Se t.ex. Wenehed, Från CFC till C eller hur EG-rätten kan påverka det senaste förslaget till CFC-lagstiftning, Skattenytt 2003 s. 600–612; Mattsson, Är de svenska CFC-reglerna förenliga med EG-rätten?, Skattenytt 2004 s. 165–191; Rabe; CFC-utvidgningen i Sverige, Skattenytt 2004 s. 3–10; Rabe, Cfc och EG-rätten, Skattenytt 2003 s. 247–253.
Skatterättsnämnden har fattat beslut angående de svenska CFC-reglernas kompatibilitet med EG-rätten och med dubbelbeskattningsrätten. Skatterättsnämndens beslut blev, inte helt överraskande,1 att CFC-reglerna strider mot EG-rätten och då mot artikel 43 EG som garanterar den fria etableringsrätten. Vidare ansåg man att dubbelbeskattningsavtal, som följer OECD:s modellavtal, inbegriper CFC-regler och därför kunde avtalens utformning i artikel 7 inte hindra att avtalsstaterna tillämpade CFC-regler. I den här artikeln avser vi att behandlade praktiska konsekvenserna av det principiellt mycket viktiga och intressanta beslutet att de svenska CFC-reglerna strider mot EG-rätten.
1 Inledning
Vi kommer att i kapitel 2 ge en kortfattad beskrivning av Skatterättsnämndens avgöranden avseende huruvida CFC-reglerna strider mot EG-rätten. För den som vill ha en mer genomgripande genomgång av Skatterättsnämndens avgörande hänvisar vi till en artikel i Skattenytt av Jan Burmeister, Ulf Tiveus och Carl Magnus Uggla: De svenska CFC-reglernas förenlighet med ingångna skatteavtal och EG-rätten.2
Det praktiska resultatet av beslutet till den del det avser EG-rätten behandlar vi i kapitel 3. I det kapitlet visar vi i vilka fall och under vilka förutsättningar som besluten kommer att få en påverkan.
Skattenytt 2005 s. 448–461.
2 Skatterättsnämndens beslut
2.1 Inledning
Skatterättsnämnden har, som nämnts ovan, i ett beslut kommit fram till att CFC-reglerna strider mot EG-rättens artikel 43 avseende den fria etableringsrätten. Man prövade även om reglerna medförde en inskränkning av de fria kapitalrörelserna när det utländska bolaget är etablerat i tredje land. Skatterättsnämnden kom till slutsatsen att reglerna inte inskränker de fria kapitalrörelserna i de aktuella fallen.
2.2 Bakgrund
Det prövade fallet avsåg huruvida ett bolag med säte i Luxemburg och med moderbolag i Sverige var ett CFC-bolag, som medförde att det svenska moderbolaget blev löpande beskattat för dotterbolaget i Luxemburg enligt 39a kap IL eller om sådan beskattning hindrades av dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Luxemburg eller artiklarna 43 och 56 EG.3 Bolaget i Luxemburg bedriver s.k. captive-rörelse, innebärande att det svenska bolaget försäkrade en del av sina risker i det luxemburgska dotterbolaget4 som i sin tur återförsäkrade risken på den internationella återförsäkringsmarknaden.
Genom försäkringslagstiftningen i Luxemburg blev bolagets beskattning lägre än 15,4 procent och bolaget blev därmed ett CFC-bolag. Av bilagan till kap 39a följer att koncernintern försäkringsverksamhet skall beskattas enligt CFC-reglerna och det svenska moderbolaget skall därför bli löpande beskattat för det utländska bolagets inkomster.
Innan Skatterättsnämnden diskuterade huruvida CFC-reglerna stred mot EG-rätten i det prövade fallet, diskuterade man om dubbelbeskattningsavtalet hindrade att CFC-reglerna tillämpades. Skatterättsnämnden kom till slutsatsen att dubbelbeskattningsavtalet inte kunde utgöra ett hinder att tillämpa CFC-reglerna.
En ytterligare fråga var hur reserveringsmöjligheten genom avsättning till en utjämningsreserv som är tillgänglig för schweiziska försäkringsbolag skall behandlas vid beskattningen i Sverige.
Den försäkringen är ofta indirekt, det vill säga att ett etablerat försäkringsbolag tar emot risken och skickar den vidare till captivebolaget.
2.3 EG-rätten
Skatterättsnämnden prövade ärendet mot artiklarna 43–48 EG. Artiklarna avser den fria etableringsrätten.
Skatterättsnämnden kom till slutsatsen att eftersom CFC-reglerna negativt särbehandlar beskattningen av vissa bolag i vissa etableringsländer föreligger ett etableringshinder för sådana bolag. ”Bestämmelserna i 39a kap IL är så utformade att en delägare i en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster skall beskattas löpande oberoende av om den utländska juridiska personen lämnar utdelning eller ej. En sådan beskattning skiljer sig från den beskattning som föreskrivs för ett svenskt moderbolag med ett svenskt dotterbolag, som inte är ett handelsbolag, på så sätt att beskattning i det senare fallet sker först i samband med utdelning, dock att utdelningar i många sådana fall är skattefria. Till detta kan fogas att Sverige inte som allmän princip har infört en möjlighet, motsvarande den som gäller för utländska filialer, till beskattning hos moderföretag av alla koncernföretags inkomster (jfr resonemanget i prop. 2003/04:10 s. 46 f.).”
Vidare ansåg Skatterättsnämnden att det inte fanns några rättfärdigande omständigheter enligt artikel 46 EG.
Skatterättsnämnden prövade i två andra fall om det fanns ett hinder mot de fria kapitalrörelserna när det utländska bolaget hade sitt säte i tredje land. Skatterättsnämnden kom till slutsatsen att ett hinder mot de fria kapitalrörelserna förelåg. Skatterättsnämnden ansåg emellertid att en svagare ursäktsgrund kunde godtas när kapitalrörelsen var med tredje land och att den svenska CFC-lagen därför kunde försvaras.
Sammanfattningsvis kan därför konstateras att de svenska reglerna, enligt Skatterättsnämnden kan anses utgöra ett hinder mot etableringsfriheten men att i det fall det utländska bolaget har sitt säte i ett tredje land strider inte reglerna mot de fria kapitalrörelserna.
3 De praktiska konsekvenserna av Skatterättsnämndens beslut
I föregående avsnitt konstaterar vi att de svenska CFC-reglerna enligt Skatterättsnämnden strider mot den fria etableringsrätten inom EU. Det bör medföra att i de fall det skulle kunna bli aktuellt att tillämpa de svenska reglerna inom EU är detta inte möjligt. Det kan låta som en radikal inskränkning av tillämpningen, men det behöver inte vara fallet. I detta kapitel skall vi därför undersöka vilka fall som CFC-reglerna var tänkta att tillämpas på inom EU och som nu inte blir föremål för beskattning i enlighet med lagstiftarens mening. I avsnitt 3.1.1 analyseras vilka stater inom Europeiska unionen som har bolagsskatteregler innebärande att skatten som erläggs av bolaget blir lägre än den skatt som skulle ha utgått på 55 procent av inkomsten om bolaget hade haft sitt säte i Sverige och inkomsten beräknats enligt svenska regler. I avsnitt 3.1.2 belyses i vilken utsträckning de svenska CFC-reglerna har undantagit dessa utländska bolags svenska moderbolag från den löpande beskattningen.
3.1 Bolag inom Europeiska unionen med en skattesats som möjliggör CFC-beskattning
Det finns två spärrar i reglerna som begränsar reglernas tillämpning: att beskattningen av det utländska bolaget beräknad enligt de svenska reglerna för beskattning av svenska aktiebolag, måste vara lägre än 15,4 procent,5 samt att bolaget omfattas av undantagen i bilaga kap 39a IL. I fortsättningen benämns spärren som är beskattningens storlek för ”huvudregeln” och undantagen enligt bilagan för ”undantagen”.
Detta är ett slarvigt sätt att uttrycka sig, men vi har ändå valt att göra det eftersom det tynger texten mindre. Den korrekta beskrivningen är: inkomsten skall beräknas enligt de regler som gäller för ett svenskt aktiebolag. Av den på det sättet framräknade inkomsten skall skatten beräknas på 55 procent av inkomsten. Den framräknade skatten skall jämföras med den skatt som erläggs av det utländska bolaget. Jfr 39a kap 5 § IL. Talet 15,4 procent motsvarar 55 procent av 28 procent.
3.1.1 Huvudregeln
I detta avsnitt undersöker vi vilka stater som har en nominell bolagsskattesats som understiger 15,4 procent och vars bolag därför enligt huvudregeln skall omfattas av de svenska CFC-reglerna när bolagen har svenska delägare.6 Av tabell 3.1 nedan framgår vilka EU-stater som har en nominell bolagsskatt som understiger 15,4 procent: Cypern, Estland, Irland, Lettland och Litauen.
Tabell 3.1 EU-stater med en nominell bolagsskattesats som understiger gränsen för CFC-beskattning, nämligen 15.4 procent.
Cypern | 10 procent |
Estland | endast skatt på utdelningar7 |
Irland | 12,5 procent |
Lettland | 15 procent |
Litauen | 15 procent |
Som framgår av Tabell 3.1 ovan har flertalet stater inom den Europeiska Unionen bolagsskatter som medför att bolag med svenska delägare inte omfattas av CFC-reglernas huvudregel. I några stater förekommer det emellertid en lägre bolagsskattesats för vissa typer av bolag. Av tabell 3.2 nedan framgår vilka typer av bolag som beskattas med låg skatt eller inte någon skatt alls.
Tabell 3.2 Länder med speciella bolagsskattesatser för vissa typer av bolag.
– Centres de coordination8 | Belgien |
– Entidad de Tenencia de Valores Extranjeros (ETVE)9 | Spanien |
– Exempt Company10 | Gibraltar |
– Gibraltar 1992 Company11 | Gibraltar |
– Holding 1929 Company12 | Luxemburg |
– International Business Company13 | Cypern |
– International Financial Services Centre14 | Irland |
– Madeira International Business Centre15 | Portugal |
– Offshore Company (upphör 060101)16 | Ungern |
– Offshore Company (upphör 060101)17 | Grekland |
Tabellerna 3.1 och 3.2 sammanfattas nedan i tabell 3.3 och visar de fall inom den Europeiska Unionen där bolagsskattesatsen är lägre än 15,4 procent – vilket kan vara en generell skatt för bolag i landet – eller en bolagsskatt som bara gäller för vissa typer av bolag.
Tabell 3.3 Sammanfattning av tabellerna 3.1 och 3.2.
Land | Typ av bolag |
|---|---|
Belgien | Centres de Coordination |
Cypern | Generellt |
Cypern | International Business Company |
Estland | Generellt |
Gibraltar | Exempt Company |
Gibraltar | 1992 Company |
Grekland | Offshore Company |
Irland | Generellt |
Irland | International Finance Service Company |
Lettland | Generellt |
Litauen | Generellt |
Luxemburg | 1929 holding company |
Portugal (Madeira/Azorerna) | International Business Center |
Spanien | Entidad de Tenencia de Valores |
Extranjeros | |
Ungern | Offshore Company |
Delägare är den som direkt eller indirekt kontrollerar åtminstone 25 procent av den utländska juridiska personens kapital eller röster.
Det är den effektiva beskattningen i det utländska bolaget som skall jämföras med skatten som skulle ha utgått om bolaget beskattas enligt svenska regler. Således blir den effektiva skatten i bolaget 0 procent om inte bolaget har delat ut vinsten och vinsten blir löpande beskattad hos de svenska delägarna. Den löpande beskattningen strider därför delvis mot CFC-reglernas syfte att förhindra ränteavdragsarbitrage eller kostnadsavdrag överhuvudtaget hos det svenska moderbolaget för kostnader som inte blir beskattade hos det utländska bolaget i tillräcklig utsträckning och därefter utdelas till det svenska moderbolaget utan att beskattas hos det bolaget. Utdelningar till Sverige blir beskattade i det estniska bolaget.
Coordination centres får enbart utföra vissa uppgifter åt bolag inom den egna företagsgruppen. Den skattepliktiga inkomsten är summan av bolagets utgifter och driftkostnader, personal- och finansiella kostnader exkluderade. Inkomsten ska beskattas med vanlig bolagsskattesats. Dessutom ska årligen skatt erläggas om EUR 10 000 per heltidsanställd och med ett övre tak om EUR 100 000.
Managementbolag för drift av bolag i andra länder. Utdelningar från kvalificerat ägda dotterbolag undantas från skatt i Spanien liksom reavinster från försäljningar av andelar i sådana bolag. Vidare är distribuering av vinster till ett utländskt ägarbolag eller utländsk fysisk person undantagna från källskatt under förutsättning att mottagaren inte har hemvist i ett skatteparadis.
Bolaget får inte bedriva affärer inom Gibraltar och ingen med hemvist i Gibraltar får ha något ägarintresse i bolaget. Skatten består av en årlig nominell avgift. Löner, avgifter, utdelningar, räntor och royaltyn som betalas till någon med annan hemvistort än Gibraltar är befriade från skatt.
Bolaget ska äga en andel om minst 5 procent i andra bolag. Inkomster från dotterbolag inom EU är undantagna från skatt om ägarandelen uppgår till minst 25 procent. Övriga inkomster beskattas med bolagskatt (35 procent). Utdelningar beskattas med en källskatt om 1 procent förutom till moderbolag inom EU som är helt undantagna från skatt.
Det finns flera varianter av 1929-bolag. Gemensamt för alla är att de ska ha till syfte att förvärva och sälja andelar i andra bolag, idka handel med värdepapper, vara långivare eller låntagare eller inneha och exploatera vissa patenträttigheter. Ett 1929-bolag betalar två olika skatter: medlemsskatt (subscription tax) om 0,2 procent och en kapitalskatt (capital duty) om 1 procent.
Bolaget skall administrera verksamhet utanför Cypern och får inte ha någon aktivitet i landet. Den förmånliga bolagsskattesatsen om 4,25 procent tillämpades fram till och med den 31 december 2005.
Bolaget måste vara aktivt och tillhandahålla internationella finansiella tjänster. Fram till och med den 31 december 2005 var bolagsskatten 10 procent på inkomster avseende tjänster som tillhandahålls personer utanför Irland. Från och med den 1 januari 2006 beskattas aktiva inkomster med 12,5 procent och passiva inkomster med 25 procent.
Ett utlandsägt bolag i frihandelsområdena på antingen Madeira (Caniçal) eller Azorerna (ön Santa Maria) och som bedriver bank-, försäkrings- eller holdingverksamhet kan dra nytta av en bolagsskatt om 3 procent. Vidare är utdelningar, räntor och royalties undantagna från källskatt.
Möjligheten att formera ett offshore bolag försvann från och med 1 januari 2003. Däremot kunde existerande bolag dra nytta av den förmånliga skattelagstiftningen fram till och med 31 december 2005 och beskattades med en bolagsskatt om 4 procent.
Bolag som existerade före 1 januari 2002 kunde åtnjuta offshore förmånerna fram till och med 31 januari 2005. Bolaget var undantaget från bolagsskatt i Grekland.
3.1.2 Undantag enligt bilaga 39a IL
I föregående avsnitt framkommer det att ett antal bolag med säte inom den Europeiska Unionen kan bli betraktade som CFC-bolag enligt de svenska CFC-reglerna om man enbart tar hänsyn till beskattningen. Nästa steg måste därför vara att undersöka om några av de bolagen undantas i bilaga kap 39 IL från att ses som CFC-bolag trots att de är lågbeskattade. Tittar vi på bilagan ländersvis kan vi konstatera att ett antal länder och bolag är undantagna från CFC-beskattning. Av tabell 3.4 framgår vilka undantag som berör de bolag inom Europeiska Unionen som kan omfattas av de svenska CFC-reglerna enligt tabell 3.3 ovan.
Tabell 3.4. Bolag med hemvist inom den Europeiska Unionen vars inkomster omfattas av de svenska CFC-reglerna enligt bilagan till kapitel 39a IL.
Land | Typ av bolag |
|---|---|
Cypern | Generellt |
Cypern | International Business Company |
Estland | Generellt (inkomst från bank och finansieringsrörelse är dock undantag som kan CFC-beskattas enligt bilaga kap 39a.) |
Grekland | Offshore company |
Lettland | Generellt |
Litauen | Generellt |
Portugal | International Business Center (Madeira/ Azorerna) |
Spanien | Entidad de Tenencia de Valores Extranjeros |
Ungern | Offshore Companies |
Kvarvarande bolag – som visas i Tabell 3.5 nedan – är de bolag vars inkomster kan bli löpande beskattade enligt den svenska CFC-lagstiftningen. Den beskattningen hindras emellertid nu det avgörande som Skatterättsnämnden har kommit fram till.
Tabell 3.5 Bolag med hemvist inom den Europeiska Unionen vars inkomster kan omfattas av de svenska CFC-reglerna.
Land | Bolag som omfattas av CFC-regler |
|---|---|
Belgien | Bolag som klassificeras som coordination centres samt finansiella inkomster i övriga bolag och för vilka förhandsbesked om s.k. informellt kapital har meddelats. |
Estland | Inkomster i bolag från bank- och finansieringsrörelse och annan finansiell verksamhet samt från försäkringsverksamhet. |
Irland | Inkomster i bolag från bank- och finansieringsrörelse och annan finansiell verksamhet samt försäkringsverksamhet |
Luxemburg | Inkomster i s.k. captive bolag om den försäkrade risken finns i företag med vilket captive bolaget befinner sig i sådan intressegemenskap som framgår av 14 kap 20 § IL18 |
Nederländerna | Inkomst i bolag med bank och finansieringsrörelse och annan finansiell verksamhet som består i att direkt eller indirekt finansiera företag med vilka den utländska juridiska personen befinner sig i sådan intressegemenskap som anges i 14 kap 20 § IL19 och under förutsättning att avsättning kan göras till en särskild riskreserv. |
Således kan vi konstatera att om endast hänsyn tas till beskattning av bolag med säte i den Europeiska unionen är det likväl inom ett relativt stort geografiskt område som de svenska reglerna kan tillämpas. Reglerna tar nämligen inte hänsyn till det utländska bolagets verksamhet som kan vara aktiv såväl som passiv, vilket är en svaghet.20 Studerar vi undantagen och ser vad som är kvar är det geografiska området begränsat men framförallt verksamhetsområdet. Man har inom den Europeiska unionen begränsat reglernas tillämpning till finansiella inkomster och därmed försökt att utesluta aktiva inkomster.
”Ekonomisk intressegemenskap som avses i 19 § anses föreligga om en näringsidkare, direkt eller indirekt, deltar i ledningen eller övervakningen av en annan näringsidkares företag eller äger del i detta företags kapital, eller samma personer, direkt eller indirekt, deltar i ledningen eller övervakningen av de båda företagen eller äger del i dessa företags kapital”.
Se not a.
Se avsnitt 14.2.2, Wenehed, CFC-Lagstiftning (2000).
4 Slutsats
CFC-reglerna medför att svenska moderbolag kan bli löpande beskattade för vissa inkomster i bolag med säte i fem länder inom Europeiska unionen. Dessa länder är Belgien, Estland, Irland, Luxemburg och Nederländerna. Inkomsterna är genomgående inkomster från finansiell verksamhet och det är därför uppenbart att all annan inkomst i utländska bolag inom EU, även lågbeskattad sådan, har uteslutits från att omfattas av CFC-reglerna. Utformningen av reglerna medför därför att effekten överensstämmer med reglernas syfte till den del syftet är att förhindra ränteavdragsarbitrage21 men inte till den del man vill förhindra ”...andra transaktioner som innebär att inkomster, till exempel genom felaktiga internpriser förs över till koncernföretag i lågskattestater för att sedan tas hem i form av skattefri utdelning eller kapitalvinst. Ett aktiebolag som innehar näringsbetingade andelar i ett lågbeskattat utländskt företag skall normalt beskattas för sina andelar av detta resultat”.22 En förklaring till att reglernas utsträckning inom Europeiska unionen har begränsats till inkomster från finansiell verksamhet är att lagstiftaren har sett svagheten i reglerna och därför inskränkt utsträckningen till det område som mest uppenbart sysslar med skattebetingade transaktioner utan bakomliggande aktiv verksamhet. Inskränkningen skulle då eventuellt kunna stärka argumentet att reglernas syfte är att hindra skatteflykt.23
Reglernas utsträckning är således geografiskt begränsad men även begränsad till ett fåtal slag av inkomster och bolag. Det är därför lätt att komma till slutsatsen att CFC-reglerna i sin nuvarande form inte har någon allvarlig verkan på bolag etablerade inom Europeiska Unionen. Slutsatsen behöver emellertid inte vara riktig om man beaktar frekvensen av transaktioner med den typen av bolag och inkomster som omfattas av reglerna. Det är utan tvekan så att det finns ett relativt stort antal bolag i Irland, Belgien och Luxemburg som bedriver sådan verksamhet som omfattas av CFC-beskattning, det vill säga finansiell verksamhet. Det är svårt att förstå, som tidigare påpekats,24 varför Estland är inkluderat, eftersom beskattning av utdelningar reducerar effekten av ränteavdragsarbitrage som man vill förhindra med de svenska CFC-reglerna.
Sammanfattningsvis kan konstateras att även om de svenska CFC-reglerna är begränsade till sin omfattning inom Europeiska unionen är det inte utan att det får stor betydelse att det nu konstateras att reglerna inte kan tillämpas inom Europeiska unionen. Detta eftersom den typ av bolag och inkomster som omfattas är frekventa.
Henrik Spirén, Lars-Erik Wenehed
Henrik Spirén är skattejurist vid Comtax AB och Lars-Erik Wenehed är jur. dr i finansrätt.
Ändrade regler för cfc-beskattning, prop. 2003/04:10; s. 44.
Ändrade regler för cfc-beskattning, prop. 2003/04:10; s. 44.
Ändrade regler för cfc-beskattning, prop. 2003/04:10; s. 108.
Se not 7.