Skatteverket gör löpande ställningstaganden i olika skatterättsliga frågor. Syftet med dem är att uppnå en enhetlig och likformig rättstillämpning inom verket. Ställningstagandena uttrycker Skatteverkets uppfattning om vad som bör gälla vid tolkningen av en specifik bestämmelse. Internt inom Skatteverket kallas de styrsignaler och de är endast bindande inom verket. De anger hur en viss fråga ska hanteras inom Skatteverket. Ett ställningstagande är givetvis inte bindande för vare sig den skattskyldige eller skattedomstolarna.
Nedan redovisas en sammanställning av ställningstaganden i frågor rörandefrämst inkomstbeskattning och mervärdesskatt. Även ställningstaganden i övrigaskatteslag m.m. kommer att redovisas, då under rubriken ”Övrigt”. De fullständiga ställningstagandena finns på Skatteverkets hemsida (www.skatteverket.se) under fliken Rättsinformation/Huvudmeny/Skatteverkets ställningstaganden, där även alla äldre ställningstaganden finns publicerade. De publiceras löpande under året och samtliga ställningstaganden som publiceras vid ett visst tillfälle ges ett nummer, t.ex. Nr 1/06. Publiceringen på webben sker för att ge allmän kännedom om dem.
Inom parentes nedan anges dels det nummer under vilket ställningstagandet publicerats på hemsidan, dels datum och diarienummer hos Skatteverket för respektive skrivelse. Samtliga nya ställningstaganden anges, i vissa fall lämnas dock endast uppgift om att en viss fråga behandlats samt dess identifikationsuppgifter.
1 Inkomstskatt
1.1 Näringsverksamhet
Fråga om koncernbidrag kan anses innefattas i begreppet kapitaltillskott enligt 40 kap. 16 § IL
Begreppet kapitaltillskott i 40 kap. 16 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, omfattar enligt Skatteverkets bedömning inte koncernbidrag som är avdragsgilla enligt 35 kap. IL. (Nr 22/06, 2006-06-26, dnr 131 394329-06/111)
Kommentar: Ställningstagandet innebär att koncernbidrag som är avdragsgilla inte är att betrakta som sådant kapitaltillskott som ska påverka beloppsspärren när det gäller tidigare års underskott.
Hur beaktas ”överlön” till företagsledares make när det gäller löneunderlag?
En ersättning som utbetalts till en företagsledares make men som beskattats hos företagsledaren enligt bestämmelserna i 60 kap. 13 § IL ska ingå i löneunderlaget. Vidare är det den make som lyft ersättningen, oavsett om den andre maken beskattas för den, som ska tillgodoräknas den vid jämförelse med det löneuttagskrav som ställs i 57 kap. 19 § IL för att lönebaserat utrymme ska få beaktas vid beräkning av gränsbeloppet. (Nr 22/06, 2006-06-21, dnr 131 376204-06/111)
Kommentar: Motsvarande synsätt gäller om ersättning till barn har utbetalts men ersättningen helt eller delvis har beskattats hos företagsledaren enligt 60 kap. 12 § IL.
Vilka ersättningar kan ingå i löneunderlaget vid beräkning av gränsbeloppet?
Skattepliktig bilersättning och skattepliktig ersättning för ökade levnadskostnader ska ingå i löneunderlaget vid beräkning av gränsbelopp. Motsvarande gäller för den ersättning som styrelseledamöter uppbär för sitt styrelsearbete eftersom styrelseledamot i detta sammanhang bör betraktas som arbetstagare. Däremot ingår inte ersättning i form av pension eller ersättning som betalas till semesterkassa i löneunderlaget. (Nr 22/06, 2006-06-27, dnr 131 356737-06/111)
Kommentar: I princip synes sådana kontanta ersättningar som ingår i ”Kontant bruttolön m.m.” vid punkten 11 på kontrolluppgiften ingå i löneunderlaget. På så sätt underlättas dessutom uppgiftslämnandet för de skattskyldiga samtidigt som kontrollen underlättas för verket.
Värdeminskningsavdrag efter uppskrivning och återgång till räkenskapsenlig avskrivning
Om ett företag skriver upp värdet på sina inventarier – och värdet på inventarierna enligt balansräkningen blir högre än det skattemässiga värdet på inventarierna förlorar företaget rätten till räkenskapsenlig avskrivning. För det fall företaget, efter att skillnadsbeloppet redovisas till beskattning, återfår rätten till räkenskapsenlig avskrivning kan avdrag medges såväl enligt huvudregeln som enligt kompletteringsregeln. Det har ingen betydelse om uppskrivningen medför att värdet på inventarierna efter uppskrivningen uppgår till ett högre värde än det ursprungliga anskaffningsvärdet. (Nr 23/06, 2006-06-30, dnr 131 405583-06/ 111)
Kommentar: Detta ställningstagande ersätter tidigare ställningstagande från 2005-03-21 (dnr 130 133558-05/111) om värdeminskningsavdrag efter uppskrivning och återgång till räkenskapsenlig avskrivning. Anledningen är att Regeringsrätten i två domar från den 26 maj 2006 (mål nr 5853-05 och 5854-05) har klargjort gällande rätt.
Anskaffningsutgift för delägarrätter vid beskattningsinträde
Stiftelser, ideella föreningar och andra juridiska personer som övergår från inskränkt till oinskränkt skattskyldighet ska i stället för ursprunglig anskaffningsutgift använda delägarrätternas marknadsvärden vid tidpunkten för beskattningsinträdet som anskaffningsutgift. (Nr 26/06, 2006-06-16, dnr 131 361931-06/111)
Kommentar: En juridisk person kan växla mellan inskränkt och oinskränkt skattskyldighet flera gånger. En delägarrätt får vid varje beskattningsinträde en ny skattemässig anskaffningsutgift.
1.2 Internationell beskattning
Förmögenhetsberäkning för begränsat skattskyldiga personer
Begränsat skattskyldig person som uppfyller bestämmelserna om sambeskattning och innehar skattepliktig förmögenhet i Sverige beskattas för denna till den del den överstiger det fribelopp som gäller för sambeskattade, även om den andra maken/personen inte har någon skattepliktig förmögenhet. (Nr 24/06, 2006-07-13, dnr 131 422245-06/111)
Skatteavtalet med Cypern – avtalshäftet SKV 360-196 (utgåva 1)
Förtydligande av kommentaren till artikel 20. Privata pensionsförsäkringar och enskilda tjänstepensioner som härrör från Sverige får beskattas i Sverige. (Nr 24/ 06, 2006-07-13, dnr 131 441456-06/111)
2 Mervärdesskatt
Gemenskapsinternt förvärv av nytt transportmedel
Ett förvärv i ett annat EG-land av ett nytt transportmedel ska beskattas som ett gemenskapsinternt förvärv i Sverige även om transportmedel inte förs direkt till Sverige utan först används under t.ex. en semesterresa. Det är förhållandena vid förvärvstidpunkten som är avgörande för om ett transportmedel är att betrakta som ett nytt transportmedel och inte förhållandena då transportmedlet förs in i Sverige. (Nr 23/06, 2006-07-05, dnr 131 605460-05/111)
Turistförsäljning
För att en omsättning ska anses ha skett utomlands enligt 5 kap. 9 § första stycket 8 mervärdesskattelagen (1994:200), ML, ska det ha skett en faktisk fysisk transport av varorna till en plats utanför EG och förvärvet ska ha skett av en köpare som är bosatt eller stadigvarande vistas utanför EG. Säljaren ska kunna styrka att transporten faktiskt skett till plats utanför EG genom t.ex. tulldokument eller dokumentation från en av Skatteverket godkänd intygsgivare. När säljaren ska styrka att köparen är bosatt eller stadigvarande vistas utanför EG kan detta ske genom t.ex. en kopia av köparens pass. Detta ställningstagande ersätter en skrivelse från 1999-05-26, Momsfri försäljning till privatpersoner bosatta utanför EG, med dnr 4361-99/110.
I och med att reglerna rörande turistförsäljning ska anses harmoniserade med rådets sjätte direktiv (77/388/EG) så ska även en grupp av varor kunna godtas vid bedömningen av om beloppsgränsen om 200 kronor är uppfyllda. Det sammanlagda värdet av flera varor får dock bara användas om alla varorna omfattas av en och samma faktura. (Nr 23/06, 2006-07-05, dnr 131 695810-05/111)
Begreppet huvudsaklig del vid tillämpning av förenklad vinstmarginalbeskattning
Förenklad vinstmarginalbeskattning får i vissa fall tillämpas även för sådana omsättningar för vilka normal vinstmarginalbeskattning annars skulle användas. En förutsättning är att inköpen och försäljningarna under den aktuella redovisningsperioden till huvudsaklig del sker på ett sådant sätt att vinstmarginalen för de enskilda varorna inte kan fastställas. Med huvudsaklig del ska i detta sammanhang förstås minst 75 procent av värdet på varorna eller minst 75 procent av antalet varor. (Nr 23/06, 2006-06-29, dnr 131 394248-06/111)
Beskattning av överlåtelse av vissa tillgångar
Undantaget från skatteplikt i 3 kap. 24 § första stycket 1 ML är tillämpligt om den som överlåter tillgången inte har haft rätt till avdrag eller återbetalning enligt 10 kap. 9–13 §§ för den ingående skatt som han erlade vid förvärvet av tillgången. Undantaget är inte tillämpligt om någon mervärdesskatt inte utgick på den omsättning genom vilken tillgången förvärvades. Överlåtaren får emellertid i ett sådant fall tillämpa bestämmelserna om marginalbeskattning i 9 a kap. ML, under förutsättning att tillgången är en sådan vara som anges i 9 a kap. 1 § ML och att den har förvärvats av honom på sådant sätt som anges där. (Nr 23/06, 2006-06-29, dnr 131 391387-06/111)
Begreppet ”när anslutning till” vid varuleveranser till beskickningar, konsulat och väpnade styrkor
Vid försäljning, som är undantagen från skatteplikt, till beskickningar och konsulat samt till väpnade styrkor ska köparen intyga att transporten till annat EG-land ska ske inom rimlig tid och att konsumtion (nyttjande) av varan inte kommer att äga rum här i landet innan transporten ut ur landet påbörjas. (Nr 25/06, 2006-07-06, dnr 131 416643-06/111)
Fakturas utseende när bidrag är direkt kopplat till priset på en leverans och bidraget därför ska ingå i beskattningsunderlaget samt köparens avdragsrätt
I fakturan till köparen ska det skattebelopp anges som gäller för omsättningen och innefatta även betalning från tredje part (bidrag som är kopplat till priset). Köparen har möjlighet till avdrag för hela skatten även när en tredje part har betalat del av denna. (Nr 25/06, 2006-07-06, dnr 131 416724-06/111)
Omsättningsland för tjänster i samband med mässa
En arrangörs tillhandahållande i samband med en mässa av tjänster som är av sammansatt natur ska hänföras till sådana kulturella tjänster m.m. som är omsatta i det land där de fysiskt utförs, dvs. i det land där mässan äger rum. (Nr 25/06, 2006-07-07, dnr 131 160190-06/111)
Kommentar: Detta ställningstagande ersätter Skatteverkets ställningstagande i skrivelsen 2004-12-21, dnr 130 649122-04/111. Till styrsignalen finns även tillämpningsinformation där det bl.a. framgår att vid kontroll bör åtgärder, som föranleds av nämnda styrsignal, vara framåtsyftande. Beslut på initiativ av verket ska därför, i normalfallet, inte avse omsättning under redovisningsperioder före 2007-01-01.
3 Övrigt
Beräkning av elverkningsgrad som utgör underlag för beräkning av avdrag för skatt på bränsle förbrukat för värmeframställning vid kraftvärmeproduktion (Punktskatt)
(Nr 23/06, 2006-06-29, dnr 131 411433-06/111)
Villkor för skattebefrielse enligt regeringsbeslut avseende etanol som används för låginblandning i bensin
Skatteverket anser att formuleringen i regeringens beslut om energi- och koldioxidskattebefrielse för etanol som används för låginblandning i bensin innebär att skattebefrielsen endast kan omfatta den etanol som faktiskt kan visas ha tulldeklarerats som odenaturerad etanol, eller, när det gäller etanol som framställts inom EU, faktiskt kan visas uppfylla motsvarande krav när den levererades från producenten. (Nr 23/06, 2006-06-29, dnr 131 411430-06/111)
Ingvar Håkansson
Ingvar Håkansson är rättslig expert vid Skatteverkets rättsavdelning.