Aktuellt om mervärdesskatt

Utbetalning från facklig organisation

I en dom daterad den 20 juni 2006 har Regeringsrätten fastslagit att ett bolags avstående från arbetskraft mot ersättning skall betraktas som tillhandahållande av en skattepliktig tjänst. En man som var anställd av bolaget skulle trots att han var tjänstledig fortsätta sitt arbete som facklig förtroendeman. Den anställde skulle utöver det fackliga arbetet vara helt befriad från sina vanliga arbetsuppgifter hos bolaget. Bolaget och fackförbundet hade muntligen kommit överens om att bolaget skulle fakturera fackförbundet för de kostnader som det hade för den anställde, såsom anställningsförmåner och pensionsavsättningar.

Regeringsrätten ansåg att bolagets avstående från arbetskraft mot ersättning skulle betraktas som tillhandahållande av en skattepliktig tjänst.

Frågan i målet var huruvida en skattepliktig omsättning förelåg eller inte. Enligt mervärdesskattelagen skall mervärdesskatt utgå vid skattepliktig omsättning som sker i yrkesmässig verksamhet inom landet. Det bolag som avstod från den anställde tillhandahöll de facto genom avståendet en form av prestation för vilken de fick en viss form av ersättning från fackförbundet i form av kostnadstäckning. Vad en omsättning kallas saknar betydelse vid bedömning av om omsättningskravet är uppfyllt.

Nekad avdragsrätt för ingående mervärdesskatt hänförlig till skadereglering

I en dom från den 21 juli 2006 fastslog Kammarrätten i Stockholm att ett försäkringsbolag skulle nekas återbetalning av ingående mervärdesskatt hänförlig till skadereglering. Försäkringsbolaget hade yrkat återbetalning av ingående mervärdesskatt för förvärv, som skett för att ersätta en försäkringstagares skada. Enligt Kammarrätten skulle dock avdrag för den ingående mervärdesskatten på förvärvet inte medges. Detta eftersom det inte kunde anses vara försäkringsbolaget som gjorde förvärvet, utan försäkringsbolaget ersatte enligt Kammarrätten endast försäkringstagarens kostnader för skadan. Kammarrätten hänvisade bland annat till det faktum att för det fall försäkringstagaren varit ett företag med rätt till avdrag för mervärdesskatt, så skulle avdragsrätt för den ingående mervärdesskatten på förvärvet ha skett hos försäkringstagaren. Förvärvet skulle då ha ansetts hänförligt till avhjälpande av skada som uppstått i försäkringstagarens verksamhet och ersättningen från försäkringsbolaget skulle då ha utgått exklusive mervärdesskatt. Enligt Kammarrätten kan det faktum att försäkringsbolaget utger ersättning till en privatperson inklusive mervärdesskatt inte anses medföra att förvärven har skett i försäkringsbolagets verksamhet.

Domen är ett exempel på hur mervärdesskattelagens regler om utlägg och vidarefakturering skall tolkas. För det fall att det är fråga om ett utlägg, skall eventuell avdragsrätt för den inköpta varan eller tjänsten ligga hos försäkringstagaren, som är den som gör förvärvet av varan eller tjänsten. Är det däremot fråga om en vidarefakturering, där förvärvet exempelvis kan anses utgöra en s.k. kostnadskomponent för en skattepliktig tjänst, som försäkringsbolaget tillhandahåller försäkringstagaren, så borde försäkringsbolaget med stöd av vidarefaktureringsreglerna ha rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt på förvärvet.

Klinisk läkemedelsprövning

Ett bolag utförde på uppdrag av en utländsk uppdragsgivare s.k. klinisk läkemedelsprövning. Klinisk läkemedelsprövning innebär att ett läkemedel, som godkänts för viss användning utreds för andra användningsområden. I samband med den kliniska läkemedelsprövningen dokumenteras och godkänns den alternativa användningen. Den kliniska läkemedelsprövningen består i regel av en rad olika tjänstetillhandahållanden, som vanligen betraktas som en enda sammansatt tjänst. Var denna typ av sammansatta tjänst skall anses omsatt har länge varit föremål för diskussion. För att få klarhet i hur beskattning av bolagets tjänster skulle ske frågade bolaget Skatterättsnämnden om den tillhandahållna tjänsten skulle beskattas i förvärvarens hemland, eller om beskattning skulle ske i tillhandahållarens hemland.

Skatterättsnämnden fastställde inledningsvis att bolagets tillhandahållanden hade ett så nära samband med varandra att de skulle behandlas som en enda tjänst (Jfr EG domstolens dom C 349/96 Card Protection Plan). Huvudfrågan var dock i vilket land beskattning av den tillhandahållna tjänsten skulle ske. Skatteverket har i många år hävdat att beskattning av klinisk läkemedelsprövning skall ske i tillhandahållarens hemland, 5 kap 8 § ML. Detta beroende på att det inte kan anses vara fråga om en sådan rådgivande konsulttjänst som skall beskattas i köparen av tjänsten hemland, 5 kap 7 § ML. I förhandsbeskedet uttalar dock Skatterättsnämnden att tillämpningsområdet för när beskattning skall ske i köparens hemland inte bör begränsas fullt så snävt som Skatteverket gör. Skatterättsnämnden anser att även kunskapstjänster i vid bemärkelse skall kunna beskattas i enlighet med 5 kap 7 § ML.

Förhandsbeskedet har överklagats av Skatteverket.

Telefontjänster (C-89/05)

Ett företag tillhandahöll via ett call center möjligheten att köpa speltjänster via telefon. Telefontjänsten tillhandahölls på uppdrag av en spelfirma. Telefonbolagets verksamhet bestod främst av tillhandahållande av personal, lokal samt telefon- och datorutrustning för att kunna ta emot spelsatsningar. Telefonbolaget kunde inte påverka vad kunderna kunde spela på eller oddsen för spelen, och det har inte heller någon ekonomisk risk. EG-domstolen ansåg att telefonbolagets tillhandahållande av personal, lokal osv. inte kunde anses utgöra ett sådant tillhandahållande av speltjänst som medför undantag från beskattning. Därmed skulle de tjänster som telefonbolaget tillhandahöll till spelbolaget betraktas som mervärdesskattepliktiga.

”Karusellhandel” och god tro (C- 439-440/04)

EG-domstolen har i två domar avgjorda den 6 juli 2006 fastslagit att en skattskyldig som handlar i god tro inte förlorar rätten till avdrag för ingående mervärdesskatt, även om denna är hänförlig till en transaktion som utgör bedrägeri. För det fall att en skattskyldig person känner till att deras motpart genom bedrägeri uppnår skattefördelar, men den skattskyldige själv inte har någon vinst av bedrägeriet skall ej heller det påverka den skattskyldiges avdragsrätt. För det fall att en skattskyldig vet om att dess motpart genom bedrägeri erhåller en skattefördel och även den skattskyldige själv erhåller en olaglig skattefördel skall det däremot påverka rätten till avdrag för ingående mervärdesskatt.

Domarna från den 6 juli 2006 hänvisar även delvis till Halifax domen och diskussionen om rättighetsmissbruk. Svensk rättspraxis, exempelvis RÅ 2004 ref 65och RÅ ref 26 har intagit en mycket restriktiv hållning vad gäller tillämpningen av principen om god tro. Vid tidpunkten för dessa domar saknades dock praxis från EG-domstolen, så det är möjligt att utgången blivit annorlunda idag.

Reducerad skattesats på vissa typer av tjänster

EG-kommissionen har föreslagit att 17 medlemsstater skall ha rätt att använda en reducerad skattesats för vissa typer av tjänster. Den reducerade skattesatsen skall t ex användas på tjänster såsom renovering av privatbostadsfastigheter, klippning av hår, mindre reparationer och hushållsnära tjänster. Undantaget skall enligt förslaget gälla fram till den 31 december 2010.

Jan Kleerup

Jan Kleerup är skattejurist vid Ernst & Young, Stockholm.