt. Även ställningstaganden i övriga skatteslag m.m. kommer att redovisas, då under rubriken ”Övrigt”. I Skattenytt kommer de som publicerats från och med 2006 att redovisas. De fullständiga ställningstagandena finns på Skatteverkets hemsida (www.skatteverket.se) under fliken Rättsinformation/ Huvudmeny/Skatteverkets ställningstaganden, där även äldre ställningstagande går att finna. Publiceringen på webben sker för att ge allmän kännedom om dem. Inom parentes anges nedan datum respektive diarienummer hos Skatteverket för respektive skrivelse. Samtliga ställningstaganden kommer att anges, i vissa fall lämnas dock endast uppgift om att en viss fråga behandlats samt dess identifikationsuppgifter.
1 Inkomstskatt
1.1 Näringsverksamhet
Ackord och reducering av underskott
Det kan förekomma att ett företag som erhåller ackord har underskott som är tidsmässigt spärrade genom koncernbidragsspärren eller fusionsspärren samtidigt som det har senare uppkomna underskott. Fråga uppkommer i sådana fall om reduceringen av underskott till följd av ackordet ska göras i viss turordning.
Enligt Skatteverkets uppfattning föreligger i dessa situationer valfrihet för den skattskyldige beträffande i vilken turordning underskotten ska reduceras. (2006-01-24, dnr 131 30493-06/111)
Kapitaltillskott till underskottsföretag
Tillskott till ett underskottsföretag i form av eftergift av en fordran på detta ska, vid beräkning av beloppsspärr enligt 40 kap. 16 § IL, värderas till marknadsvärdet vid tillskottstillfället. Skillnaden mellan marknadsvärdet och fordrans nominella belopp ska behandlas som ackord och minska avdrag för kvarstående underskott från föregående beskattningsår. (2006-02-01, dnr 131 61025-06/111)
Kommentar: Skatteverket hänvisar till RÅ 2002 ref. 107 och RÅ 2002 not. 216 som i och för sig handlar om beräkning av omkostnadsbeloppet för aktier i det mottagande bolaget vid tillskott genom omvandling av fordran el. dyl. Verket konstaterar att även om Regeringsrättens bedömning inte avser samma situation saknas grund för att göra en värdering på annat sätt när det gäller nu aktuella tillskott. Avser tillskottet en värdelös fordran påverkas således inte beräkningen av beloppsspärren.
Avdrag för slutligt underskott i utländsk näringsverksamhet i EU/EES-land
Enskild näringsidkare som avslutat en självständigt bedriven näringsverksamhet i annat EU/EES-land är berättigad till avdrag för slutligt underskott i inkomstslaget kapital enligt samma regler som gäller för den som bedrivit verksamheten i Sverige. (2006-01-20, dnr 131 42806-06/111)
Kommentar: Skatteverkets ställningstagande står i strid med bestämmelserna i 42 kap. 34 § IL, där det regleras att underskottet inte får dras av om det avser självständigt bedriven näringsverksamhet utomlands. Skatteverket anser emellertid att den bestämmelsen strider mot den fria etableringsrätten i EG-fördraget och EES-avtalet.
Försäkringsersättning för skog
Den försäkringsersättning som erhållits på grund av skador på skog, inklusive försäkringsersättning för fördyrade avverkningsutgifter, kan helt eller delvis avsättas till ersättningsfond. Den del av försäkringsersättningen som inte avsätts till ersättningsfond kan ingå i underlag för avdrag för såväl insättning på skogskonto/ skogsskadekonto som för skogsavdrag. Försäkringsersättningen bör, när det gäller storleken på avdragen, jämställas med upplåtelse av avverkningsrätt. Ersättning för upplåtelse av avverkningsrätt eller för avyttring av skogsprodukter kan inte sättas av till ersättningsfond för mark. (2006-02-03, dnr 131 21369-06/111)
Kommentar: Med anledning av stormen ”Gudrun” har många frågor aktualiserats. I detta ställningstagande menar Skatteverket bl.a. att samma försäkringsersättning inte kan ingå som underlag för skogskonto eller skogsavdrag och samtidigt ingå i underlag för avsättning till ersättningsfond. Anledningen till detta är att om avsättning till ersättningsfond görs kommer den försäkringsersättningen i framtiden att beskattas i inkomstslaget kapital och inte i inkomstslaget näringsverksamhet. Man skulle exempelvis kunna välja att göra avsättning till ersättningsfond år 1 och då minska inkomsten av näringsverksamhet för att år 2 återföra beloppet till beskattning med 30 % tillägg. Denna återföring sker i inkomstslaget kapital.
1.2 Tjänst samt arbetsgivaravgifter
Riktlinjer för värdering av bostadsförmåner vid 2006 års taxering
Skatteverket har inför 2006 års taxering tagit fram tabeller som anger hyresnivåer i flerfamiljshus för olika områden under 2005. Skatteverket har också tagit fram en hjälptabell avsedd att användas när bostadsytan är större eller mindre än bostadsytan för en lägenhet av normalstorlek. Skrivelsen innehåller också en alternativ metod att beräkna förmånsvärdet när bostaden är belägen i villa. (2006-01-17, dnr 131 21626-06/111)
Kommentar: Värdering av bostadsförmån exklusive uppvärmning (kallhyra) i villor i Göteborgsområdet kan beräknas till 10 % av fastighetens taxeringsvärde 2005. I Stockholmsområdet kan förmånen beräknas till 7 % av taxeringsvärdet. Procentsatserna torde behöva justeras nästkommande år med anledning av höjda taxeringsvärden.
TV-avgift som arbetsredskap
TV-avgift som betalas av arbetsgivare för den anställdes TV-innehav är normalt inte en sådan förmån av begränsat värde som enligt 11 kap. 8 § inkomstskattelagen är skattefri för den anställde. Övriga kostnader för abonnemang, utöver TV-avgiften, som arbetsgivaren tillhandahåller den anställde för att denne ska kunna se vissa specifika TV-kanaler som krävs för arbetet, t.ex. utländska nyhetskanaler, kan dock i undantagsfall vara en sådan förmån av begränsat värde som är skattefri för den anställde. (2006-01-24, dnr 131 48639-06/111)
Pension i form av bostadsförmån
Pension i form av bostadsförmån ska hos förmånstagaren tas upp i inkomstslaget tjänst som pension. Bostadsförmånen ska ingå i underlaget för beräkning av särskild löneskatt på pensionskostnader när pensionen utges. (2006-01-31, dnr 131 29691-06/111)
Kommentar: I ställningstagandet gör Skatteverket även bedömningen att arbetsgivaren inte kan göra en avdragsgill avsättning i balansräkningen för en pensionsskuld som är hänförlig till bostadsförmån.
Fritt logi vid tjänsteresa inom den vanliga verksamhetsorten
En arbetsgivare kan, om övernattningen är motiverad av tjänsteutövningen, skattefritt tillhandahålla nattlogi även inom den vanliga verksamhetsorten för en anställd som är på tjänsteresa. (2006-01-31, dnr 131 63168-06/111)
Kommentar: Ställningstagandet innebär att det inte föreligger någon risk för att man ska bli beskattad för förmån av fri bostad om man exempelvis övernattar på hotell på hemorten vid en konferens i arbetsgivarens regi.
2 Mervärdesskatt
Utövande konstnärer m.m.
En utövande konstnär som tolkar och levandegör ett upphovsrättsligt verk undantas från skatteplikt när detta framförande görs direkt till publik. För det fall det är fråga om en filminspelning är det som regel skattepliktiga visningsrätter som tillhandahålls. Skattesats för dessa utgör 6 procent. Endast den som framträder direkt kan anses vara en utövande konstnär. Detta innebär att t.ex. regissörer och scenografer inte kan omfattas av undantaget. Sådana artister som inte tolkar och levandegör något verk kan inte heller omfattas av undantaget. (2006-01-18, dnr 131 655475-05/111)
Personbilsbegreppet i mervärdesskattelagen – skåpskarosseri med separat förarhytt och lätta lastbilar med dubbelhytt
En lätt lastbil med skåpkarosseri anses som personbil i mervärdesskattehänseende om inte lastbilens förarhytt och skåpet utgör separata karosserienheter. Bilar med den avsedda konstruktionen åsätts karosserikod 30 i registreringsbeviset. För detta krävs bl.a. att chassiet är funktionsdugligt som fordon även om skåpet nedmonteras. (2006-01-18, dnr 131 25302-06/111)
Redovisning av mervärdesskatt i skattedeklaration p.g.a. särskilda skäl
Skatteverket anser att det föreligger särskilda skäl för redovisning i skattedeklaration i följande fall:
Frivillig skattskyldighet för uthyrning av verksamhetslokal.
Summan av beskattningsunderlagen och värde av försäljning till annat EG-land samt export överstiger en miljon kr.
Företag i intressegemenskap eller annat ägarsamband.
Det föreligger brister i redovisning eller betalning av skatt i en utsträckning som inte är obetydlig.
Det föreligger omständigheter som tyder på en förhöjd risk för skatteundandragande.
Det föreligger omständigheter som tyder på att företaget är ett s.k. skenföretag.
Det är sannolikt att beskattningsunderlagen kommer att överstiga en miljon kr. (2005-11-25, dnr 131 624795-05/111)
Löpnummer vid självfakturering och vid utläggning av faktureringsfunktionen (s.k. outsourcing)
Vid självfakturering och när faktureringen läggs ut på en tredje person ska, enligt Skatteverkets uppfattning, separata löpande nummerserier användas för respektive säljares räkning. (2006-01-13, dnr 131 19703-06/111)
Kommentar: Löpnumret behöver inte endast bestå av nummer utan även bokstavskombinationer är tillåtna. Till detta ställningstagande finns även tillämpningsinformation som finns på Skatteverkets hemsida.
Rätt till avdrag för ingående skatt vid leasing av personbil
En personbil som under året körts mer än 100 mil i en verksamhet som medför skattskyldighet får anses använd i mer än ringa omfattning vid tillämpning av ML:s bestämmelser om rätt till avdrag vid förhyrning av personbil. Rätt till avdrag för ingående skatt på driftskostnader som hänför sig till en personbil som förhyrts för användning i verksamheten föreligger om varorna och tjänsterna för driften kan anses anskaffade för att helt eller delvis användas i verksamheten. Enligt Skatteverkets uppfattning kan det presumeras att driftskostnaderna till viss del är hänförliga till verksamheten om bilen faktiskt till viss del används i verksamheten under det beskattningsår då förvärvet av varorna och tjänsterna för driften sker. Är det emellertid klarlagt att användningen av en bil i verksamheten upphört kan avdrag för ingående skatt avseende driftskostnaderna inte längre medges. (2006-02-13, dnr 131 62021-06/111)
Fakturering av flera säljares omsättning i samma handling
(2006-02-14, dnr 131 81324-06/111)
3 Övrigt
Justering för mobilmaster på tomtmark för småhus (Fastighetstaxering)
Föreligger de allmänna förutsättningarna för justering för säregna förhållanden enligt 7 kap. 5 § FTL skall justering för mobilmast på eller i direkt anslutning till tomten medges med högst fem procent på summan av riktvärdena för tomtmark och småhus. Detta under förutsättning att de särskilda förutsättningarna (intrång och förfulning) avseende justering för kraftledning är uppfyllda. (2006-01-12, dnr 131 722387-05/111)
Kommentar: Ställningstagandet ska tillämpas vid fastighetstaxeringen av småhus- och lantbruksenheter.
Förbrukning av elektrisk kraft vid samtidig och integrerad framställning av värme och elektrisk kraft (Punktskatt)
(2006-01-10, dnr 131 637468-05/111)
Kommentar: Ställningstagandet gäller företag som bedriver verksamhet med valutaväxling.
Krav på underlag vid valutaväxling (Redovisning)
(2006-01-13, dnr 131 706948-05/111)
Fråga om omprövningsbeslut som är till den skattskyldiges nackdel och som meddelas efter ordinarie omprövningsfrist alltid är att anse som efterbeskattnings- resp. eftertaxeringsbeslut (Förfarande och process)
Ett omprövningsbeslut som är till den skattskyldiges nackdel och som meddelas efter ordinarie omprövningsfrist i 21 kap. 9 § SBL respektive i 4 kap. 14 § TL är alltid att anse som ett efterbeskattnings- respektive eftertaxeringsbeslut. Även om det i ett sådant beslut inte framgår att en prövning av efterbeskattnings- respektive eftertaxeringsrekvisiten skett har beslutet laga verkan och ska därför inte, med hänsyn till förbudet att efterbeskatta respektive eftertaxera samma fråga två gånger, undanröjas utan i stället ändras. (2006-02-07, dnr 131 62016-06/111)
Innebörden av 3 kap. 8 § ärvdabalken (Registrera bouppteckning)
(2006-02-09, dnr 131 713972-05/111)
Ingvar Håkansson
Ingvar Håkansson är rättslig expert vid Skatteverkets rättsavdelning.