I denna artikel presenteras resultaten från en studie om företagens kostnader för momshanteringen (fullgörandekostnaderna) som Skatteverket genomfört under hösten 2005. Syftet med studien var trefaldigt. För det första ville man mäta hur stora resurser företagen sammanlagt lägger ned på momshanteringen. För det andra ville man få en uppfattning om hur dessa kostnader har förändrats sedan skattereformen i början av 1990-talet. För det tredje ville man hitta områden inom momssystemet som är särskilt betungande för företagen. Studien finns publicerad i sin helhet i Skatteverkets rapport: Krånglig moms – en företagsbroms? (SKV Rapport 2006:3).
1 Inledning
Alla skattesystem ger upphov till kostnader utöver den skatt som betalas in av individer och företag. Inom ekonomisk teori diskuteras oftast skatternas snedvridande effekter och de effektivitetsförluster de ger upphov till genom sin påverkan på marknadens prismekanismer. Skattesystemet ger emellertid också upphov till administrativa kostnader, dvs skatteadministrationens kostnader för att administrera skattesystemet och fullgörandekostnaderna bestående av individernas och företagens kostnader för att redovisa och betala in skatten.
Eftersom de resurser som företag och individer lägger ned på att redovisa och betala in skatt tas från den övriga produktionen är det, såväl ur ett samhällsekonomiskt som ett skatteadministrativt perspektiv, viktigt att fullgörandekostnaderna är så låga som möjligt. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv skulle dessa resurser kunna användas på ett bättre sätt i produktionen av varor eller tjänster. Ur skatteadministrationens synvinkel är det viktigt att skattebetalarna allmänt accepterar skattesystemet. Upplevs skattereglerna som alltför komplicerade och dyra att följa påverkas acceptansen för skattesystemet på ett negativt sätt.
För att få en mer detaljerad bild av momsens fullgörandekostnader genomförde Skatteverket under hösten 2005 den studie som presenteras i denna artikel.
2 De totala fullgörandekostnaderna
Skatteverkets studie visar att företagens fullgörandekostnader för momsen uppgår till totalt 6,3 miljarder kronor. Företag med 0–4 anställda står för 73 procent av de totala fullgörandekostnaderna, vilket motsvarar cirka 4,5 miljarder kronor. Fullgörandekostnaderna för företag med fler än 500 anställda uppgår till cirka 270 miljoner kronor, eller cirka 4 procent av de totala kostnaderna. Relaterat till statens momsinkomster så motsvarar fullgörandekostnaderna 4 procent av dessa.
3 Fullgörandekostnadernas förändring över tiden
Skatteverket genomförde 1993 en undersökning om företagens fullgörandekostnader för moms som är jämförbar med 2005 års undersökning. De viktigaste resultaten av en jämförelse mellan de två undersökningarna presenteras i detta avsnitt.
De totala fullgörandekostnaderna har realt ökat med 1,9 miljarder kronor, eller 40 procent, sedan 1993. Den totala förändringen av fullgörandekostnaderna kan delas upp i en volymeffekt och en kostnadseffekt. Volymeffekten beror på att det finns fler företag 2005 än det gjorde 1993. Denna effekt uppgår till 1,1 miljarder kronor. Resterande 0,8 miljarder av den totala kostnadsökningen utgörs av en kostnadseffekt, som beror på att själva hanteringen totalt sett blivit dyrare i företagen. Denna ökade kostnad på grund av tyngre hantering har helt och hållet drabbat de allra minsta företagen. För företag med 0–4 anställda har kostnaderna ökat med 1,6 miljarder kronor. För alla andra storlekskategorier har däremot kostnaderna minskat.
Jämförelse av fullgörandekostnader för momsen 1993 och 2005
Företagsstorlek, antal anställda | Antal företag | Genomsnittlig kostnad | Total kostnad, mnkr | Förändring | |||||
1993 | 2005 | 1993 | 2005 | 1993 | 2005 | Volym | Kostnad | Netto | |
0–4 anställda | 634 908 | 766 134 | 3 399 | 5 931 | 2 158 | 4 544 | 778 | 1 608 | 2 386 |
5–9 anställda | 24 896 | 31 799 | 34 330 | 19 266 | 855 | 613 | 133 | − 375 | − 242 |
10–49 anställda | 19 140 | 26 161 | 39 626 | 23 752 | 758 | 621 | 167 | − 304 | − 137 |
50–499 anställda | 3 930 | 4 865 | 67 538 | 26 003 | 265 | 127 | 24 | − 163 | − 139 |
500– anställda | 416 | 425 | 597 984 | 633 991 | 249 | 269 | 6 | 15 | 21 |
Offentlig anställda | 1 142 | 1 038 | 203 297 | 76 431 | 232 | 79 | −* | −* | −* |
Summa | 684 432 | 830 422 | 6 601 | 7 444 | 4 518 | 6 253 | 1 108 | 780 | 1 888 |
*Någon jämförelse mellan åren har inte gjorts för offentliga myndigheter. Anledningen är osäkerhet om resultatens jämförbarhet.
3.1 Orsaker bakom förändringen
I undersökningen studerades närmare de tre faktorer som bedömdes som viktigast för den förändring av fullgörandekostnaderna som skett sedan 1993. Dessa är förändringen av regelverket, utvecklingen av datatekniken och näringsstrukturens förändring. De två första faktorerna har betydelse för det enskilda företaget och ligger därmed bakom en stor del av den ovannämnda kostnadseffekten. Den sista faktorn saknar betydelse ur ett företagsperspektiv men har betydelse för den totala fullgörandekostnaden och därmed för volymeffekten.
3.1.1 Kostnadseffekten – regelverkets och datastödets betydelse
Sedan den förra undersökningen 1993 har regelverket blivit betydligt mer komplicerat. De viktigaste förändringarna är att skattesatsstrukturen har förändrats, med olika gränsdragningsproblem som följd, samt att Sverige har infört en mängd EG-relaterade bestämmelser. Därutöver har antalet redovisningsperioder utökats från sex till tolv. Utvecklingen av de datasystem som finns som hjälpmedel för momshanteringen, dvs. redovisningsprogram med tillhörande hårdvaror, har varit sådan att det för den enskilde användaren inte blivit särskilt mycket svårare att hantera momsen. Detta trots ett betydligt mer komplicerat regelverk. Enligt ett antal intervjuade programvaruföretag har den ökade komplexiteten i regelverket i hög grad mötts av förbättrade dataprogram. Samtidigt har prisutvecklingen för hård- och mjukvaror tillsammans med den ökade datamognaden inneburit att det blivit kostnadseffektivt för allt mindre företag att hantera momsen med teknikens hjälp. Det finns dock alltid en gräns i företagsstorlek för när det inte längre är lönsamt att köpa datorer med tillhörande programvaror eller där tiden och kunskaperna inte räcker till för att lära sig den nya tekniken. För dessa företag har den ökade komplexiteten i högre grad medfört att momshanteringen blivit tyngre och dyrare.
Resonemanget kan sammanfattas på följande sätt.
• Regelverket har de senaste 15 åren blivit mer komplicerat
• Datatekniken har i hög grad kompenserat för den ökade komplexiteten och har relativt sett blivit billigare
• Det finns en undre gräns i företagsstorlek för när det är lönsamt att använda teknik för momshanteringen
⇒ Fullgörandekostnaderna har ökat för de minsta företagen, medan de har minskat för de större
Studien tyder alltså på att företag med tillgång till tillräckligt stora resurser har kunnat effektivisera sin momshanteringen så mycket att det överväger de ökade kraven i regelverket. Vad är det då som gör att de mindre företagen inte klarat att möta utvecklingen på samma sätt? För det lilla företaget som hanterar momsen internt och saknar möjligheter till effektivare hantering är det lätt att se att högre krav också medför en dyrare hantering. Om mer tid måste läggas på samma uppgift blir den helt enkelt dyrare att utföra. En stor del av de allra minsta företagen överlåter dock hela eller delar av sin momshantering på externa konsulter. Eftersom även externa konsulter utnyttjar tekniken borde även deras kunder till någon del gynnas av teknikutvecklingen. Effektivare hantering hos konsulterna borde under fungerande konkurrens också leda till lägre kostnader för deras kunder. Förklaringen till att så inte skett kan ligga i informationsöverföringen. Informationsöverföring är billigare om det sker internt inom ett företag jämfört med om det sker mellan två företag. Ett litet företag som låter en extern konsult sköta momshanteringen måste utväxla en mängd information med denne. Om regelverket medför att ytterligare information måste utväxlas ökar också kostnaderna. Om ökningen av informationsmängden är tillräckligt stor är den påföljande kostnadsökningen större än besparingen på grund av konsultens ökade effektivitet. Ett viktigt exempel på en regeländring som högst troligt har haft stor betydelse i detta avseende är ändringen av antalet redovisningsperioder från sex till tolv.
3.1.2 Volymeffekten – näringsstrukturens förändring
Sedan 1993 har antalet momsregistrerade företag ökat med cirka 150.000. Som en naturlig följd av detta har fullgörandekostnaderna också ökat. Förutom att företagen blivit fler har företagsstrukturen förändrats vilket också har betydelse för fullgörandekostnaderna.
Historiskt har näringsstrukturen förändrats på så sätt att allteftersom den livsnödvändiga produktionen av livsmedel och andra basvaror kunnat utföras mer effektivt har resurser frigjorts för produktion av mindre vitala varor och tjänster. Vid förra sekelskiftet var en majoritet av befolkningen sysselsatta inom jordbrukssektorn. Allteftersom jordbruket effektiviserades frigjordes resurser för industrin. Under de senaste decennierna har industriproduktionen i sin tur effektiviserats vilket frigjort resurser för tjänsteproduktion. Det uppstår således ett allt större utrymme för nya tjänsteföretag att växa fram. Parallellt med denna utveckling sker inom industrin en utveckling mot renodling av varuproduktionen. Den tjänsteproduktion som tidigare utfördes inom industriföretagen tenderar att alltmer utföras av externa fristående företag, som säljer sina tjänster på marknaden. Produktion som tidigare utfördes inom ett fåtal stora företag sker numera i många små. Eftersom små företag har relativt sett högre fullgörandekostnader än stora innebär utvecklingen att utvecklingstakten för fullgörandekostnaderna kommer att accelerera över tiden.
Resonemanget kan sammanfattas på följande sätt.
• Näringsstrukturen utvecklas mot allt fler mindre företag
• Fullgörandekostnaderna är relativt sett högst bland de mindre företagen
⇒ Den volymmässiga ökningen av fullgörandekostnaderna späs på av strukturomvandlingen
Eftersom det får förutsättas att näringslivets omvandling är ekonomiskt rationell tyder resultaten ovan på att momssystemets komplexitet utgör en broms på den ekonomiska utvecklingen. Detta kan vara värt att diskutera såväl i ett snävare skatteadministrativt perspektiv som ur en bredare samhällsekonomisk synvinkel. Upplevs momssystemet som alltför betungande försvårar det Skatteverkets uppgift, samtidigt som det medför ett ineffektivt utnyttjande av resurserna i samhällsekonomin. Resultatet leder därför till slutsatsen att momssystemet i så hög grad som möjligt bör anpassas efter ekonomins utveckling. Främst bör det handla om att göra det enklare för i första hand de mindre företagen att redovisa moms.
4 Fullgörandekostnaderna inom några skilda områden
Utöver ovanstående jämförelse av fullgörandekostnadernas förändring i ett större perspektiv gjordes i studien ett antal analyser av olika faktorers påverkan på fullgörandekostnaderna. Nedan redovisas resultaten för tre av dessa analyser.
4.1 Företagsstorlek
Den enskilt viktigaste förklaringen till fullgörandekostnadernas storlek är företagets storlek. Denna studie bekräftar också vad många tidigare studier visat, nämligen att fullgörandekostnaderna är kraftigt regressiva vilket innebär att de slår hårdare mot små företag än stora. Ett företag med 1–4 anställda har t.ex. drygt 35 gånger så höga fullgörandekostnader per anställd som ett företag med 50–499 anställda.
4.2 Differentierade momsskattesatser
Undersökningen visar att det finns ett tydligt samband mellan företagens kostnader för momshanteringen och antalet momsskattesatser de hanterar. Sambandet kvarstår även när man konstanthåller för andra faktorer, såsom företagsstorlek, antal år företaget bedrivit verksamhet, förekomsten av ett datoriserat ekonomisystem och om företaget sköter momsredovisningen internt eller externt. Kostnaden per företag ökar både mellan en och två och mellan två och minst tre momsskattesatser. T.ex. är skillnaden mellan de företag som har att hantera en momsskattesats och de med minst tre momsskattesatser drygt 8.000 kronor per företag.
Genom att jämföra den genomsnittliga kostnaden för företag med olika många momsskattesatser har merkostnaden för att hantera flera momsskattesatser kunnat uppskattas för de företag som ingick i enkätundersökningen till ca 500 miljoner kronor. Denna merkostnad utgör ca 9 procent av de totala fullgörandekostnaderna och 30 procent av fullgörandekostnaderna för företag med mer än en momsskattesats.
4.3 Branschvisa skillnader
I studien konstateras att fullgörandekostnaderna skiljer sig åt mellan olika branscher. De lägsta fullgörandekostnaderna finns i grupperna fastighetsförvaltning och företagstjänster samt jord- och skogsbruk. Låga kostnader finns även i gruppen offentlig förvaltning, utbildning, hälsovård och andra personliga tjänster. Den sistnämnda gruppen är dock ur momssynpunkt mycket heterogen varför den är svår att uttala sig om. De högsta genomsnittliga fullgörandekostnaderna finns i branscherna handel och kommunikationer, industrin samt byggbranschen.
Vad gäller de tre grupperna med högst kostnader kan konstateras att de alla har att hantera komplicerade momsregler. Industrisektorn står ofta inför transaktioner som rör andra länder, både inom och utom EU. Byggbranschen har speciella regler för a conto-betalningar och när det gäller slutredovisningar av byggprojekt. Branscherna handel och kommunikationer måste ofta hantera flera olika skattesatser, vilket bl.a. medför ett komplexare redovisningssystem och gränsdragningsproblem.
5 Momsen och företagens likviditet
I studien undersöktes även hur momssystemet påverkar företagen ur likviditetssynpunkt. Detta belystes på två sätt, dels hur momsen fungerar likviditetsmässigt under normala förhållanden, dels i vilken omfattning det förekommer att företagens faktiska kundkrediter sträcker sig längre än momssystemets betalningsperioder.
5.1 Kompensation i form av kredit
Under förutsättning att företagen får betalt av sina kunder innan de själva ska betala in momsen och att nettomomsen är positiv, dvs. att den utgående momsen är större än den ingående, så erhåller företagen en skattekredit. Värdet av denna kredit är den ränta som de skulle ha fått betala om de istället hade lånat motsvarande belopp. Denna ränta skulle kunna ses som en kompensation för att företagen agerar som uppbördsmän åt staten.
En något förenklad beräkning av storleken på räntekompensationen visar att räntan för de flesta av de minsta företagen endast täcker en mycket liten del av fullgörandekostnaderna, medan den för många av de största kan vara betydande. För de allra största företagen kan den ibland rentav överstiga kostnaderna. Som tidigare beskrivits är fullgörandekostnaderna regressiva, dvs. de slår hårdare mot små än stora företag. Studien visar således att räntekompensationen förstärker den ovan beskrivna regressiviteten.
5.2 Momssystemet och företagens kundkrediter
Momssystemet är avsett att vara anpassat efter de betalningstider som normalt råder i affärslivet. Under senare år har det emellertid förekommit uppgifter om att allt fler företag ställs inför situationen att de får betala in moms innan de själva har fått betalt från kunden. Sådant kan naturligtvis hända alla företag vid enstaka tillfällen, t.ex. om en kund har likviditetsproblem och därför inte har någon möjlighet att betala sina fakturor. Frågan är dock om vissa företag står inför en situation där de regelmässigt får ligga ute med momspengar på grund av att viktiga eller mäktiga kunder kräver förlängd kredittid. I undersökningen tillfrågades ett representativt urval företag därför om det någon gång hänt att de fått betala in moms innan de själva fått betalt av kunden. Svaren visar att 40 procent av alla företag någon gång fått betala in moms innan de själva har fått betalt av kunden. För 8 procent av företagen rör det sig om en betydande del av omsättningen samtidigt som orsaken helt eller delvis är att kunden utnyttjar sin maktposition.
6 Åtgärder för att reducera fullgörandekostnaderna
Skatteverkets studie berör inte särskilt ingående möjliga åtgärder för att minska fullgörandekostnaderna. Den huvudsakliga avsikten med studien var istället att ta fram ett underlag som kan tjäna som ett bidrag i diskussionen om hur skattesystemets funktionssätt och skattebetalarnas villkor kan förbättras. I studien gjordes dock två kvantitativa effektberäkningar av tänkbara förändringar av momssystemet. Den första var en beräkning av effekterna på fullgörandekostnaderna av ett införande av en enhetlig momsskattestas. Den andra var en beräkning av effekterna av en omsättningsgräns i enlighet med förslaget i betänkandet från Mervärdesskatteutredningen (Mervärdesskatt i ett EG-rättsligt perspektiv, SOU 2002:74). Enligt beräkningarna skulle en enhetlig momsskattesats medföra en minskning av fullgörandekostnaderna med cirka 500 miljoner kronor, medan en omsättningsgräns om 90.000 kronor skulle minska fullgörandekostnaderna med omkring 280 miljoner kronor. Dessa två förändringar skulle alltså minska fullgörandekostnaderna med cirka 780 miljoner kronor, vilket motsvarar 12 procent av de totala fullgörandekostnaderna.
I detta sammanhang kan nämnas att regeringen har ett mål att regelbördan inom skatteområdet ska minska med 20 procent fram till år 2010. De två förändringar som redovisas ovan skulle alltså, om de genomfördes, medföra att regeringens mål isolerat till momsområdet uppnåddes till hälften.
7 Sammanfattning och slutsatser
Det viktigaste resultatet av undersökningen är att fullgörandekostnaderna belastar de minsta företagen förhållandevis hårdare än de större. Detta förhållande har dessutom förstärkts under det senaste decenniet. Utöver detta medför den ekonomiska utvecklingen, med storföretagens s.k. outsourcing av tjänster och bildande av allt fler småföretag, att antalet skattesubjekt ökar. Det vill säga, den ekonomiska utvecklingen i sig medför högre fullgörandekostnader, utan att produktionen ökar i motsvarande grad.
Mot bakgrund av denna utveckling är slutsatsen att det är mycket angeläget att underlätta för främst de minsta företagen att redovisa moms. Det är angeläget såväl ur skatteadministrativ synvinkel som ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Skatteverket är beroende av att skattesystemet är allmänt accepterat av skattebetalarna. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det viktigt att resurserna används på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. Onödigt höga kostnader för att redovisa moms är inte väl använda resurser.
Skatteverket bidrar inom ramen för sitt uppdrag med att göra momshanteringen lättare för företagen. Det närmast liggande är naturligtvis att förenkla den administrativa hanteringen för företagen genom bättre information, service och smidigare uppgiftslämnande. Därutöver deltar Skatteverket i det kontinuerliga arbetet med att anpassa regelverket efter de krav som omvärlden ställer. På så sätt är Skatteverket en del i det stora arbetet med att göra momshanteringen så smidig som möjligt för alla parter.
När det gäller det fastställda målet att minska bördan med 20 procent är det dock uppenbart att det fordras större grepp än så. När två så omfattande förändringar som en enhetlig skattesats och en omsättningsgräns endast leder halvvägs till målet måste slutsatsen vara att det krävs en mycket omfattande översyn av momssystemet för att det ska uppnås tillfullo.
Mats Andersson och Anna Hansson
Anna Hansson och Mats Andersson är utredare på Skatteverkets huvudkontor.