Följdändringar med anledning av ny aktiebolagslag m.m.

2.1 Nya termer och hänvisningar

Såväl i inkomstskattelagen som i kupongskattelagen finns hänvisningar till aktiebolagslagen och som behöver ändras till följd av den nya lagen. Till exempel finns låneförbudsreglerna på nytt ställe i den nya lagen, varför bl.a. hänvisningarna till bestämmelserna om förbjudna lån i 11, 13 och 15 kap. IL följdändrats. Riksdagen har redan tidigare under 2005 beslutat om liknande ändringar i andra skattelagar som en anpassning till paragrafindelningen i den nya aktiebolagslagen.3 Riksdagen har nu också beslutat vissa ändringar i inkomstskattelagen med anledning av att man har infört ny terminologi i den nya aktiebolagslagen. Det gäller t.ex. uttrycket nedsättning av aktiekapitalet som har ersatts med minskning av aktiekapitalet4 och uttrycket konvertibelt skuldebrev som har ersatts med konvertibel5. Vidare benämns delrätt numera fondaktierätt6. En annan terminologisk ändring i inkomstskattelagen men som inte är föranledd av den nya aktiebolagslagen är att uttrycket option avseende rätt för innehavaren att avyttra aktier ersatts med säljrätt och inlösenrätt7. Ett annat exempel på ändrad terminologi är – genom att aktier i den nya aktiebolagslagen inte skall ha något nominellt värde utan skall representera en viss andel i bolaget – den nya termen kvotvärde8.

2.2 Kapitalandelslån

Kapitalandelslån eller delägardebentures var inte tillåtna att ta upp enligt 1975 års aktiebolagslag. Bakgrunden till förbudet var innehavarnas svaga och otrygga ställning, vilket visade sig särskilt påtagligt i samband med Kreugerkraschen9 på 1930-talet.10 Nu har detta fallit i glömska och denna hybrid mellan eget och främmande kapital har åter blivit rumsren. Det är således nu fritt fram för aktiebolag att ta upp lån där återbetalning av kapitalbeloppet helt eller delvis är beroende av utdelningen till aktieägarna, kursutvecklingen på bolagets aktier, bolagets resultat eller bolagets finansiella ställning. Det värdepapper som utfärdas och som ger rätt till en andel i kapitalandelslånet benämns kapitalandelsbevis. Ett sådant värdepapper kan således liknas vid en aktie utan rösträtt.

För innehavare av ett kapitalandelsbevis gäller samma beskattningsregler som för innehavare av vinstandelsbevis. Det betyder att bestämmelserna om avyttring av delägarrätter skall tillämpas om bevisen avser lån i svenska kronor.11 Vidare har Sverige rätt att beskatta begränsat skattskyldiga för kapitalvinster på denna typ av svenska värdepapper enligt den s.k. 8-aprillagen12 och undantagsregeln från beskattning vid förmånliga värdepappersförvärv13 omfattar nu även kapitalandelsbevis. Vidare gäller att utnyttjandet av företrädesrätt till teckning av kapitalandelslån på samma sätt som företrädesrätt till teckning av vinstandelslån inte skall tas upp om rätten grundas på aktieinnehav i det låntagande företaget.14 Slutligen anses ett utnyttjande av en företrädesrätt till teckning av ett kapitalandelslån inte utgöra en skattepliktig avyttring och utgiften för rätten skall läggas till anskaffningsutgiften för det genom rätten förvärvade kapitalandelsbeviset.15

Ett kapitalandelsbevis kan vara konvertibelt, dvs. det kan bytas ut mot aktier på samma sätt som gäller för vanliga konvertibler och konvertibla vinstandelsbevis. Ett sådant byte innebär inte någon skattepliktig avyttring.

I sammanhanget kan nämnas att den nya aktiebolagslagen ger bolagen rätt att även emittera konvertibler där innehavaren är skyldig att konvertera till aktier. Tidigare har innehavaren haft en ovillkorlig rätt att konvertera och det har varit upp till denne att utnyttja denna rätt. Dispositiva och tvingande villkor kan blandas så att låntagande bolag kan påkalla att konvertiblerna skall bytas ut mot aktier under viss period och/eller på vissa villkor medan innehavaren ges rätt att konvertera under viss annan period och/eller på vissa andra villkor. Någon särskild bestämmelse i inkomstskattelagen har uppenbarligen inte ansetts behövlig med anledning av denna nyordning, som för övrigt även gäller för konvertibla vinstandelsbevis och konvertibla kapitalandelsbevis.16

Det avdragsförbud som infördes för kapitalförluster på fordringar och rätt till andel i vinst på företag i intressegemenskap med säljaren i samband med slopandet av kapitalvinstbeskattningen av näringsbetingade andelar17 omfattar även förluster på kapitalandelsbevis och derivat i sådana bevis.

För låntagande företag sker beskattning av denna nya typ av lån på samma sätt som gäller vid återköp av egna aktier. Det låntagande företaget beskattas sålunda inte för en kapitalvinst och får inte dra av en förlust.

2.3 Teckningsoptioner

Enligt 1975 års aktiebolagslag kan aktiebolag ge ut teckningsoptioner endast i samband med emission av optionslån. Sedan det blev på modet att genom olika optionsprogram tilldela anställda teckningsoptioner har lånen emellertid blivit allt mindre och kortare medan antalet optionsrätter blivit allt fler, varför denna reglering kommit att sakna praktisk betydelse. Den nya aktiebolagslagen tillåter därför även emission av fristående teckningsoptioner, dvs. utan koppling till en skuldförbindelse. Teckningsoptioner kan ges ut antingen mot betalning eller gratis. Vidare kan teckningsoptioner (liksom konvertibler) numera ges ut antingen i form av löpande skuldebrev eller i form av enkla skuldebrev.

Dessa civilrättsliga ändringar har inte medfört någon ändring i inkomstskattelagen.

2.4 Delning av bolag

Ett nytt institut, delning av aktiebolag, har införts i den nya aktiebolagslagen. En delning kan ske genom att ett bolags samtliga tillgångar och skulder övertas av två eller flera andra bolag med följd att det överlåtande bolaget upplöses utan likvidation (fullständig delning18). Ett annat delningsförfarande är att bara en del av ett bolags tillgångar och skulder tas över av ett eller flera andra bolag utan att det överlåtande bolaget upplöses (partiell delning19). I båda alternativen skall ersättning (delningsvederlag) lämnas till aktieägarna i det överlåtande företaget i form av kontanter eller aktier i övertagande bolag. Praktiskt sett liknar delningsförfarandet förfarandet vid en fusion: en delningsplan skall upprättas, bolagsstämman skall besluta om delningen och tillstånd för att få genomföra delningen skall sökas hos Bolagsverket, etc.

När det gäller fullständig delning finns redan skatteregler i 37 kap. IL om beskattning i samband med fissioner. Vid kvalificerade fissioner sker ingen omedelbar beskattning utan de övertagande bolagen inträder helt i det överlåtande bolagets skattemässiga situation på samma sätt som vid en kvalificerad fusion. För aktieägarna i det upplösta bolaget gäller att aktierna därvid anses avyttrade.20 Andelsbytesreglerna i 48 a kap. och 49 kap. IL får tillämpas i den mån delningsvederlaget utgår i form av aktier i de övertagande bolagen.21

Genom det nya institutet fullständig delning, där reglerna i 37 kap. IL är tillämpliga, öppnas möjligheter att t.ex. dela upp ett fastighetsbestånd på flera juridiska personer med fullständig skattemässig kontinuitet och utan stämpelskatt22. Det bör dock understrykas att reglerna i 37 kap. IL är långt ifrån färdiganpassade till den nya civilrättsliga lagstiftningen om fissioner, vilket väl får skyllas just på det faktum att det inte fanns någon civilrättslig reglering när de skatterättsliga reglerna infördes. Bl.a. kan man förvänta sig tolkningsproblem när det gäller tillämpningen av beloppsspärren och den s.k. fissionsspärren när det överlåtande bolaget har outnyttjade underskott från tidigare år.

I kupongskattelagen har införts regler för uttag av kupongskatt vid fullständig delning på samma sätt som gäller vid fusion. Det betyder att kupongskatt tas ut på vederlag i form av kontanter men inte på vederlag i form av aktier i övertagande bolag.23

När det gäller partiell delning införs inte nu några särskilda skatteregler vare sig i inkomstskattelagen eller i kupongskattelagen. Skälet till detta är att regeringen anser det nödvändigt att ytterligare bereda de förslag som företagsskatteutredningen lämnade i sitt delbetänkande (SOU 2005:19) om bl.a. partiella fissioner och som föranletts av ändringen i fusionsdirektivet (2005/19/EG). Enligt direktivet skall en partiell fission under vissa förutsättningar kunna ske utan att den leder till några omedelbara beskattningskonsekvenser. Ändringarna skall vara genomförda senast den 1 januari 2007. En partiell fission skiljer sig dock från partiell delning. Bland annat finns det vid partiella fissioner – till skillnad från partiella delningar – ett krav på att minst en verksamhetsgren skall finnas kvar i det överlåtande bolaget. Vid partiella fissioner finns det vidare en begränsning i hur stor del av vederlaget som kan utgöra kontant ersättning (max. tio procent av nom. belopp), vilket inte finns beträffande partiella delningar. Slutligen kan reglerna i den nya aktiebolagslagen om partiell delning tillämpas bara på aktiebolag och inte på gränsöverskridande omstruktureringar, vilket är fallet med partiell fission.

En partiell fission påminner om en verksamhetsavyttring, men vederlaget vid en partiell fission lämnas till aktieägaren i det överlåtande företaget i stället för till företaget självt. I avvaktan på att det införs särskilda skatteregler för partiell delning/partiell fission tillämpas de allmänna bestämmelserna. Det betyder att aktieägarna i det överlåtande bolaget kan komma att bli utdelningsbeskattade för det värde de tillförs vid en partiell delning. Utgångspunkten är – i likhet med vad som föreslogs i SOU 2005:19 för partiella fissioner – att det överlåtande bolaget erhåller delningsvederlag i aktier (och/eller kontanter), som delas ut till dess aktieägare. Vidare kan det överlåtande bolaget i förekommande fall bli uttagsbeskattat.

2.5 Andelsbyten m.m.

Som en följd av att aktiernas nominella värde avskaffats i den nya aktiebolagslagen har den hittillsvarande kontantgränsen24 vid andelsbyten slopats. Andelsbytesreglerna får numera tillämpas oavsett storleken på den kontanta delen av ersättningen. Utredningen föreslog, för att inte tidigarelägga beskattningen vid stora kontantersättningar, att omkostnadsbeloppet på de avyttrade andelarna skulle fördelas mellan kontantersättningen och de mottagna andelarna. Av praktiska skäl genomfördes inte detta förslag utan kontantersättningen vid andelsbyten skall även i fortsättningen beskattas vid bytet utan avdrag för något omkostnadsbelopp och oberoende av hur stort kontantbelopp som lämnas vid bytet.

2.6 Ansvar för kupongskatt

Enligt 1975 års aktiebolagslag har VPC skyldighet att sända ut utdelning till aktieägare i avstämningsbolag. VPC är därför (eller i förekommande fall förvaltaren) skyldig att innehålla kupongskatt. I den nya aktiebolagslagen får bolaget självt distribuera utdelningen eller uppdra åt någon annan att göra detta. Med anledning av denna nyordning har kupongskattelagen kompletterats så att även bolaget självt eller den som bolaget anlitar för att sända ut utdelningen i förekommande fall är skyldig att innehålla kupongskatt.25

3.1 Inlösenrätter och säljrätter

Vid inlösen av aktier i samband med publika inlösenförfaranden utfärdar ofta bolaget inlösenrätter till aktieägarna på grundval av deras aktieinnehav. Enligt praxis26 skall aktieägarens sammanlagda anskaffningsutgift för aktierna proportioneras mellan aktierna och inlösenrätterna med utgångspunkt i marknadsvärdena vid tidpunkten för utfärdandet av inlösenrätterna. Motsvarande princip gäller för säljrätter (återköpsrätter), som utfärdas när ett bolag återköper egna aktier.27

Av förenklings- och kostnadsskäl ändras nu denna proportioneringsprincip och inlösenrätter och säljrätter som erhållits på grundval av aktieinnehav anses numera – på samma sätt som gäller för teckningsrätter och fondaktierätter – anskaffade utan kostnad. Vidare förtydligas schablonregeln så att det nu uttryckligen stadgas att den inte får tillämpas på marknadsnoterade rätter av nämnt slag28. Vid avyttring av inlösenrätter eller säljrätter som erhållits på grundval av aktieinnehav skall således hela ersättningen tas upp som kapitalvinst.

Den som köpt en inlösen- eller säljrätt får enligt praxis lägga sin anskaffningsutgift för rätterna till anskaffningsutgiften för den inlösta respektive den återköpta aktien. Detta har nu kodifierats genom en ändring i 44 kap. 19 §. Av 44 kap. 15 § andra meningen framgår att schablonmetoden inte får tillämpas på teckningsrätter som förvärvats på grund av innehav av aktier i bolaget. Detta har i praxis motsatsvis tolkats så att schablonmetoden får tillämpas på köpta teckningsrätter, trots att teckningsrätter utgör optioner, vilka annars är exkluderade från regelns tillämpningsområde.29 Följdenligt borde schablonregeln numera få tillämpas även på köpta marknadsnoterade inlösen- och säljrätter, eftersom dessa rätter nu också omnämns i samma lagrum.

3.2 Europabolag

Genom ändringen i fusionsdirektivet omfattas europabolag fr.o.m. den 1 januari 2006 av bestämmelserna i fusionsdirektivet. Av 2 kap. 4 § IL framgår att europabolag vid inkomstbeskattningen räknas som ett aktiebolag. Reglerna i 37 kap. IL om fusioner och fissioner, 38 kap. IL om verksamhetsavyttringar samt 48 a kap. och 49 kap. IL om andelsbyten är således redan tillämpliga för europabolag på samma sätt som för aktiebolag. Den förteckning över associationsformer i inkomstskattelagen som motsvarar förteckningen i fusionsdirektivet, bilaga 37.1, har nu kompletterats med europabolag. Regeringen avser att under våren 2006 komma med förslag hur europeiska kooperativa föreningar (som också omfattas av fusionsdirektivet) skall behandlas.

Ulf Tivéus

Ulf Tivéus är verksam vid Skeppsbron Skatt.