1 Sverige

1.1 Övrigt

Lokalupplåtelse

Skatterättsnämnden har i ett förhandsbesked daterat den 30 juni 2006, ansett att en lokalupplåtelse som skett i ett sammansatt konferenssammanhang endast skall betraktas som ett medel för att på bästa sätt kunna tillhandahålla den av kunden efterfrågade tjänsten. Den efterfrågade tjänsten består enligt Skatterättsnämnden av konferensarrangemanget och inte av lokalupplåtelsen. Detta gör att tillhandahållandet i sin helhet enligt Skatterättsnämnden skall bedömas utgöra en skattepliktig omsättning. Mervärdesskatt skall därmed utgå med 25 procent på hela tillhandahållandet.

Enligt mervärdesskattslagen skall upplåtelser av arrenden, hyresrätter, bostadsrätter, tomträtter, servitutsrätter och andra rättigheter till fastigheter i regel undantas från skatteplikt. Detsamma gäller enligt det sjätte mervärdesskattedirektivet. Dock skall rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt upplåtelse av campingplats inte undantas från skatteplikt.

Skatterättsnämnden anser i förhandsbeskedet att om ett tillhandahållande innefattar ett moment där en del av en fastighet ställs till en kunds disposition, så medför det att det måste avgöras om transaktionen skall ses som nyttjande av fast egendom, eller om den istället skall ses som tillhandahållande av en enda tjänst, för vilken den fasta egendomen är en underordnad, men ändå avgörande förutsättning. (Jfr. generaladvokatens yttrande i p. 31 i mål nummer C-150/99 (Stockholm Lindöpark) och RÅ 2005 not 68).

Detta förhandsbesked är ett tydligt exempel på hur den så kallade huvudsaklighetsprincipen skall tillämpas. (Jfr C-349/96, Card Protection Plan Ltd). Se mer om denna princip i Magnus Skaadens artikel i Skattenytt nummer 9, s. 521.

Förhandsbeskedet har överklagats av Skatteverket, som anser att den tidigare tolkningen i avvaktan på dom från Regeringsrätten skall fortsätta tillämpas. Detta betyder att utnyttjande av konferenslokaler i hotellrörelse beskattas med 12 % mervärdesskatt och i övriga fall är det undantaget från mervärdesskatt.

Betalningsförmedling

I ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden daterat den 30 juni 2006 har ett företag som utför betalningsförmedling och ansvarar för korttransaktioner i samband med förmedlingen, ansetts tillhandahålla en enda sammansatt tjänst. Hela tillhandahållandet skall därmed enligt Skatterättsnämnden anses utgöra en från mervärdesskatt undantagen tjänst.

Sökandebolaget hade för avsikt att ingå avtal med en grupp banker rörande hantering av bankernas kredit- och betalkortssystem. Bolaget skulle enligt avtalet sköta alla centrala funktioner rörande utfästande av kort samt de transaktioner som sker med korten. Bolaget skulle enligt avtalet hantera kortansökningar och dylikt, medan kreditbedömning och beviljande av kredit skulle ske av banken. Respektive bank hade ett särskilt konto för kortverksamheten, på kontot skulle bolaget enligt fullmakt bokföra samtliga transaktioner som sker med korten. Godkännande av korttransaktionerna skulle ske av bolaget. Bolaget skulle vidare ansvara för att de transaktioner som skedde med korten bokfördes i kortbolagets system samt säkerställa att de genomförda transaktionerna var riktiga. Det var även bolaget som efter samråd med banken skulle skicka ut månadsavier samt spärra kort, m.m.

Skatterättsnämnden ansåg att sökandebolagets diverse betalkortsrelaterade transaktioner skulle anses utgöra en enda tjänst och att denna tjänst skulle omfattas av undantaget från skatteplikt som finns i 3 kap 9 § ML.

Även detta förhandsbesked behandlar således den s.k. huvudskalighetsprincipen.

Ny skattedeklaration

Den 1 januari 2007 kommer utseendet på mervärdesskattdeklarationen att förändras. Den nya skattedeklarationen kommer att vara betydligt mer detaljrik än den gamla deklarationen. I den nya skattedeklarationen skall mervärdesskattepliktiga personer tydligare än förr i detalj redovisa vad de köpt in och försålt samt från och till vilket land inköp och försäljning skett. Vidare skall exempelvis bidrag samt hyresinkomster vid frivillig skattskyldighet redovisas.

För att mervärdesskattepliktiga personer skall kunna tillgodose det ökade uppgiftskravet som ställs på dem i och med den nya skattedeklarationen kommer de från och med den 1 januari 2007 att behöva ta fram betydligt fler uppgifter än tidigare ur sina redovisningssystem.

Omvänd beskattning inom byggsektorn

Rådets direktiv 2006/69/EG av den 24 juli 2006 innebär en utökad möjlighet att använda sig av omvänd beskattning i medlemsstaterna. Direktivet möjliggör att medlemsstaterna utan särskilt bemyndigande enligt artikel 27 i det sjätte mervärdesskattedirektivet kan föreskriva omvänd beskattning inom exempelvis byggsektorn. Direktivet innebär med största sannolikhet att Sverige kommer att införa de i proposition 2005/06:130 föreslagna ändringarna av den svenska mervärdesskattelagen. De planerade förändringarna kommer troligen att träda i kraft någon gång under år 2007.

2 EG

2.1 EG-domstolen

C-233/05 (V.O.F Dressuurstal Jespers)

Ett holländskt företag tillhandahöll dressyrträning och inridning av såväl sina egna som av kunders hästar. Företaget tog sig vanligen an en helt outbildad häst, som det tränade upp och red in så att denna skulle kunna delta i tävlingar och dylikt.

Företaget ville att deras träning och inridning av hästar skulle betraktas som framställning av en ny vara och därmed i enlighet med den nationella mervärdesskattelagstiftningen beskattas med en reducerad skattesats. Företaget ville även att tillhandahållande av mat och stallplats skulle anses utgöra en underordnad del i framställandet av den nya varan. Varken den holländska skattemyndigheten eller EG-domstolen delade emellertid företagets bedömning

Enligt EG-domstolen kan träning och inridning av en häst inte betraktas som att en ny vara har skapats. Därav skulle beskattning ske enligt standardskattesatsen och inte såsom bolaget hävdat till den reducerade skattesatsen.

Detta fall påminner mycket om ett annat holländskt fall, C 139/84 (Van Dijk’s Boekhuis). I det fallet reparerade en bokhandlare böcker som han fick av diverse kunder. I vissa fall var reparationerna mycket omfattande. EG-domstolen ansåg dock att specialbestämmelsen om reducerad skattesats inte var tillämplig på reparationer. För att den reducerade skattesatsen skulle vara tillämplig så måste tillverkningen resultera i att det skapades en objektivt sett helt ny vara. Den nyskapade varan skall enligt EG-domstolen ha en helt annan funktion än den funktion, som det material som varan skapades av hade.

C-166/05 (Heger Rudi GmbH)

Detta förhandsavgörande behandlar precis som det svenska förhandsbeskedet ovan frågan huruvida ett tillhandahållande, som innefattar ett moment där en del av en fastighet ställs till en kunds disposition skall anses innebära att transaktionen ses som nyttjande av fast egendom, eller om den skall ses som tillhandahållande av en annan tjänst.

Ett tyskt företag köpte in och vidareförsålde fiskerättigheter i Österrike. Fiskerätterna gav innehavaren av dem rätten att fiska i en viss flod, på ett bestämt område under en viss tid. Vid inköpet av fiskerätterna debiterades lokal mervärdesskatt på transaktionen. Däremot debiterade det tyska företaget inte österrikisk mervärdesskatt vid sin vidareförsäljning av fiskerättigheterna. Det tyska företaget försökte sedermera med hjälp av det åttonde mervärdesskattedirektivet att återvinna den ingående mervärdesskatt som de erlagt vid inköpet av rättigheterna. Det österrikiska skatteverket nekade emellertid det tyska företaget återbetalning av den återsökta mervärdesskatten. Detta eftersom de ansåg att bolaget borde ha varit mervärdesskatteregistrerade i Österrike och därmed återfått den ingående mervärdesskatten genom avdrag i skattedeklarationen.

Förfrågan till EG-domstolen gällde framförallt frågan huruvida omsättning av fiskerättigheter skulle anses ha ett sådan nära samband med en fastighet att de skulle beskattas som en fastighetstjänst eller inte.

EG-domstolen ansåg i sitt förhandsavgörande att tillhandahållande av fiskerättigheter har ett nära samband med fast egendom. Därav skall beskattning av ett sådan tillhandahållande ske i det land där fastigheten är belägen. Det skulle således ha debiterats mervärdesskatt i Österrike.

2.2 EG kommissionen

Direktiv 2006/96/EG

Rådets direktiv 2006/69/EG innebär förutom en utökad möjlighet att använda reglerna om omvänd beskattning även en utvidgad möjlighet för medlemsstaterna att på andra sätt underlätta uttagandet av mervärdesskatt samt bekämpa skatteflykt. Många av de förändringar som direktivet kommer att föra med sig har tidigare kunnat uppnås med stöd av undantagsbestämmelsen i artikel 27 i det sjätte mervärdesskattedirektivet. Tanken med direktivet är att förenkla för medlemsstater som vill använda sig av undantagslagstiftning för att på ett effektivare sätt kunna utta mervärdesskatt samt bekämpa skatteflykt. Direktivet innebär bland annat en breddad möjlighet till undantagslagstiftning på följande områden; överlåtelse av rörelse, värdering av leveranser, tillhandahållanden och förvärv som sker mellan förbundna parter, hantering av investeringsguld samt utökad möjlighet att använda omvänd beskattning.

Från ett svensk perspektiv innebär det nya direktivet förutom nya regler inom byggsektorn även en möjlighet att införa regler som utökar möjligheten att använda sig av uttagsbeskattning. Det skulle medföra att uttagsbeskattning skulle kunna tillämpas på underprissättning, vilket inte varit möjligt i Sverige efter EGdomen, C-412/03 (Gåsabäck).

Direktivet trädde i kraft den 13 augusti 2006.

Jan Kleerup

Jan Kleerup är skattejurist och verksam vid Ernst & Young i Stockholm.